Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring hur skola och hem i Ärskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda pÄ detta anvÀndes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers Äsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgÄr frÄn Àr Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sÀtt att se pÄ samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen anvÀnder sig av tvÄ kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapArbetets art:  Examensarbete, 15 hp LÀrarprogrammet Titel: ?De tar kort pÄ mig nÀr jag var utklÀdd ? men jag vet inte varförEn intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation. Engelsk titel: ?They were taking photos of me when I was rigged out ? however I donŽt know the reason?ChildrenŽs opinion about documentation ? an interview study.Författare: Inger Palm       Handledare: Nina Modell Syftet med denna studie Àr att ge en fördjupad förstÄelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer pÄ deras förskolor. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn frÄn tvÄ olika förskolor pÄ skilda orter. Studien har utgÄtt frÄn den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lÀrandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervÀgande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation.

Jag har under mina besök pÄ en skola bevittnat en generell missbelÄtenhet för skolmaten bland lÀrare och elever. Jag har ocksÄ mÀrkt att eleverna pÄ skolan ofta Àr trötta, ofokuserade och har svÄrt att klara av de krav som skolan stÀller pÄ dem. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om det gÄr att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras pÄ skolan och de svÄrigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frÄgestÀllningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer.

Syftet i denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur förskollÀrare anvÀnder sagoberÀttandet i relation till barnens sprÄkutveckling. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt frÀmjas barnens sprÄkutveckling genom sagoberÀttandet enligt förskollÀrarna samt vilka metoder sÀger de sig anvÀnda för att gynna barnens sprÄkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberÀttandets möjligheter för sprÄkutvecklingen. Vi har under arbetets gÄng haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vÄrt sÀtt att se pÄ lÀrandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lÀrandet.

Syftet med denna studie har varit att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagoger beskriver och förstÄr konflikter mellan barn samt hur de arbetar för att förebygga destruktiva konflikter. Jag inleder studien med min teoretiska referensram som bestÄr av olika perspektiv pÄ konflikthantering: den undvikande synen, den naturliga synen, den vitaliserande, interaktiva synen, harmoni-eller konsensusperspektivet och konfliktperspektivet. Det sociokulturella perspektivet anvÀnds för att lÀrande sker via kommunikation och i socialt samspel med andra. Som metodval utgick jag frÄn en kvalitativ ansats dÀr Àven den kvalitativa intervjun var mitt metodval. Resultatet pekade pÄ att pedagogerna bejakar konstruktiva konflikter som positiva och lÀrorika, vilket Àr i enlighet med konfliktperspektivet, den naturliga synen och den vitaliserande, interaktiva synen.

Studiens syfte Àr att studera det nationella provets pÄverkan pÄ betygsÀttningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna pÄ de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsÀttningar inför provet. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Vilken betydelse tillskriver lÀrare det nationella Àmnesprovets resultat för elevens betyg? PÄ vilket sÀtt pÄverkar innehÄllet i nationella prov lÀrares planering och val av innehÄll i Àmnet svenska B? Hur förbereds elever pÄ yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det nationella provet? Undersökningen Àr av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter, vilka Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lÀrares betygsÀttning och att det finns moment i undervisningen som fÄr stÄ tillbaka pÄ grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det nationella provets förberedelser pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program.

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka vad elever i gymnasiesÀrskolan har för uppfattning om lÀsning av skönlitteratur. Centrala frÄgestÀllningar Àr:o Vad kan pÄverka valet av en skönlitterÀr bok? Titel, ev. illustrationer, om texten verkar lÀttlÀst, spÀnnande etc.o Vad kan vara hindrande faktorer för lÀsningen?o Hur ser eleverna pÄ att tillsammans med lÀrare och klasskamrater lÀsa och arbeta med skönlitteratur? TeoriDen hÀr studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

ProblemomrÄde: SprÄket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och Àr Àven viktigt för samhÀllet i stort. Dagens samhÀlle Àr komplext dÀr det krÀvs förmÄga att samspela och kommunicera med mÄnga olika sorters mÀnniskor i skilda situationer vilket medför att de som inte kan hantera ett sprÄk till fullo riskerar att hamna utanför (Nettelbladt & Salameh, 2007). Med lÀroplanens (Lpfö 98/2010) skÀrpta mÄlformulering och stora barngrupper kÀnner vi en oro över att som pedagoger i förskolan hinna med att samtala med samt lyssna till varje barn. Specialpedagogen har fördjupade kunskaper om barns sprÄkutveckling genom sin pÄbyggnadsutbildning. Hur tillgÀnglig Àr specialpedagogen i det vardagliga, sprÄkutvecklande arbetet? Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att belysa och undersöka hur specialpedagogiskt arbete gÀllande förskolebarns sprÄkutveckling kan se ut.

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i den eviga spÀnningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgÄng av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som prÀglar varje perspektivs syn pÄ lÀrande. Syftet med uppsatsen Àr att göra en jÀmförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv pÄ lÀrande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkÀtstudie som gick ut till 35 lÀrare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. EnkÀten har dock tillÀmpats och analyserats pÄ ett kvalitativt sÀtt dÄ detta bÀttre betjÀnade mitt syfte.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex förÀldrar uppfattar begreppet förÀldrasamverkan. Till hjÀlp att undersöka detta anvÀndes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med förÀldrar frÄn samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, förÀldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att pÄverka förskolan. FörÀldrarna ansÄg alltsÄ att det var viktigt att deras barn hade det bra pÄ förskolan. Begreppet kunde ocksÄ betyda förÀldragemenskap mellan förÀldrarna pÄ förskolan.

VÄrt intresse för integrering mellan Àmnet svenska och de estetiska uttryckssÀtten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nÀmnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frÄgat hur de tÀnker kring motivation, kreativitet och lÀrande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I lÀroplanen för de obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] stÄr det att lÀsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man anser att lÀrandet sker i samspel med andra.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Syftet med detta arbete var att beskriva och förstÄ hur eleverna uppfattar den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU, samt hur den pÄverkar det egna lÀrandet. Dessa elever studerar pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Norrbotten. Med lÀrandet menar vi elevers upplevelser av bemötande,förvÀntningar, trivsel, delaktighet, inflytande, lÀrande och undervisning under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Information samlades via enkÀt och intervjuer. FrÄgorna var strukturerade och standardiserade med ett flertal öppna frÄgor.