I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lÀrares definitioner av begreppet entreprenöriellt lÀrande och samtidigt kartlÀgga deras förestÀllningar om begreppets anvÀndbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever pÄ handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhÄllande till vad som sades om lÀrandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lÀrarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lÀrande. Studien Àr en kvalitativ studie.Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lÀrandet Àr en benÀmning pÄ lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Det Àr i glappet mellan mÄl och resurser som specialpedagogiken gestaltas. Specialpedagoger har i uppgift att tolka mÄl och intentioner som finns knutna till specialpedagogiskt arbete samt att arbeta utifrÄn givna resurser fÄr att de specialpedagogiska visionerna ska förverkligas. Detta arbete Àr en intervjustudie med tre specialpedagoger som ger sin syn pÄ vad de uppfat-tar som specialpedagogikens mÄl samt fördelning och tillgÄng pÄ specialpedagogisk resurs. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr hÀmtad frÄn kritisk teori med Foucault, diskursanalys och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattning om specialpe-dagogikens mÄl i stort sett överensstÀmmer med hur de sjÀlva uppfattar specialpedagogiken.

Denna studie inriktar sig pĂ„ att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt lĂ€romedlen i filosofi pĂ„ gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hĂ„llbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofilĂ€roböcker granskats. FrĂ„n detta följer tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är lĂ€romedlens behandling av hĂ„llbar utvecklings dimensioner heltĂ€ckande? Vilka delar av hĂ„llbar utveckling behandlas av filosofilĂ€romedlen och vilka delar utelĂ€mnas?PĂ„verkar styrdokumentens instĂ€llning till utbildning för hĂ„llbar utveckling innehĂ„llet i lĂ€roböckerna i enlighet med ett lĂ€roplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger pĂ„ Ă€mnes- och undervisningsinnehĂ„llet, snarare Ă€n pĂ„ undervisningsmetoder i utbildning för hĂ„llbar utveckling. Vidare innehĂ„ller studien ett tidsperspektiv som strĂ€cker sig frĂ„n 70-talet fram till Ă„r 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och lĂ€romedlens instĂ€llning till utbildning för hĂ„llbar utveckling förĂ€ndras under den hĂ€r tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofilĂ€roböcker pĂ„ gymnasienivĂ„ gĂ„r att hitta relativt mycket innehĂ„ll som kan kopplas till nĂ„gon av hĂ„llbar utvecklings tre dimensioner.

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra lÀnder har visat pÄ att allt fÀrre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmÀn och stora anstrÀngningar görs internationellt för att förbÀttra situationen. Vi avsÄg att ta reda pÄ vad som görs Ät detta pÄ gymnasieskolor i Sverige (specifikt i Àmnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. EnkÀter skickades ut till elever och lÀrare pÄ nÄgra gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lÀrare. Vi fann att pÄ de skolor dÀr man ansÄg att det var ett problem sÄ visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga förkunskaperna i omrÄdena fotosyntes, biologisk mÄngfald, vÀxthusgaser, energi och hÄllbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som lÀser Àmnet Biologi 1 pÄ det naturvetenskapliga programmet pÄ en gymnasieskola i vÀstra Götaland. Syftet Àr ocksÄ att utvÀrdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lÀrare. Avsikten Àr Àven att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa de elever som har svÄrigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svÄrigheter i dessa kunskapsomrÄden i Biologi. Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lÀrare pÄ gymnasieskolan. Eleverna har Àven fÄtt tvÄ analysfrÄgor som berörde deras uppfattningar om anvÀndandet av denna test inom Àmnet Biologi. Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom omrÄdena fotosyntes och betydelse av vÀxthusgaser. BÄde elever och intervjuade lÀrare Àr positivt instÀllda till diagnostisk test i Biologi.

NÀr Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, dÀr Lpfö (1998 rev. 2011) pekar pÄ att det Àr nÄgot som ska ske kontinuerligt. Detta arbete Àr det förskollÀrarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte Àr dÀrför att se vilka uppfattningar som förskollÀrare och förskolechefer har samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken uppfattning har förskollÀrarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kÀnnetecknar de arbetssÀtt som de olika förskolorna anvÀnder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollÀrare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr förskollÀrare och förskolechefer intervjuas med öppna frÄgor för att fÄ fram personliga Äsikter och tankar.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Syftet med vÄr undersökning var att se i vilken grad eleverna har förstÄelse för begreppet hÄllbar utveckling. DÄ hÄllbar utveckling Àr ett mycket vitt begrepp har vi avgrÀnsat oss till att behandla den konflikt som uppstÄr mellan ekonomiska, sociala och miljömÀssiga synvinklar i hÄllbar utveckling. Vi ville Àven undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrÄgor. För att uppnÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. VÄr undersökning visade att eleverna visade förstÄelse för konflikten i hÄllbar utveckling men dÀremot kunde vi inte se om de hade nÄgon större handlingskompetens..

BAKGRUND Den hÀr studien fokuserar pÄ studenternas syn och uppfattningar av sjÀlvstÀndigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över sjÀlva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. DÀrefter beskrivs olika teorier som bas för sjÀlvstÀndigt agerande. Vidare redogörs vad lÀrostilarna djupinlÀrning och ytinlÀrning som kunskapssyn handlar om, och Àven den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation vÀcks till ett intresse att lÀra.

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet Àr mer accepterat och efterfrÄgas i större grad Àn tidigare. Vidare framgick vikten av Äterkoppling till hÀndelsen. Den familjÀra gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

Denna studie Àr en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mÄngkulturella förskolan integrerar med varandra genom bÄde icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder dÄ missförstÄnd och frustration synliggörs pÄ grund av att sprÄket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt sprÄk underlÀtta i de situationer dÀr det icke verbala sprÄkets förutsÀttningar inte rÀcker till..

Den hÀr studien handlar om hur ett antal lÀrare anvÀnder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrÄgade lÀrarnas hÀnvisningar till styrdokumenten och de olika delar av lÀroplanen de vÀljer att citera. För att belysa lÀrarnas syn pÄ olika lÀromedel innehÄller arbetet ocksÄ en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör anvÀnda lÀromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring lÀromedel och variation av undervisningen diskuteras ocksÄ lÀrarnas syn pÄ motivation och elevernas intressen. LÀrarnas syn pÄ arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr samtalets och gruppens betydelse för inlÀrning diskuteras..

Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lÀmpliga för arbete med livskunskap inom förskolan..