Syftet med studien Àr att belysa och problematisera idrottslÀrares syn pÄ inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsÀttning. Studien grundar sig pÄ det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebÀr att samspel och interaktion Àr ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation Àr verktyget för att utveckla sitt eget och andras lÀrande. Studiens resultat analyseras Àven med utgÄngspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.

The inherited education and the (un)free choice?- A comparative survey between five different programs on University of ÖrebroThe aim with this paper has been to examine and to report for different sociocultural background factors (class property, the parents' level of education, the parents' income) importance for the choice of type of education and to see if there is any differences between different university courses with respect to class property. Our issues were following:1. What/which sociocultural factors have had most importance for the choice of programs on universities?2.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan pÄverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling pÄ fritidshemmet.Syftet med denna studie Àr att i viss mÄn studera vad rektorer men frÀmst vadpedagoger och vÄrdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregÄende och gÀllande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur sÀger om Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv i uppsatsen Àr detsociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn lÀrande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi pÄ kommunikation och det lÀrandesom sker mellan pedagoger och vÄrdnadshavare nÀr eleven sÀtts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frÄgeformulÀr till vÄrdnadshavare, pedagoger ochrektorer pÄ fyra utvalda skolor samlades en mÀngd data in för att kunna belysa dettaomrÄde.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för pedagogers uppfattningar om fri lek i förskolan. I bakgrundstexten har vi redogjort för olika forskares syn pÄ bÄde lek och fri lek, varför den anses vara viktig och vilken roll de anser att pedagogerna bör ha. I ett avsnitt presenteras vad lagar och styrdokument sÀger om lek. Under rubriken ?Tidigare studier kring pedagogers uppfattning om lek? har vi berÀttat om nÄgra tidigare studier som gjorts med samma inriktning som denna.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Denna studie syftar till att undersöka vilka spÄr av den sociokulturella teorin, med fokus pÄsamarbete och vilken gÄng lÀrandet har, som vi kan finna i matematikböcker för de yngreÄldrarna. Vi har analyserat fyra lÀroböcker i matematik och fokuserat pÄ avsnittet dÄ eleverna förförsta gÄngen möter brÄk. LÀroböckerna Àr utgivna av olika förlag och dess gemensammanÀmnare Àr att de Àr skrivna utifrÄn det nu gÀllande styrdokumentet, Lgr11. För att undersökadetta har vi genomfört bÄde en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delen avvÄr textanalys anvÀnde vi oss av analysbegreppet samarbete.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Denna studie handlar om hur förÀldrar ser pÄ sin förÀldraroll idag och vi har valt att betrakta det ur ett sociologiskt perspektiv med sociokulturella teorier. Syftet Àr att undersöka senmoderna förÀldrars syn pÄ sin roll som uppfostrare under deras barn/barns uppvÀxt. Vi stÀller oss frÄgorna: Vad innebÀr en senmodern, god uppfostran och hur vill förÀldrarna att deras barn ska leva som vuxna? Vi anvÀnder oss av en kvalitativ forskningsmetod, fokusgruppsintervjuer, dÀr medlemmarna i gruppen interagerar och delar med sig av egna erfarenheter. Intervjumaterialet som ligger till grund för studien Àr analyserat horisontellt och sammanslaget.

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur speciallÀrare ser pÄ samtalets betydelse i matematik med fokus pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. I studien beskriver vi Àven hur speciallÀrarna tÀnker kring hur barn lÀr matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sÀtta ord pÄ sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi frÀmst forskning som handlar om sprÄkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.UtifrÄn nio kvalitativa intervjuer med speciallÀrare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville ocksÄ undersöka speciallÀrarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lÀrandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att speciallÀrarna i vÄr studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lÀrande i matematik och som en förutsÀttning för elevens förstÄelse.

I mitt examensarbete har jag undersökt vilka konflikter som gestaltas och förankras i tre bilderböcker. Jag har undersökt vilka normer som blir synliga genom dessa konflikter. Om normbrott leder till straff hur ser de dĂ„ ut? Min empiri bestĂ„r av tre av de mest utlĂ„nade bilderböckerna pĂ„ Stockholms stadsbibliotek 2007; KĂ€nner du Pippi LĂ„ngstrump, NĂ€pp! sa Alfons Åberg och Pricken.Som blivande konst- och mediepedagog funderar jag över bilders medverkan, hur saker som gestaltas och visualiseras har del i skapandet av jaget. Jag har anvĂ€nt semiotiken som metod i mitt arbete, genom dess begrepp har jag delat upp bilden i dess bestĂ„ndsdelar för att fĂ„ en inblick och djupare förstĂ„else i vad bilden vill sĂ€ga.

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna anvÀnder lek i sprÄkutvecklande situationer och hur de arbetar med flersprÄkighet. Arbetet Àr grundat pÄ observationer och intervjuer som genomfördes i tvÄ förskolor som ligger i centrala Malmö. I valet av förskolor var nÀrvaro av barn med ett annat modersmÄl Àn svenska, en avgörande faktor. I arbetet jÀmför vi pedagogernas arbetssÀtt i de tvÄ förskolorna. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka möjligheter flersprÄkiga barn har till sprÄkutveckling samt lekens betydelse för detta. För att uppnÄ detta syfte utgick vi frÄn frÄgestÀllningarna: Hur tÀnker pedagoger kring lek som en sprÄkutvecklande situation? Hur kommunicerar barn med varandra i leken nÀr orden inte rÀcker till? De teoretiska utgÄngspunkterna har varit lek, sprÄk/ flersprÄkighet, sprÄkutveckling, lek ur ett kommunikationsperspektiv samt den sociokulturella teorin.

BakgrundOm man anvÀnder böcker pÄ rÀtt sÀtt kan man genom boklÀsning stödja barnen i sin sprÄkliga utveckling. Men boklÀsning kan ocksÄ bland annat bidra till att barnen fÄr utveckla sin fantasi, fÄr nÀrhet, som underhÄllning eller att lyssna pÄ vid vilan. I den sociokulturella teorin som jag anvÀnt mig av i denna undersökning beskrivs det att det Àr genom samtal som vi mÀnniskor blir de individer vi Àr.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och barn i en förskola anvÀnder sig av lÀsning utifrÄn följande lÀssituationer; lÀsning som underhÄllning, lÀsning för att lugna, pedagogiskt planerad lÀsning och lÀsning i lek.MetodJag har valt att utgÄ ifrÄn bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. Detta har jag gjort genom att anvÀnda mig av verktyget observation. BÄde strukturerade observationer i löpande protokoll och observationsschema.ResultatUnder mina observationer pÄ förskolan Humlan har jag valt att se pÄ hur pedagoger och barn anvÀnder sig av lÀsning (lÀsning som underhÄllning, lÀsning för att lugna, pedagogiskt planerad lÀsning eller lÀsning i leken) och vem det Àr som tar initiativ till lÀsningen (pedagogen eller barnet).

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg. LitteraturgenomgÄngen bestÄr av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lÀrande och hur lÀrare förhÄller sig till dessa. En teoretisk utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare och hur de förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrÄn frÄgor som berör arbetssÀtt, möjligheter/hinder och pÄverkan frÄn skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhÄllningssÀtt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar bÄde möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvÀrldar, traditionella skriv- och lÀspraktiker som normerande syn pÄ digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förÀndrat nÄgot.

Syftet med examensarbetet Àr att belysa förskolelÀrares tankar kring sagor och varför sagor anvÀnds i förskolan. Jag vill ocksÄ illustrera hur förskolelÀrare arbetar med sagor för att stimulera sprÄkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar förskolelÀrare kring hur sagan utvecklar barns sprÄk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelÀrare och varför arbetar de med sagor? Vilka Àr skillnader och likheter i förskolelÀrarnas arbetsmetoder nÀr de arbetar med sagor? Metoden som jag anvÀnt mig av i genomförandet av studien Àr kvalitativa intervjuer med tvÄ förskolelÀrare och tvÄ observationer pÄ tvÄ avdelningar i en förskola. Jag har under studien anvÀnt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna.