Denna studie utreder de motstridiga uppgifter som idag förekommer om Bo Hanssons mest framgÄngsrika album Sagan om Ringens reception i Sverige efter att den gavs ut december 1970. Dess genomslag har i dagens relativt knapphÀndiga receptionsmaterial beskrivits som en omedelbar succé men samtidigt som enbart mÄttlig. Studien innefattar huvudsakligen insamlade och granskade historiska primÀrkÀllor i form av dags- och kvÀllstidningsartiklar frÄn Sveriges fyra största tidningar och styrs av en huvudfrÄga och en följande bifrÄga: I vilken omfattning omskrevs verket och hur formulerades receptionen i dÄtidens svenska press? BifrÄgan grundas i utsagor om en sÀrstÀllning som Bo Hansson idag anses ha erhÄllit jÀmte sin samtida sociokulturella kontext, nÀmligen sjuttiotalets svenska Musikrörelse Àven kallad Proggrörelsen. Studien föranleds av ett biografiskt bakgrundsavsnitt och avrundas med en kort biografisk epilog som syftar till att stÀrka lÀsarens helhetsförstÄelse av uppsatsens centrala artikelstudie.

Examensarbetet stÀller frÄgan i vilken mÄn den individuella utvecklingsplanen integreras i den dagliga undervisningen och elevernas lÀrande. UtgÄngspunkten har varit tvÄ frÄgestÀllningar: vilka arbetsmetoder anvÀnder lÀrare i arbetet med den individuella utvecklingsplanen och vilka för- och nackdelar ser de med dokumentet? ProblemomrÄdet introduceras med en förklaring av den individuella utvecklingsplanen för att senare ge en inblick i den tidigare forskningen. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit det sociokulturella, kognitiva samt det behavioristiska perspektivet pÄ inlÀrning och lÀrande. Empirin bestod av sex klasslÀrare i de lÀgre Ärskurserna frÄn tre skolor.

MÄnga 5-Äriga barns vardagsliv Àr knutet till förskolan som plats och till dess pedagogiska verksamhet. Förskolan har pÄ senare Är fÄtt ett tydligare pedagogiskt uppdrag pÄ grund av införandet av förskolans lÀroplan Är 1998, vilken reviderades Är 2010. I och med förskolans förtydligade lÀrande-uppdrag sÄ undersöks i denna kvalitativa intervjustudie hur barn beskriver sitt eget lÀrande idag. Studien innefattar intervjuer av 26 förskolebarn födda Är 2009, i sex kommunala förskolor, i en svensk medelstor stad.Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och Àven frÄn den utvecklingspedagogiska lÀrandeteorin. Syftet med undersökningen Àr ta reda pÄ hur förskolebarn beskriver sitt eget lÀrande.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare och fritidspedagoger anser att ett ÄtgÀrdsprogram Àr och hur samarbetet fungerar mellan de berörda pedagogerna. DÀrför behandlas först och frÀmst litteraturinnehÄll som hoppas ge en förstÄelse av barn i behov av stöd, ÄtgÀrdsprogram och samarbete i skola-fritidshem. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det olika aspekter om vad ÄtgÀrdsprogram Àr och vad det ska innehÄlla. Samarbetet överlag mellan fritidshem och skola presenteras i ett avsnitt i litteraturen. I metoden förklaras vÄr ostrukturerade intervjuform.

My point of origin concerning this thesis was an interest for how school may develop students? reading comprehension. International surveys show that the results for Swedish students? performance regarding reading comprehension have declined and the current curriculum, Lgr-11, emphasizes the importance of incorporating this into all school subjects. The special teacher education programme has raised the awareness concerning the importance of including the students and that learning is achieved in an interactive setting.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Studiens syfte Àr att beskriva erfarenheter och upplevelser hos förskollÀrare av samverkan och samsyn mellan förskola och förskoleklass, samt hur processen kring barns övergÄng mellan de bÄda instanserna kan komma i uttryck. För att precisera mitt syfte har följande frÄgestÀllningar varit centrala: Hur ser förskollÀrare i förskola och förskoleklass pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass? Hur förbereds barnen inför förskoleklass/skola och hur tÀnker förskollÀrare runt övergÄngen mellan förskola och förskoleklass? Vad upplever förskollÀrarna som positivt respektive problematiskt i processen? Vad ser förskollÀrarna för utvecklingspotential i samverkansarbetet?Forskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad dÀr studiens utformning har grundat sig i en kvalitativ metod dÀr intervjuer med förskollÀrare verksamma i förskola eller förskoleklass genomförts. FrÄgorna hade karaktÀren av att vara öppna i sin utformning och svaren blev dÀrefter detaljerade och omfÄngsrika. Tolkningsansatsen för studien har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet och resultatet av intervjuerna har satts i relation till tidigare forskning och styrdokuments skrivningar.Resultatet av studien visade pÄ en samverkan mellan förskola och förskoleklass som Àr förbundet med den överskolning som verksamheterna planerar för dÄ barnet ska lÀra kÀnna sin nya förskoleklassmiljö.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad verksamma florister har för syn pÄ anstÀllningsbarhet inom yrket.Som förberedelse till studien har jag tagit del av tidigare forskning om anstÀllningsbarhet, kvalitetsarbete inom gymnasieskolans yrkesprogram, en avhandling om bedömning av yrkeskompetens samt andra studentarbeten. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma florister. Datamaterialet har bearbetats genom tematisk analys och Àr analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv. Tolkningarna Àr gjorda med inspiration ur hermeneutiken.De tre mest framtrÀdande teman i min analys rubricerar jag som:Floristens behov av kunskap och kompetens, Nyutexaminerad- men anstÀllningsbar? En förÀndrad bransch.I resultatet framkom att de intervjuade floristerna i studien anser att de egenskaper som leder till anstÀllningsbarhet i floristyrket frÀmst Àr relaterade till social kompetens, att man fungerar bra i bÄde arbetsgruppen och med kunder samt att man anpassar sig till normer och regler inom praxisgemenskapen.

Idag finns datorer och pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och anvÀnds alltmer som lÀrverktyg i undervisningen, sÄ Àven i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebÀr att allt fler lÀrare arbetar utifrÄn variationer av Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?, dÀr den gemensamma faktorn Àr att eleverna lÀr sig lÀsa och skriva genom att skriva pÄ datorer eller pekplattor. Genom anvÀndandet av dator eller pekplatta sÄ möjliggörs att det som  kallas alternativa verktyg anvÀnds som generella verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen.Syftet med denna studie var att studera om och i sÄ fall hur datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen stödjer elever som Àr i eller riskerar att hamna i lÀs- och skrivsvÄrigheter.  Studiens teoretiska bakgrund vilar pÄ det sociokulturella perspektivet dÀr kommunikation och samspelet mellan ut- och inlÀrning som upphov till det individuella lÀrandet.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som bygger pÄ intervjuer av sju specialpedagoger/speciallÀrare kring deras erfarenheter och Äsikter angÄende datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.Resultatet visar att det finns indikationer pÄ att datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen har en positiv inverkan pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter vilket Àven bekrÀftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgÄngen En viktig faktor för att arbetssÀttet ska bli framgÄngsrikt Àr lÀrarens kompetens kring lÀs- och skrivutveckling samt förmÄga att strukturera och individualisera undervisningen utifrÄn var enskild elevs behov..

(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, Àr skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vÄrt arbete har vi undersökt hur pedagoger frÄn tvÄ skilda förskolor frÄn olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns sprÄkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tÀnker kring barns sprÄk och deras instÀllning till de metoder som de anvÀnder sig av. Vi fick reda pÄ hur pedagogerna arbetar för att fÄ förÀldrarna involverade i deras barns sprÄkutveckling samt tagit reda pÄ hur arbetssÀttet skiljer sig Ät i förskolorna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa metoder för vÄr studie. Det empiriska materialet grundar sig pÄ intervjuer med tio pedagoger med fokus pÄ deras sprÄkarbete.

Verbal kommunikation Àr nÄgonting som vi Àgnar oss Ät dagligen pÄ arbetsplatser och det har visat sig vara en pÄverkande faktor för arbetsglÀdjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anstÀllda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte Àr att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen. Genom att gÄ in pÄ djupet och se vad det Àr som gör att kommunikationen pÄverkar arbetsglÀdjen, istÀllet för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förstÄelse kring fenomenet.

Detta examensarbete handlar om Ă„ldersindelningar i förskolan. Syftet med studien Ă€r att undersöka om det skiljer sig nĂ„got i pedagogers sĂ€tt att tĂ€nka kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lĂ€randemiljö beroende pĂ„ om de arbetar med en Ă„ldershomogen eller Ă„ldersheterogen barngrupp. Även allmĂ€nna skillnader och likheter i arbetssĂ€tten kommer att belysas. Undersökningens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: - Vilka tankar har pedagogerna kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lĂ€randemiljö, samt vilka för- och nackdelar anser de att arbetssĂ€tten för med sig? - Finns det nĂ„gonting som skiljer de olika arbetssĂ€tten Ă„t, och i sĂ„ fall vad? För att besvara dessa frĂ„gor har tvĂ„ förskolor med olika Ă„ldersindelningar observerats och pedagoger pĂ„ förskolornas samtliga avdelningar har intervjuats. Även tidigare forskning inom Ă€mnet har bearbetats.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.