Sammanfattning Sandra Andersson och Susanne MÄrtensson (2015). Delaktighet i den auditiva miljön. Elevers och pedagogers upplevelser av ett ljudutjÀmningssystem. (Participation in the auditory environment. Students and teachers experiences of a sound system.).

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

Studien Àr en deltagande observation av kommunikativa mönster i matematikundervisning pÄ gymnasiet. Studien har det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet som teoretisk utgÄngspunkt. Materialet som samlades in bestÄr av fyra direkt efterföljande matematiklektioner i matematik 1b i en klass som observerats genom deltagande observation. Dessutom har materialet spelats in med videokamera och kompletterats med ljudinspelning, fÀltanteckningar och en lÀrarintervju.Studien fokuserar pÄ att synliggöra kommunikativa mönster och deras pÄverkan pÄ möjligheten för eleverna att kommunicera ett matematiskt innehÄll. Analysen utgÄr frÄn transkriberat material av samtal mellan lÀrare och elever i plenarundervisning.

Bakgrund: I Sverige drabbas 10-15 % av nyblivna mammor av depression efter förlossningen. Det Àr viktigt att identifiera mammorna. En postpartumdepression kan störa samspelet och anknytningen mellan mamma och barn. I BarnavÄrdscentralens (BVC) basprogram finns ett riktat besök med fokus pÄ mammornas psykiska hÀlsa nÀr barnen Àr 6- 8 veckor dÀr mammorna erbjuds fylla i ett screening-formulÀr.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken pÄ depression.  Metod: En kvalitativ induktiv design valdes. Elva BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrandet kan stimuleras i en sko-la för alla. Studien hade ett lÀrarperspektiv pÄ elevers lÀrande och vi hade tre frÄgestÀllningar som stöd för att uppnÄ studiens syfte: Hur gör lÀrarna för att stimulera elevers lÀrande? Vad utgÄr lÀrarna frÄn nÀr de planerar sina lektioner? KÀnner lÀrarna sig tillrÀckliga nÀr det gÀller att stimulera elevers lÀrande? För att fÄ en förstÄelse för detta gjorde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare med elever i Är 1-3. Intervjuerna utfördes pÄ tre skolor i LuleÄ kommun. Ex- empel pÄ vad lÀrarna gör för att stimulera eleverna i lÀrandet Àr att de har varierad undervisning, de reflekterar och utvÀrderar tillsammans med eleverna samt att de ger uppgifter pÄ en lÀmplig nivÄ.

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvÀndande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvÀndande frÀmst hÄller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen Àr kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren anvÀnds teoretiska perspektiv som utgÄr frÄn tre teman gÀllande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras ocksÄ en mÀngd tidigare forskning för att ge en bred bild av Àmnet.Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrÄn landsorten och de Àr uppvÀxta i hem som Àr prÀglade av en stark arbetarkultur. Det Àr ocksÄ i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gÄngen genom en manlig familjemedlem.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en fördjupad förstÄelse för erfarenheter av att anvÀnda alternativa verktyg hos elever med dyslexi. Studien som Àr en kvalitativ undersökning bygger pÄ intervjuer av tre elever. UtifrÄn deras berÀttade erfarenheter har berÀttelser skapats. De har sedan analyserats med utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin och resultatet har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning.Resultatet av studien visar att elever, med hjÀlp av alternativa verktyg, artefakter, kan klara av det som ligger utanför deras förmÄga. Verktygen anvÀnds nÀr eleverna behöver stöd i sitt lÀrande nÀr det gÀller att lÀsa och skriva.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Idrottsevenemang lyfts ofta fram som nÄgot som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmÀnhetens uppfattning av den hÀr typen av arrangemang. NÀrmare bestÀmt Àr det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende pÄ den svenska vÀstkustens instÀllning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnÄ denna mÄlsÀttning kommer följande forskningsfrÄgor att besvaras:Vilken instÀllning har invÄnare pÄ den svenska vÀstkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige?Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhÀlle och ekonomi?Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen?Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingÄr i detta forskningsfÀlt.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

I bakgrunden berör vi det sociokulturella perspektivet dÀr Vygotskij och SÀljö beskriver samspelets betydelse med omgivningen för barnets sprÄkutveckling. DÀrefter belyser vi sprÄkliga definitioner som följs av förskollÀrarnas samverkan med förÀldrarna för att avslutningsvis ta upp förskolans roll för att stimulera barns sprÄkutveckling. Studien syftar till att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring modersmÄlet och samarbetets betydelse med förÀldrarna för flersprÄkiga barn i förskola. För att fÄ svar pÄ vÄr undersökning utförde vi kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare som arbetar i mÄngkulturella förskolor. Valet av förskollÀrare gjorde vi medvetet med utgÄngspunkt av tidigare erfarenheter kring den verksamhetsförlagda utbildningen.

I denna uppsats konstrueras en teoretisk modell över fenomenet sjĂ€lvsvĂ€lt/anorexia nervosa sett mot bakgrund av den teoretiska referensramen i Émile Durkheims studie SjĂ€lvmordet. Den empiriska metoden baserar sig pĂ„ litteraturstudier och befintlig aktuell forskning om de bĂ„da fenomenen sjĂ€lvsvĂ€lt/anorexia nervosa och sjĂ€lvmord. Mitt syfte Ă€r att utröna huruvida de sociala orsaksfaktorer som förklarar variationen av sjĂ€lvmordsfrekvensen i olika typer av samhĂ€llen Ă€r de samma som ligger bakom fenomenet asketiskt religiöst fastande under medel-tiden och nutida anorektiskt beteende i icke-vĂ€sterlĂ€ndska och vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llen.Durkheim betonade att patologiska sociala fenomen kan orsakas bĂ„de av en alltför lĂ„ngt dri-ven individualism och av dess motsats, en alltför stark reglering och integrering. Anorexia nervosa sĂ„som sjukdomen yttrar sig i den sydasiatiska kulturen skulle kunna ses som symtom pĂ„ ett sociokulturellt system som genom sin struktur kan framkalla fenomen av fatalis-tisk/altruistisk art. I sina bakomliggande orsaker yttrar sig anorexia nervosa i denna kulturella kontext som en antites till de faktorer som förklarar fenomenet i vĂ€stvĂ€rlden dĂ€r samhĂ€lls-strukturen framkallar fenomen av egoistisk/anomisk art.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka förskolepedagogers tankar om och erfarenheter av barn som leker ensamma i barngruppen, vilka orsaker de anser ligga bakom barns ensamlek samt vilka metoder förskolepedagogerna beskriver att de anvÀnder för att fÄ in ensamlekande barn i det sociala samspelet i barngruppen. Studiens problemstÀllning innefattar hur man som förskolepedagog kan tÀnka nÀr det kommer till barn som leker ensamma dÄ samspelets betydelse för barns sociala utveckling ofta ses som mycket viktigt. Teoretisk utgÄngspunkt Àr den sociokulturella teorin som belyser bÄde samspelets och ensamtidens betydelse för social utveckling och lÀrande. I studien har Ätta förskolepedagoger intervjuats och studiens resultat visar att förskolepedagogerna resonerar pÄ ett liknande sÀtt kring barns ensamlek, varför barn leker ensamma samt vilka metoder de anvÀnder för att stödja ensamlekande barn. En viktig slutsats Àr att förskolepedagogerna menar att ensamleken inte bör pÄgÄ under en lÀngre tid eftersom de anser att detta inte Àr bra för barns sociala utveckling och lÀrande.

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jÀmfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartlÀggning och undervisning. I litteraturgenomgÄngen förklarar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt och hur olika teorier och perspektiv anvÀnds för att förstÄ specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter frÄn Högskolan Kristianstad en enkÀt att besvara, 66 svar samlades in.