Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger kan arbeta kring miljö och material i samlingssituationer och hur/ om de anvÀnder sig av Lpfö 98 i sitt planerande. För att kunna göra denna undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag inkluderat bÄde intervjuer och observationer. Jag har valt att anvÀnda mig av det sociokulturella perspektivet med en fördjupning i Vygotskijs teorier för att kunna analysera mitt Àmne. För att fÄ andra aspekter har jag Àven anvÀnt differentierade teorier för att sedan kunna jÀmföra teori med praktik.I resultatet framkommer att teori och praktik i vissa fall överrensstÀmmer. Resultatet gÀllande miljö och material visar pÄ mÄnga liknelser mellan teori och praktik.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlĂ€nda elevers upplevelser av lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling att lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k. Det ska tillĂ€ggas att uppsatsen ocksĂ„ vilat pĂ„ att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lĂ€rare har intervjuats dĂ„ pedagogens bild av lĂ€randesituationen ocksĂ„ Ă€r vĂ€sentlig.  Den teoretiska utgĂ„ngspunkten för uppsatsen har vilat pĂ„ den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har ocksĂ„ vilat pĂ„ en hermeneutisk ansats, dĂ€r jag avsett tolka, förstĂ„ och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig Ă„t i nĂ„gra avseenden dĂ„ eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och lĂ€raren bekrĂ€ftade att lĂ€randet utifrĂ„n deras upplevelser sker bĂ€st i mötet med andra, dĂ€r individen Ă€r i fokus och dĂ€r samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning Ă€r det som frĂ€mjar lĂ€randet med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling av ett andrasprĂ„k.

Syftet med denna c-uppsats Àr att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgÀnglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick pÄ bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke pÄ miljöns utformning. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgÄr ifrÄn den sociokulturella teorin och fenomenologin.

Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagoger ser pÄ tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi Àr intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet. FrÄgestÀllningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och fÄ inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur fÄr förskollÀrare tiden att rÀcka till sÄ att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen? Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett tolkande perspektiv. UtifrÄn halvstrukturerade intervjuer av fem förskollÀrare har vi gjort en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: VÄr tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet. Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollÀrarnas arbetssÀtt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssÀtt men tiden nÀmner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation. Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi mÄste lÄta den ta tid, framförallt i början. Det Àr viktigt att bÄde kollegor och barn Àr delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen Àr tvungna att Àndra pÄ gamla strukturer.

Detta examensarbetes syfte Àr att undersöka tre pedagogers arbetssÀtt med musisk lek, i en musikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur den musiska leken kan utveckla barns verbala sprÄk. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vi har intervjuat tre pedagoger med koppling till vÄr valda förskoleklass samt observerat pedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet av analysen av vÄr empiri sÀger nÄgot om pedagogernas synsÀtt gÀllande den egna musikprofilerade undervisningen jÀmfört med vÄra egna observationsanteckningar. Detta har vi rubricerat utefter vÄra tre frÄgestÀllningar.

Detta examensarbetes syfte Àr att undersöka tre pedagogers arbetssÀtt med musisk lek, i en musikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur den musiska leken kan utveckla barns verbala sprÄk. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vi har intervjuat tre pedagoger med koppling till vÄr valda förskoleklass samt observerat pedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet av analysen av vÄr empiri sÀger nÄgot om pedagogernas synsÀtt gÀllande den egna musikprofilerade undervisningen jÀmfört med vÄra egna observationsanteckningar. Detta har vi rubricerat utefter vÄra tre frÄgestÀllningar.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ djupare kunskap om hur elever i behov av sÀrskilt stöd, med inriktning pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter, agerar i en verkstadsmiljö dÀr arbetet bedrivs tematiskt. LitteraturgenomgÄngen presenterar tidigare forskning, litteratur och styrdokument som behandlar tematiskt arbete och barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi tar Àven upp det sociokulturella perspektivet dÄ detta hjÀlpt oss att fÄ en djupare insikt i vÄrt resultat. Metoden vi anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning. Vi har genomfört fyra observationer av elever i behov av sÀrskilt stöd under olika verkstadspass, samt intervjuer med fyra pedagoger. Observationerna och intervjuerna har utförts pÄ samma skola. I resultat- och analysdelen finns en beskrivning av skolans tema och exempel pÄ verkstadspass.

Den kvalitativa studiens syfte var att beskriva och förstÄ barns kommunikation och interaktion vid anvÀndning av iPad. Observationer har skett pÄ tre olika förskolor som aktivt anvÀnder iPad i sin verksamhet. Studien har utgÄtt ifrÄn sociokulturella teorin om att barn lÀr av varandra i interaktion. I studiens resultat har det framkommit att barn interagerar nÀr de satt flera barn runt gemensam iPad. Det framkom ocksÄ att en interaktion sker barn- iPad dÄ barn vid flera tillfÀllen verbalt kommunicerade med appen. Kommunikationen runt iPaden gick genom det styrande barnet bÄde verbalt och icke verbalt.

En studie som Àr baserad pÄ intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvÄrigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken pÄ koncentration och koncentrationssvÄrigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen pÄ diagnos fram. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring hur skola och hem i Ärskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda pÄ detta anvÀndes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers Äsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgÄr frÄn Àr Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sÀtt att se pÄ samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen anvÀnder sig av tvÄ kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapArbetets art:  Examensarbete, 15 hp LÀrarprogrammet Titel: ?De tar kort pÄ mig nÀr jag var utklÀdd ? men jag vet inte varförEn intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation. Engelsk titel: ?They were taking photos of me when I was rigged out ? however I donŽt know the reason?ChildrenŽs opinion about documentation ? an interview study.Författare: Inger Palm       Handledare: Nina Modell Syftet med denna studie Àr att ge en fördjupad förstÄelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer pÄ deras förskolor. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn frÄn tvÄ olika förskolor pÄ skilda orter. Studien har utgÄtt frÄn den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lÀrandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervÀgande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation.

Jag har under mina besök pÄ en skola bevittnat en generell missbelÄtenhet för skolmaten bland lÀrare och elever. Jag har ocksÄ mÀrkt att eleverna pÄ skolan ofta Àr trötta, ofokuserade och har svÄrt att klara av de krav som skolan stÀller pÄ dem. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om det gÄr att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras pÄ skolan och de svÄrigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frÄgestÀllningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer.

Syftet i denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur förskollÀrare anvÀnder sagoberÀttandet i relation till barnens sprÄkutveckling. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt frÀmjas barnens sprÄkutveckling genom sagoberÀttandet enligt förskollÀrarna samt vilka metoder sÀger de sig anvÀnda för att gynna barnens sprÄkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberÀttandets möjligheter för sprÄkutvecklingen. Vi har under arbetets gÄng haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vÄrt sÀtt att se pÄ lÀrandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lÀrandet.

Syftet med denna studie har varit att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagoger beskriver och förstÄr konflikter mellan barn samt hur de arbetar för att förebygga destruktiva konflikter. Jag inleder studien med min teoretiska referensram som bestÄr av olika perspektiv pÄ konflikthantering: den undvikande synen, den naturliga synen, den vitaliserande, interaktiva synen, harmoni-eller konsensusperspektivet och konfliktperspektivet. Det sociokulturella perspektivet anvÀnds för att lÀrande sker via kommunikation och i socialt samspel med andra. Som metodval utgick jag frÄn en kvalitativ ansats dÀr Àven den kvalitativa intervjun var mitt metodval. Resultatet pekade pÄ att pedagogerna bejakar konstruktiva konflikter som positiva och lÀrorika, vilket Àr i enlighet med konfliktperspektivet, den naturliga synen och den vitaliserande, interaktiva synen.

Studiens syfte Àr att studera det nationella provets pÄverkan pÄ betygsÀttningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna pÄ de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsÀttningar inför provet. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Vilken betydelse tillskriver lÀrare det nationella Àmnesprovets resultat för elevens betyg? PÄ vilket sÀtt pÄverkar innehÄllet i nationella prov lÀrares planering och val av innehÄll i Àmnet svenska B? Hur förbereds elever pÄ yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det nationella provet? Undersökningen Àr av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter, vilka Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lÀrares betygsÀttning och att det finns moment i undervisningen som fÄr stÄ tillbaka pÄ grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det nationella provets förberedelser pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program.