Sammanfattning/abstrakt Obeid, Najah (2015). ÖvergĂ„ng till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav sprĂ„kstörning ur ett lĂ€rar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school ? A qualitative study on the education of pupils with severe language impairment from a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective. Syfte Syftet med denna studie Ă€r att ur lĂ€rares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav sprĂ„kstörning blir överlĂ€mnade av sprĂ„kförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks Ă€ven kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ vad forskningen sÀger allmÀnt om litteratursamtal och mer specifikt ta reda pÄ de teoretiska utgÄngspunkter som ligger till grund för litteratursamtalet, varför det anvÀnds i skönlitteraturundervisningen samt hur det kan te sig i skolans praktik. TvÄ olika modeller, Chambers och Molloys, har fokuserats. Genom ett övergripande studium av bÄde tyckta och elektroniska kÀllor har frÄgestÀllningarna kunnat besvaras. I studien lyfts bland annat det lÀsarorienterade perspektivet, det sociokulturella perspektivet, flerstÀmmighet och dialog som centrala, teoretiska utgÄngspunkter och begrepp. Det gemensamma lÀrandet och perspektivskiftet, som kan ske i dialog med andra, ses som grundlÀggande.

I rapporten undersöks om det pÄ kort sikt blir nÄgon skillnad i elevers kunskapsutveckling beroende pÄ om de arbetar utifrÄn ett behavioristiskt kontra sociokulturellt inlÀrningsteoretiskt perspektiv. Dessutom belyses positiva och negativa sidor med de olika arbetsmetoderna. Studien genomfördes i parallellklasser i Ärskurs 5 dÀr den ena klassen arbetade sociokulturellt, den andra behavioristiskt, under ett lektionstillfÀlle. Elevernas kunskapsutveckling synliggjordes och jÀmfördes genom att lÄta dem göra en för- och efterhandsdiagnos. EfterÄt genomfördes ocksÄ intervjuer för att fÄ fram elevernas syn pÄ arbetssÀtten.

I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen Àr att undersöka hur politiker anvÀnder berÀttelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat pÄ narrativer Àr hÄllbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats Àr insamlade debattartiklar och uttalanden dÀr Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig pÄ Àr den retoriska pedagogiken utifrÄn Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet pÄ pedagogik. Dessutom anvÀnds psykologiteorier om narrativens funktion för mÀnniskans förstÄelse.

Denna uppsats handlar om hur nÄgra pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete pÄ. Mina frÄgestÀllningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete pÄ? För att fÄ reda pÄ detta valde jag att intervjua tre pedagoger som Àr verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats Àr att det blir skillnader i det tematiska arbetssÀttet, beroende pÄ vilken teori man vÀljer att utgÄ ifrÄn eller vilket synsÀtt man har.

Studien avser att undersöka hur barnen pÄ en resursförskola utesluter varandra samt hur barn med autismspektrumtillstÄnd (AST) tar sig in i den fria leken. Detta Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ observationer gjorda i förskolan pÄ en resursavdelning med barn frÄn tre till fem Är. Observationerna utfördes nÀr barnen med AST var med i leken eller försökte ta sig in i leken. Materialet har sedan analyserats utifrÄn sociokulturella och interaktionistiska perspektiv. Resultatet visade att barnen med AST anvÀnde sig av fem olika strategier för att fÄ tilltrÀde till leken.

Syftet med denna uppsats Àr belysa, problematisera och skapa förstÄelse för hur pedagoger i förskolan arbetar för att stÀrka barns relationsskapande. FrÄgestÀllningarna som vi vill ha svara pÄ Àr: hur arbetar pedagoger för att frÀmja relationerna mellan barnen och hur kommer pedagogernas tolkning och förstÄelse av kamratsocialisation till uttryck i det konkreta arbetet. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjorde vi en kvalitativ undersökning med fokusgrupp och observationer som instrument. Som teoretisk utgÄngspunkt har vi anvÀnt det sociokulturella perspektivet som betonar den interaktionistiska aspekten. Det innebÀr att samband mellan mÀnniskan och hennes sociala vÀrld studeras.

BakgrundVÄr bakgrund redogör för forskning kring pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med barn samt betydelsen av relationer och samspel mellan pedagog och barn. Den teoretiska utgÄngspunkten lyfter Lövlie Schibbyes dialektiska perspektiv samt Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och analysera hur ett antal pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-3 upplever att de bekrÀftar barn i olika situationer pÄ ett lyckat respektive mindre lyckat sÀtt.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi anvÀnt selfreport som redskap för vÄr datainsamling. DÄ pedagogernas upplevelse av fenomenet varit i fokus har vi utgÄtt frÄn fenomenologin som ansats för vÄr studie.ResultatVÄrt resultat innefattar 27 pedagogers upplevelser kring hur de bemöter och pÄ sÄ sÀtt bekrÀftar barnen i deras verksamheter. MÄnga pedagoger har en vilja och medvetenhet att bemöta och bekrÀfta barnen lyckat. Vi ser Àven att bekrÀftelsesituationerna ofta blir mindre lyckade pÄ grund av omstÀndigheter.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra elever i Ärskurs 2, 5 och 9 sÀger om sin lust att lÀra i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, dÀr fokus ligger pÄ lÀrande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, dÀr 4 elever i varje Ärskurs, dvs. 12 elever ingÄr i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Den hÀr uppsatsen behandlar elevers erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till bedömningsuppgifter i skolÄr fyra. Undersökningen har varit förlagd pÄ en mellanstor skola i södra Sverige. Vi Àmnar med studien fÄ en ökad förstÄelse för elevers uppfattning om bedömningsuppgifternas syfte, elevernas medvetenhet om bedömningsuppgifter samt arbetsprocessen kring bedömningsuppgifter. Vi har anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teorier och studiens tidigare forskning som redskap för att tolka och analysera vÄra intervjusvar. Undersökningen har sÄledes genomförts med kvalitativ metod.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssÀttande lÀrare bedömer de praktiska momenten i skolÀmnet idrott och hÀlsa hos elever i Ättonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsÀttande lÀrare i idrott och hÀlsa. I denna studie har jag inte gjort ansprÄk pÄ att hitta fynd som Àr representativa för en population. Resultaten Àr sÄledes endast representativa för mitt urval.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

The aim of this master?s thesis is to explore what learning potentials there are in Demoteket. Demoteket is an on-going project that preserves and exhibits young people?s artistic creations. The idea is that public libraries receives and lends out the young people?s artistic creations.

Denna studie handlar om sprÄkutvecklande arbetssÀtt i förskolan. Syftet med studien var att undersöka och fÄ kunskap om vad ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt i förskolan innebÀr och vad som kÀnnetecknar detta arbetssÀtt, samt pÄ vilket sÀtt lek Àr involverat i detta. UtgÄngspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och utveckling. Den kvalitativa metoden anvÀndes genom att material samlades frÄn intervjuer av fem förskollÀrare.Resultatet visar att ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt i förskolan kÀnnetecknas av dialog, kommunikation, samlingar, lek, litteratur och Internet anvÀndning. Det framgÄr Àven att barn utvecklar den sprÄkliga förmÄgan bÀttre om de blir sprÄkstimulerade i förskolan.