Pianisters tekniska utveckling
vägen till ett eftersträvat uttryck
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med språkutveckling och läsförståelse tillsammans med högläsning. Studien utgår från följande frågeställningar:Hur beskriver och motiverar lärare sitt arbete med högläsning?Vilka arbetssätt används för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling?Hur arbetar lärare så att elevernas läsförståelse gynnas tillsammans med högläsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med högläsning åt mellan årskurs 1 och årskurs 3 i just de här skolorna? I så fall hur?Studien gjordes med hjälp av en enkät som har besvarats av 50 lärare och intervjuer med fem lärare som arbetar i årskurs 1 och årskurs 3. Studien utgår fyra teorianknytningar och dessa är Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lässtrategier. Resultatet av studien visar att lärarna beskriver högläsning som ett positiv arbetssätt som utvecklar elevernas språkkunskaper och läsförståelse. De tre vanligaste sätten att arbeta för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling är lässtrategier, boksamtal och "En läsande klass". Den huvudsakliga skillnaden mellan de olika årskurserna är den faktiska tid som ägnas åt högläsning. I genomsnitt läser lärare högt för sina elever varje vecka 1 timme och 59 minuter i årskurs 1 respektive 1 timme och 22 minuter i årskurs 3.