I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus pÄ lekhall och hemvrÄ i tvÄ förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns pÄverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie anvÀnde vi oss av observation med videostöd som metod dÀr vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrplattan kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i förskola och förskoleklass. Vi vill undersöka de lÀrande och sociala samspel som eventuellt sker mellan barnen. Vidare undersöks hur pedagogernas förhÄllningssÀtt inverkar pÄ barnens möjlighet till lÀrande kring lÀrplattan. Pedagogernas syn pÄ fördelar och nackdelar gÀllande lÀrplattan granskas. Studiens frÄgestÀllningar besvarades utifrÄn den sociokulturella teorin.

Syftet med examensarbetet Àr att söka kunskap kring vilka möjligheter och hindergrundskollÀrare erfar vid samverkan och inkluderad undervisning, mellangrundsÀrskolan och grundskolan, pÄ skol-, grupp- och individnivÄ. Vidare Àr avsiktenatt undersöka grundskollÀrares behov av specialpedagogiskt stöd för att samverkanoch inkludering ska möjliggöras och utvecklas.I denna rapport presenteras resultatet frÄn en kvalitativ fenomenologiskflermetodsundersökning, bestÄende av datainsamling i tre steg; litteraturstudier,enkÀtfrÄgor via g-mail som kompletterats med en fokusgruppsintervju, med lÀraresom har erfarenhet av att undervisa grundsÀrskoleelever i grundskolan. Deninsamlade datan frÄn enkÀtstudien sorterades och kategoriserades i Googlesdataprogram, likt en matris. Svaren i enkÀten kompletterades sedan genom enfokusgruppsintervju, för att öka förstÄelsen, förtydliga empirin och stÀrkatillförlitligheten. Resultaten i empirin har sedan stÀllts mot litteraturstudiet, skolansstyrdokument, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och den sociokulturella teorin.

VÄr studie har som syfte att se hur fritidslÀrare anvÀnder sig av sin skolgÄrd och om det som sker pÄ skolgÄrden frÀmst Àr fri lek eller planerade aktiviteter. Syftet med studien var Àven att undersöka ifall det gÄr att motivera eleverna till att spendera mer tid utomhus och hur fritidslÀrarna i sÄ fall gÄr till vÀga. I studien anvÀnds en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma fritidspedagoger pÄ olika skolor i den aktuella kommunen. VÄra resultat analyserades med hjÀlp av tre olika teorier: ramfaktorteorin, motivationsteorin och den sociokulturella teorin och Àven med hjÀlp av tidigare forskning. Studien visar att de fritidspedagoger som ingick i vÄr undersökning Àr nöjda med den tid som spenderas utomhus, dock saknas tid och resurser till att deltaga i sÄ stor utstrÀckning som de skulle vilja i elevernas lek. SkolgÄrden anvÀnds till största del som ett rum som kompletterar fritidshemmets inomhusmiljö.

Syftet med undersökningen var att studera lÀrares egna uppfattningar om hur de arbetar med att frÀmja elevers positiva sjÀlvbild samt studera om lÀrarnas egna uppfattningar om elevernas sjÀlvbild pÄverkar bedömningen av eleverna i Àmnet idrott och hÀlsa. Undersökningen Àr kvalitativ och utgörs av sex semistrukturerade intervjuer bland lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs utav Meads spegelteori, teorier om sociala jÀmförelser samt Vygotsky och det sociokulturella perspektivet. Gemensamt för teorierna Àr deras betoning pÄ omgivningens inverkan pÄ en persons sjÀlvutveckling. DÀrutöver redogör forskningsbakgrunden för litteratur och forskning som anses relevant för studiens syfte, dÀr bland annat de nationella styrdokumenten, undervisningsklimatet samt flow belyses.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande sprÄkanvÀndning. Den forskningsfrÄga som vi har utgÄtt ifrÄn lyder: hur gör lÀrare sina didaktiska val kring sprÄkanvÀndning och hur motiverar de dessa? VÄr analys vilar i huvudsak pÄ en sociokulturell grund med utgÄngspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lÀrande och utveckling. Vi redogör Àven för tidigare forskning inom problemomrÄdet samt förmedlingspedagogisk teori som stÄr i kontrast till det sociokulturella synsÀttet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lÀrare i grundskolans tidigare Är. Informanterna arbetar pÄ tvÄ olika skolor dÀr elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, frÀmst gÀllande socioekonomisk och etnisk tillhörighet.

Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder pÄ en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i Àmnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen pÄ avdelningen, samt bitrÀdande rektor. Barngruppen Àr Äldersblandad med 14 platser varav sex platser Àr för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av sÀrskilt stöd, specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn pÄ funktionshinder, dÄ förskolan ligger i ett invandrartÀtt omrÄde. En del av materialet behandlas utifrÄn det sociokulturella perspektivet.

SyfteSyftet med studien Àr att studera hur kommunikationen och interaktionen i klassrummet mellan elever med högfungerande autism eller Asperger syndrom, deras lÀrare och medelever gestaltar sig.TeoriSociokulturellt perspektivStudien tar utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, att man lÀr sig och utvecklas i samhandling och samspel med andra, samt i den kontexten man befinner sig i. Kommunikation och sprÄk Àr centrala begrepp.LÀrande- och autismperspektivPersoner med autism har ett annorlunda sÀtt att tÀnka och förstÄ vÀrlden pÄ. Dettta Àr det viktigt att pedagogerna som jobbar med dessa barn Àr medvetna om, och att de vet vilka komplikationer som kan uppstÄ i en undervisningssituation, samt har fömÄgan att anpassa sin undervisning efter detta.MetodEn fallstudie har gjorts, och datainsamlingsmetoden Àr deltagande observation. Tre elever med högfungerande autism/Asperger syndrom har observerats i klassrumssituationen. Som dokumentationsmetod har löpande fÀltanteckningar anvÀnts, samt tid till reflektion efter varje observationstillfÀlle.ResultatAlla tre observerade elever kommunicerar med bÄde verbalt och icke-verbalt sprÄk bÄde med lÀrare och medelever.

Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var Àven att genom forsningsfrÄgorna fÄ syn pÄ vad ett demokratiskt ledarskap Àr för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen pÄverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt i att inhÀmta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lÀstes igenom och lÀmpligt material som gav svar pÄ mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfÀllena som gav mig svar pÄ mitt syfte valdes Àven de ut till resultatdelen och analysen.

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjÀlp av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt söka en förstÄelse av lÀrares syn pÄ interaktionen elev- lÀrare. Fokus har vilat pÄ attitydförÀndringar hos eleverna, under en 40 Ärs period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, dÀr fem lÀrare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige. Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lÀrare. Det ges Àven en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till pÄverkansfaktorer i vÄr omgivning. Bakgrunden behandlar likasÄ de större samhÀllsförÀndringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan pÄ 1980-talet.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

LÀnge har den medicinska diskursen dominerat med nÀrmast ensamrÀtt att förstÄ och förklara ?avvikande? beteenden och det förhÄllande till kroppen som av dessa följer. Antingen har Àtstörningar förklarats med hÀnvisning till individens biologiska förutsÀttningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhÀllsstrukturers obevekliga makt.I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta nÄgot som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. NÀmligen att man kan nÀrma sig en förstÄelse för anorexi genom att betrakta sjÀlva tillstÄndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt ? som samtidigt prÀglat av nÀrhet och avstÄnd.

Inledning Under hösten var det mĂ„nga elever pĂ„ skolan dĂ€r jag arbetar som hade svĂ„rt för att nĂ„ upp till kunskapskraven i SO-Ă€mnena. DĂ„ det i dessa Ă€mnen stĂ€lls stora krav pĂ„ god lĂ€s- och skriv-förmĂ„ga fann jag det intressant att studera hur Ă€mnena ter sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„rig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-Ă€mnena kan te sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„-righeter. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var:? Hur kan nĂ„gra SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser mĂ„luppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande mĂ„luppfyllelse i SO i elevernas IUP och Ă„tgĂ€rdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lĂ€rare av SO-undervisningen?? Hur resonerar lĂ€raren kring begreppsbildning?? Hur resonerar lĂ€raren kring lĂ€sförstĂ„else?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet dĂ€r elevernas förutsĂ€ttningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter Ă€r av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har pĂ„verkat mig.MetodDĂ„ studiens problem utgick frĂ„n personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.