Denna studie behandlar frÄgan om fyra grundskollÀrares syn pÄ laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Studien utgÄr frÄn bakgrunden som presenterar varför studien Àr aktuell. Studien fortsÀtter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn tanken av lÀrande genom handling och lÀrande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlÀttar analysen av lÀrarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frÄgestÀllningar som har fokus i hur lÀrarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lÀrarna ser med materialet och hur lÀrarna ser pÄ kollektivt lÀrande.

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlÀnda elevers skolgÄng ser ut de första Ären i Sverige. Min studie behandlar nyanlÀnda elever mellan 16-20 Är. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för nyanlÀnda elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhÀlle. HÀr Àr syftet tÀtt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgÄng samt betydelsen av samhÀllsorientering för dessa nyanlÀnda elever. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram mitt resultat.

Syftet med studien var att förstÄ betydelsen och nyttan av slöjdÀmnet i grundskolanbetraktat genom elevers berÀttelser om Àmnet.De frÄgestÀllningar som jag utgick ifrÄn var:· Vilken karaktÀr av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdÀmnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdÀmnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdÀmnets historia, tillkomst och förÀndring fram till dagenskursplan och lÀroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrÄn lÀroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdÀmnets kompetenser sÄsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lÀrande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag sÄg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en kÀnsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdÀmnet Àr desskaraktÀr av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrÄgor som studien bidrog till Àr hur och om de praktiska och estetiska Àmnena kan sessom utgÄngspunkt för mer teoretiska Àmnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdÀmnets fördelar inom andra Àmnen..

Syftet med studien ?r att unders?ka elevers upplevelser av kroppsideal p? sociala medier och hur de upplever att dessa ideal formar deras kroppsbild och sj?lvk?nsla. Studien har tv? forskningsfr?gor: ? Hur beskriver elever sina m?ten med kroppsideal p? sociala medier? ? Hur f?rh?ller sig elever till de kroppsideal de m?ter? Studien anv?nder en kvalitativ metod som bygger p? semistrukturerade intervjuer med sex elever fr?n ?rskurs 7-9. Materialet har analyserats med en tematisk analys.

Syftet med denna studie Àr att belysa och analysera hur pedagoger i Är tre resonerar kring begreppet individualisering, hur de anser att individualiseringen kommer till uttryck i sin undervisning och hur de motiverar sina val av arbetssÀtt. Vi har valt att undersöka detta med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr urvalet bestÄr av sex lÀrare i Är tre. Teoretiskt knyter studien an till sociokulturella och konstruktivistiska lÀrandeteorier. Resultatet i vÄr studie visar att tolkningsvariationen av begreppet individualisering Àr stor bland lÀrarna. Respondenternas förestÀllningar om individualisering innefattar bland annat ett arbetssÀtt dÀr undervisningsformen varieras, dÀr enskild handledning har en viktig roll samt att eleverna arbetar i egen takt.

Vi har utgÄtt ifrÄn det sociokulturella och  fenomenografiska  perspektivet i vÄr studie. VÄr studie har behandlat vilket material som finns och anvÀnds pÄ respektive förskolor i arbetet med matematiken.  Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt materialet anvÀnds av lÀrarna och av barnen samt om det finns en  matematisk  miljö  pÄ  förskolorna,  och  i  sÄ  fall, hur  den  kommer  till uttryck.   Syftet   med  vÄr  studie   var  att   ta   reda   pÄ   anvÀndningen   av matematikmaterialet  pÄ  förskolor  som  arbetar  utifrÄn  Montessori  inriktad pedagogik och Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Vi har Àven tagit reda pÄ pedagogers tankar bakom matematikmaterial. Studien har inte som syfte att jÀmföra de olika pedagogikernas anvÀndning av material. VÄrt empiriska insamlande  material  har  tagits  fram  via  intervjuer  och  observationer.

SkrivsvÄrigheter uppmÀrksammas alltmer i skolans vÀrld i dagens samhÀlle, och kan uppfattas som ett stort problem bland lÀrare. Forskare menar att det skrivna sprÄket Àr en viktig förutsÀttning för att kunna kommunicera med omvÀrlden. DÀrför Àr det viktigt att lÀrarna hjÀlper de elever som har skrivsvÄrigheter för att kunna utvecklas till skickliga skribenter. Dock Àr detta inget enkelt fenomen eftersom elever med skrivsvÄrigheter oftast kan uppfattas som ?lata?, dÄ eleverna oftast inte vill skriva nÄgonting, dÄ de anser det skrivna fult och olÀsligt.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med en stÀndig invandring. Idag Àr allt fler barn flersprÄkiga och behöver modersmÄlsundervisning. VÄr studie fokuserar pÄ grundskoleelevers uppfattning till sitt modersmÄl och modersmÄlsundervisningen. Lev Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt Àr studiens huvudsakliga teoretiska utgÄngspunkt. Vygotskij koncentrerar sig pÄ individen och dess samspel med omgivningen.

Denna studie undersökte vad 17 förÀldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckensprÄks- utbildning för förÀldrar) ansÄg vara viktigt/motiverande för att delta i teckensprÄksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen Àr aktionsforskning och undersökningens design Àr en mixad metodstudie dÀr mÀtinstrumenten Àr enkÀt, intervju med hjÀlp av intervjuguide och utvÀrderingsblankett. Samtliga förÀldrar som deltog hade en annan sprÄklig och kulturell bakgrund Àn svensk och var anmÀlda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i VÀstra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckensprÄksutbildning för förÀldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt sÀte i Göteborg.Resultatet visar att det finns sex olika omrÄden som bedöms som viktiga av förÀldrarna för att delta i teckensprÄksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmÀnna aspekter. Viktigast Àr att fÄ teckensprÄkundervisning som Àr anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivÄ, att fÄ ta del av samhÀllsinformation som gÀller personer i behov av teckensprÄk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att fÄ diskutera hur man bör göra med modersmÄlet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras ocksÄ om kursplanerna för den reguljÀra och den alternativa TUFF-utbildningen, i nÄgot avseende avspeglar de aspekter som förÀldrarna anser Àr viktiga..

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrarnas arbetssÀtt pÄ flersprÄkiga förskolor. Den empiriska studien avsÄg att besvara syftet utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som berör frÄgor om hur förskollÀrare utformar det fysiska rummet i en flersprÄkig miljö och vilka strategier de anvÀnder för att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. TvÄ perspektiv som bÀst passade för studien blev dess teoretiska utgÄngspunkter. Det ena perspektivet Àr tvÄ metaforer som betraktar lÀrandet utifrÄn bÄde förvÀrvande av kunskaper och deltagande. Det andra perspektivet Àr den sociokulturella teorin om lÀrande och utveckling.En kvalitativ metod i form av strukturerade observationer anvÀndes under totalt en veckas tid pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i VÀstra Götaland.

Ett ökat antal frÄgor frÄn verksamma lÀrare kring hur undervisningen kan anpassas för elever som har en kombinerad flersprÄkighet och sprÄkstörning ligger till grund för uppsatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur stödet vid flersprÄkighet kombinerad med sprÄkstörning Àr utformat. Fokus Àr att studera hur stödet Àr organiserat, vilka insatser som lÀrare och elever anser utgör ett stöd i skolarbetet samt hur stödet kan utvecklas. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet och ifrÄn KoRP, ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, har en fallstudie i tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner genomförts. Data har samlats in genom observationer och intervjuer, varav tvÄ med elever.Resultatet Àr en mÄngfald av trÄdar men bland annat visar studien att hur kommunen vÀljer att organisera sitt stöd pÄverkar hur specialpedagogen pÄ den enskilda skolan agerar i sin yrkesroll.

Undersökningen som grundar sig pÄ intervjuer med nio pedagoger i sex flerkulturella förskolor utgÄr bÄde frÄn styrdokumentens föresprÄkade sociokulturella tÀnk liksom ett socialisationsteoretiskt perspektiv. Studien synliggör att sÄvÀl sprÄkliga ? som kulturella dilemman dagligen uppstÄr sÄvÀl mellan hemmet och förskolan, som mellan vuxna med olika religionstilllhörighet. Studien tydliggör att ett interkulturellt perspektiv inte föreligger i möten mellan olika kulturer, vilka dÀrmed sker utifrÄn pedagogernas individuella reflektioner kring egna ? och andra kulturer.

VÄr studie syftar till att undersöka hur yngre elever talar om och uppfattar sitt eget lÀrande för att pÄ sÄ vis försöka förstÄ vilka villkor och förutsÀttningar i undervisningssituationer som eleverna anser pÄverkar deras möjligheter att lÀra. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi valt forskningsfrÄgor som utgÄr frÄn en del av Lev Vygotskijs tankar vad det gÀller lÀrandet, det sociala samspelet med lÀraren och klasskamraterna (gruppen) som hjÀlpande verktyg, mediering, artefakter och miljö. Vi har valt att anvÀnda det sociokulturella perspektivet som utgÄngspunkt nÀr vi analyserar och tolkar vÄra informanters utsagor dvs. vÄrt resultat. I vÄr studie har det varit viktigt för oss att utgÄ frÄn barnperspektivet, att om möjligt komma Ät elevernas egna uppfattningar formulerade av dem sjÀlva för att verkligen komma nÀra och försöka förstÄ hur de ser pÄ och uppfattar det egna lÀrandet.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Syftet med denna interventionsstudie Àr att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan frÀmja elevers förstÄelse av text samt förmÄga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, dÀr lÀrande genom praktisk handling och interaktion med andra stÄr i fokus. Ansatsen för studien Àr i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i Ärskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i lÀsförstÄelsestrategier utifrÄn reciprok undervisning dÀr lÀrare och elever tÀnkte högt kring texter.