Syfte: Avsikten med denna uppsats Àr att belysa Àmnet spanska i dagens mÄngkulturella gymnasieskola och undersöka hur gymnasieelever ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser undervisningen i spanska bör utformas för att frÀmja sÄvÀl sprÄkutveckling som integration. Teori: Jag har i denna undersökning utgÄtt ifrÄn Vygotskijs (1999) sociokulturella perspektiv pÄ sprÄkutveckling dÀrVygotskij hÀvdar att det kommunikativa och sociala samspelet Àr avgörande för ett barns sprÄkutveckling. UtifrÄn ett sociokulturellt lÀrandeperspektivet lÀr sig barnet sprÄk genom socialt samspel och genom att kommunicera med andra mÀnniskor.Metod: Min undersökning grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval gymnasieelever som jag undervisar i spanska steg 1-5 pÄ gymnasiet, dÀr jag stÀllde ett antal frÄgor om sprÄkutveckling till eleverna . För att dokumentera intervjuerna anvÀnde jag datorns ljudinspelningsprogram, varefter jag transkriberade materialet för att slutligen presentera elevernas svar i resultatavsnittet. Med tanke pÄ att informanterna utgjordes av en liten begrÀnsad grupp tillfrÄgade elever pÄ endast en specifik gymnasieskola, hade de tillfrÄgade eleverna sÄ olika inbördes bakgrund som möjligt.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se pÄ detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv nÀr det gÀller elevers lÀrande i matematikundervisningen. SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lÀrare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenters texter gÀllande arbetssÀtt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är.

FrÄn och med juli 2011 kommer ÄtgÀrdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör dÀrmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av sÀrskilt stöd. Samtidigt skall ÄtgÀrdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lÀrarna i att formulera ÄtgÀrder som möjliggör lÄngsiktig utveckling för eleven, skolan och Àven för lÀraren sjÀlv. Med hjÀlp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt ÄtgÀrdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivÄ samt maktaspekter kan synliggöras.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka huruvida lÀrarprofessionalism kring lÀsfrÀmjande insatser vÀxer fram i relationer. Syftet Àr ocksÄ att utforska speciallÀrarens- och förstelÀrarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lÀrare att förÀndra och utveckla undervisningen gÀllande lÀsfrÀmjande insatser. Ytterligare ett syfte Àr attundersöka om det genom relationell handledning gÄr att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrÄn hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.

Uppsatsens syfte Àr att visa pÄ dansbandsbranschens förmÄga att anpassa sina strategier efter förÀndrade omvÀrldsfaktorer, samt visa pÄ vad som kan förbÀttras inom omrÄdet strategisk ledning utifrÄn ett affÀrsstrategiskt perspektiv.En kvalitativ undersökning dÀr den huvudsakliga empirin bygger pÄ genomförda intervjuer. Uppsatsen grundar sig i nio genomförda intervjuer med personer inom dansbandsbranschen.Att arbeta med dansband tycks vara en livsstil dÀr besluten prÀglas av att, som Sven Ingvars sjunger, ?Det kommer frÄn hjÀrtat?. Sammanfattningsvis vill vi belysa det behov av en intresseorganisation som vi anser föreligger, dÄ vi lokaliserat en brist pÄ initiativ för gemensam utveckling ur ett lÄngsiktigt perspektiv. Detta utgör en avsaknad, vilken Àr en konsekvens av att aktörerna har anpassat sina strategier utefter överlevnad, pÄ bekostnad av en potentiell utveckling..

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus pÄ att förÀndra den traditionella höglÀsningen i grundskoleverksamheter med hjÀlp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella höglÀsningen inte har varit planerad utifrÄn rÄdande styrdokument. Med höglÀsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i höglÀsningssituationen vilket gynnar deras sprÄkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas Àven elevernas sprÄkliga förstÄelse. Resultatet av min studie pÄvisar att höglÀsning kan ske med hÀnsyn till rÄdande styrdokument.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Idag finns de varor vi behöver tillgÀngliga att köpa och de tillverkas ofta lÄngt bort i andra delar av vÀrlden. Tyg-, sybehörs- och garnaffÀrer lÀggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra sjÀlv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i grÀnslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmÀrksamma, tillgÀngliggöra, förÀndra eller förbÀttra nÄgonting, nÀra eller i en annan del av vÀrlden, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frÄgestÀllningen: Hur förhÄller sig barn i Äldrarna elva och tolv Är till möjligheten att lÀmna avtryck i en offentlig miljö i omrÄdet dÀr de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt pÄ biblioteket i en förort i södra Stockholm dÀr ett rum för 9-13-Äringar skulle skapas.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever som nyligen flyttat till Sverige, och deras lÀrare, hanterar sprÄkhinder i slöjdundervisningen.Metoderna i uppsatsen Àr observationer och videoinspelningar av undervisning som sedan transkriberas och analyseras utifrÄn de sprÄkliga strategier som anvÀnds. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Resultaten visar pÄ traditionella undervisningsmetoder dÀr lÀraren tar mest talutrymme, medan det i undervisningsförsöket förekommer betydligt mer elevprat. Strategier som tillÀmpas Àr kodvÀxling och olika former av icke-verbal kommunikation. I relation till tidigare forskning pÄ omrÄdet dras slutsatsen att sprÄkmedvetenhet bör genomsyra alla Àmnen för att effektivisera den viktiga sprÄkinlÀrningen, och genom smÄ Àndringar i undervisningen skulle den kunna vara sÀrskilt lÀmpad i slöjden med dess rika interaktionsmiljö..

Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för pedagogernas berÀttelser om att arbeta med leken som ett lÀrandeverktyg samt lekens betydelse för barns lÀrande inom socialt samspel, motorik och matematik. För att kunna besvara studiens syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. I studien utgick vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv, med detta perspektiv och med hjÀlp av tidigare forskning analyseras och tolkas intervjuerna och observationerna för att sammanstÀlla ett resultat. Studien visar pedagogernas berÀttelser om leken som lÀrandeverktyg och att de anser att leken prÀglar verksamheten. Under intervjuerna fick vi en insyn i pedagogernas berÀttelser om leken, de belyste leken som ett verktyg.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur undervisning om hÄllbar utveckling (UHU) integreras pÄ gymnasieskolan. UHU Àr ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har dÀrmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mÄl. Det som arbetet har fokuserat pÄ Àr hur lÀrare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillÀmpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsÀttningar som styrningssystemet ger lÀrarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare och rektorer frÄn tvÄ gymnasieskolor i Halmstad.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Leken Àr otroligt viktig för vÄr utveckling och hur vi fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, Àr vi jÀmlika nÀr vi leker? Forskare sÀger att leken Àr otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, dÄ man lÀr sig empati, vÀnta pÄ sin tur samt att fungera i grupp.

VÄrt syfte med undersökningen var att undersöka och jÀmföra gymnasielÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i förhÄllande till: nÀr de utexaminerades, den dÄ gÀllande lÀroplanen och dagens lÀroplan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt var de tre dominerande lÀrandeteorierna som genomsyrat skolan och lÀroplanerna de senaste femtio Ären: behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. TillvÀgagÄngssÀttet för den empiriska undersökningen var tvÄ olika metoder. En kvalitativ metod dÀr vi intervjuade tvÄ gymnasielÀrare i en öppen forskningsintervjuform och en kvantitativ metod dÀr vi gjorde enkÀtundersökning bland gymnasielÀrare. Undersökningen avgrÀnsades till tvÄ gymnasieskolor i LuleÄ kommun samt att informanter var aktiva lÀrare.