?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ pedagogerna tankar kring normalitet, barns olikheter samt normer och vÀrden.I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet, normalitet och förskolan som normaliseringspraktik. Vidare beskrivs normkritiskt perspektiv lite kort.Studien Àr gjord pÄ tvÄ mindre orter pÄ smÄlands ostkust och sammanlagt har Ätta personal med olika profession intervjuats.Resultatet visar att den tillfrÄgade personalen pÄ de tvÄ förskolorna menade att en central frÄga pÄ förskolan nÀr det gÀllde normer och vÀrden var alla barns lika vÀrde och att alla hade rÀtt att vara den de Àr. IstÀllet för att kritisera barnen för deras tillkortakommanden skulle barnen lyftas och fÄ sina företrÀden uppmÀrksammade. LÀroplanens och likabehandlingsplanens betydelse var tydlig. Vidare menade personalen att normbegreppet och vad som kan tolkas som normalt var nÄgot som kunde problematisera deras arbete och deras instÀllning till barnen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÄg- och mellanstadielÀrares syn och arbetssÀtt kring höglÀsning samt vilken betydelse dessa tror att höglÀsning har pÄ deras elever. För att kunna undersöka detta Àmne har jag anvÀnt intervju som metod och utfört sammanlagt sex intervjuer, tre stycken med lÀrare pÄ lÄgstadiet och tre stycken pÄ mellanstadiet. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori och intervjuerna har vidare analyserats dels genom att koppla resultaten till denna utvecklingsteori och dels genom att koppla resultaten till den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen som jag bland annat Äterkopplar till i analysen av intervjuerna innehÄller olika forskningsteman som handlar generellt om höglÀsning, betydelsen av att tidigt börja lÀsa för barnen, hur man som lÀrare eller förÀlder kan utveckla barnens lÀslust och sprÄkutveckling och sÄ vidare. Resultaten visar att de intervjuade lÀrarna Àr positivt instÀllda till höglÀsning och vilken pÄverkan denna har pÄ sina elever.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lÀrande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i tvÄ förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Förskolan ska strÀva mot att lÀgga en god grund för barns sprÄkliga utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger ute i verksamheten arbetar med barns sprÄkliga utveckling och lÀrande via höglÀsning och böcker. I denna studie ges en insyn i bakgrund och tidigare forskning om barns sprÄkliga utveckling och lÀrande som sedan följs av metod. DÀrefter följer delstudier frÄn oss som skrivit arbetet. Vi har intervjuat 10 pedagoger som representerar 9 olika förskolor. Delstudierna har först analyserats enskilt och dÀrefter gemensamt. Resultatet visar hur de aktuella förskolorna arbetar aktivt med barns sprÄkliga utveckling och lÀrande.

Dagens ledord skulle kunna sÀgas vara förÀndring. Medarbetare börjar och slutar sina anstÀllningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats dÀr medarbetarnas lÀrande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir dÀrigenom nÄgot att fokusera pÄ, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lÀrandemiljö för medarbetarna stÄr dÀrför i centrum för att möjliggöra för deras livslÄnga lÀrande. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet samt hur förutsÀttningar för lÀrande uppstÄr och skapas blev syftet med studien sÄledes att fÄ förstÄelse för chefens betydelse för lÀrandemiljön pÄ en nyetablerad arbetsplats.

Det grundlÀggande syftet med undersökningen var att undersöka hur gruppkonstellationen pÄverkar elevernas grovmotoriska utveckling i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga elever upplever osÀkerhet i samband med motoriska aktivititeter pÄ idrottslektionen pÄ grund av den exponerade position som uppstÄr. Den motoriska utvecklingen Àr mycket vÀsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva utformningen pÄ undervisningen kan begrÀnsa individens personliga utveckling. Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger pÄ hur sociokulturella förhÄllningssÀtt pÄverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och ungdomar genomgÄr. Alla elever genomgÄr stora förÀndringar bÄde fysiskt och psykiskt under högstadieperioden och blir föremÄl för en social formgivningsprocess.

ABSTRAKT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; LÀrarutbildningen; Malmö Högskola Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i trÀningsskola och hans familjemedlemmar nÀr eleven anvÀnder bÄde verbalt sprÄk och tecken som stöd.

Efter att vi kommit i kontakt med en tidningsartikel som handlade om barn som lÀste för en specialtrÀnad hund, vÀcktes vÄr nyfikenhet för möjligheten att anvÀnda sig av djur i undervisningssyften. VÄr utgÄngspunkt Àr att studera hur barn kan trÀna upp sina lÀsfÀrdigheter. AvgrÀnsningen i studien innebÀr att vi har för avsikt att studera yngre barns, i Ärskurs 2, upplevelser av att lÀsa högt för ett djur. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervju, dÀr 6 elever intervjuades, eftersom vi var intresserade av att studera elevers uppfattningar och tankar kring att lÀsa för ett djur. I resultatet har det framkommit att nÀr eleverna talade om lÀsupplevelsen beskrev de att de fann det roligt att lÀsa för sin hund.

BAKGRUND: Utbildningsdepartementet har i LPO 94 tagit intryck av Vygotskijs sociokulturella teori och formulerat mÄl som medför att lÀrare bör anvÀnda undervisningsmetoder dÀr elever fÄr möjlighet att samarbeta och lÀra tillsammans. Forskare har undersökt hur samarbetet mellan elever pÄverkar lÀrande i matematik och NO, de har kommit fram till att det gynnar eleverna och lÀrarna. SYFTE: Syftet var att ta reda pÄ hur matematik/NO-lÀrare beskriver och resonerar kring elevers samlÀrande i undervisningssammanhang, pÄ grundskolans senare Är (Är 7-9). METOD: Det genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervju som redskap för datainsamling. Det valdes sju lÀrare med olika bakgrund som jobbar pÄ tvÄ olika skolor för att ta reda pÄ deras beskrivning och resonemang om samlÀrande, samt planering, resultat och skillnader i matematik och NO betrÀffande samlÀrande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som trÀnar pÄ gym ansÄg att olika faktorer pÄverkade betydelsen för hur trovÀrdig en gyminstruktör Àr. FrÄgestÀllningarna var: Finns det faktorer som Àr betydelsefulla för trovÀrdigheten oberoende av trÀningsmÀngd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig beroende pÄ hur mÄnga trÀningstillfÀllen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig mellan personer som har en lÄng tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkÀtundersökning som genomfördes pÄ sex olika gymanlÀggningar i mellanstor stad i vÀstra Sverige. EnkÀterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrÄn begreppet trovÀrdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovÀrdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om trÀningsformen.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka huruvida lÀrarprofessionalism kring lÀsfrÀmjande insatser vÀxer fram i relationer. Syftet Àr ocksÄ att utforska speciallÀrarens- och förstelÀrarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lÀrare att förÀndra och utveckla undervisningen gÀllande lÀsfrÀmjande insatser. Ytterligare ett syfte Àr attundersöka om det genom relationell handledning gÄr att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrÄn hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.