Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns lÀrande. Studien belyser Àven förskolans uppdrag vad gÀller det livslÄnga lÀrandet. Den teoretiska utgÄngspunkten hÀmtas ur det sociokulturella perspektivet. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om huruvida förskolans och förÀldrarnas syn pÄ lÀrande, sammanfaller eller skiljer sig Ät. Genom att öka medvetenheten hos pedagogerna i förskolan om förÀldrars syn pÄ barns lÀrande kan mötet mellan familj och förskola stÀrkas.

Syftet med detta arbete Àr att skapa kunskaper om bedömningen i matematikÀmnet i grundskolan och undersöka den utifrÄn lÀrares perspektiv. För att komma fram till det resultatet anvÀnde vi en kvalitativ metod . Med hjÀlp av intervjuer fick vi ett brett empiriskt material. Vi intervjuade nio behöriga matematiklÀrare och fick fram olika synsÀtt angÄende bedömningen. I analysdelen kom vi fram till att bedömningen i matematiken Àr ett brett tema, som innehÄller olika delar.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att studera hur förskolans lÀrare i en lek och lÀrandesituationarbetar med att kombinera ett ÀmnesinnehÄll i leken. I den nya skollagen som togs ibruk 2011 har begreppet undervisning Àven anvÀnts nÀr det gÀller förskolans verksamhet. Iden reviderade lÀroplanen frÄn 2010 har ett förtydligande gjorts om ÀmnesinnehÄllet och lÀrarensansvar. Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr vi har anvÀnt oss av observationer medhjÀlp av videofilmning och med uppföljande stimulated recall intervjuer. Litteraturen somhar anvÀnts handlar om lÀrarens yrkesroll, barns lek och lÀrande och teorier med utgÄngspunkt i det sociokulturella och det utvecklingspedagogiska perspektivet.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur surfplattan anvÀnds som redskap i undervisningen inom gymnasiesÀrskolans individuella program.Centrala frÄgestÀllningar Àr: ? I vilka sammanhang anvÀnds surfplattor?? Vad leder anvÀndandet till?? AnvÀnds surfplattan som ett redskap för att nÄ mÄlen i den övergripande lÀroplanen samt mÄlen inom ÀmnesomrÄdet SprÄk och kommunikation? I sÄ fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frÄgestÀllningar gÀllande lÀrande i en pedagogisk skolpraktik dÀr jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet surfplatta. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vars grundlÀggande teori stödjer uppfattningen av att lÀrande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tÀnkande och sprÄk och har utvecklats vidare av olika forskare, dÀribland SÀljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som anvÀnds för lÀrande, tÀnkande och handlande. I denna studie lÀggs fokus pÄ pedagogers och elevers anvÀndande av surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien Àr utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

Antalet tjejer pÄ elprogrammet/datorteknik har alltid varit lÄgt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda pÄ vilka faktorer som hindrar tjejer frÄn att söka elprogrammet och om man kan pÄverka dessa faktorer. Faktorer som undersöks Àr sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man anvÀnder sig av tekniken. Det finns bÄde faktorer som gÄr att pÄverka och faktorer som inte gÄr att pÄverka. SamhÀllets instÀllning till tjejer som satsar pÄ teknik Àr svÄrare att pÄverka Àn att tjejer inte tycker att datorer och teknik Àr roligt. Undersökningen visar att det största problemet Àr tjejernas tilltro till sin praktiska förmÄga, men det verkar i alla fall som att det gÄr att pÄverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser..

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i specialpedagogisk handledning inom förskolan. I handledning av pedagoger i förskolan urskiljs tvÄ olika sÀtt att handleda, konsultativ handledning respektive reflekterande handledning. I studien undersöks hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i dessa tvÄ former av handledning. En del av syftet Àr Àven att hitta likheter och skillnader i sÀttet att prata om barn utifrÄn respektive handledningsform.Teori: Studien har gjorts utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet Àr kommunikation mellan mÀnniskor av vikt.

LÀnge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig sjÀlv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag dÀrför hur jag arbetar med komposition, vilka metoder jag anvÀnder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. MÄlet Àr att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att sjÀlv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjÀlpa lÀsaren att, genom igenkÀnning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlÀgg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att jag betraktar verktyg som nÄgot som bÄde finns i intellektet och i den fysiska vÀrlden. Jag har Àven erfarit hur tÀtt sammanbundna dessa Àr. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan pÄverka elevers lÀrande i grundskolans lÀgre Äldrar. För att sökasvar pÄ detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvÀnts. Studien utgÄr frÄn Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande och undervisning. Centrala begrepp förstudien Àr estetiska erfarenheter, estetiskt vÀrdeomdöme och metaforer.

Det hÀr Àr en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien Àr att studera barns lek med avseende pÄ det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, dÀr redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi valt att redovisa de tvÄ dominerande synsÀtten, i förskolan, pÄ barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsÀttet och det sociokulturella synsÀttet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnÀmnda dÄ det Àr dÀr vi har vÄr stÄndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Uppsatsen behandlar metoder för livsstilssegmentering. Uppsatsens syfte Àr att inventera och klarlÀgga ett urval av de kommersiella undersökningsinstitutens metoder gÀllande livsstilssegmentering. Dessa har sedan jÀmförts för att belysa skillnader metoderna emellan. Syftet var Àven att uppmÀrksamma problem som kan uppstÄ mellan institut, köpare och anvÀndare i samband med köp och anvÀndning av livsstilsundersökningar. Vi har observerat att tvÄ olika grupper av livsstilsundersökningar förekommer.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Syftet med studien Àr att beskriva hur nÄgra pedagoger i sitt arbete upplever dramats och dansens inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande i förskolan. UtifrÄn detta syfte stÀlls en forskningsfrÄga sÄ att en djupare förstÄelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrÄgan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i Àmnet. VÄr studies teoretiska utgÄngspunkt Àr Lev Vygotskijs sociokulturella teori pÄ lÀrande som grundar sig pÄ att att allt lÀrande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna sÄg mÄnga fördelar i arbetet med drama och dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns sjÀlvkÀnsla vilket Àr viktigt för att kreativiteten ska vÀxa och detta Àr en förutsÀttning för barns utveckling och lÀrande..

VÄrt syfte med denna studie var att med utgÄngspunkt i nÄgra pedagogers arbete analysera hur datorer och surfplattor kan anvÀndas som hjÀlpmedel för att frÀmja barns tal- och skriftsprÄksutveckling. Vi formulerade Àven tvÄ frÄgestÀllningar som hjÀlp för att kunna uppnÄ vÄrt syfte. VÄr studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet och som metod valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att bÄde surfplattor och datorer anvÀnds i förskolan för att stimulera barns tal- och skriftsprÄksutveckling, men pÄ skilda sÀtt. Datorer anvÀnds mest till att skriva med och surfplattor mer för spelande, dock med spel som pedagogerna ansÄg hade fokus pÄ lÀrande.

I denna studie fokuserar vi pÄ hur lÀrare kan öka inlÀrningen för elever med ett andrasprÄk. Studien Àr huvudsakligen indelad i tvÄ delar, dÀr den innehÄllsliga och metodlogiska delen ingÄr. OmfÄnget pÄ studien Àr tolv artiklar med olika typer av inriktning och resultat. UtgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet med sÀrskild teoretisk förankring i Vygotskij och Hundeide. I resultatet kan vi se att det finns flera metoder som har en positiv inverkan pÄ andrasprÄksinlÀrningen.