Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Detta Àr en undersökning om hur tolv elever i Ärskurs 9 ser pÄ bildÀmnet. Uppsatsen tar upp deras tankar och Äsikter kring Àmnet, vilka tekniker och metoder de Àr vana vid att arbeta med samt eventuella skillnader mellan killar och tjejer nÀr det kommer till deras syn pÄ Àmnet. Genom intervjuer kommer undersökningen fram till att eleverna ser bild som ett roligt och avslappnande Àmne som inte Àr sÀrskilt svÄrt. De fÄr arbeta med varierande tekniker vilket de tycker Àr roligt och det finns inte tydliga skillnader mellan killar och tjejers syn pÄ Àmnet..

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

The purpose of this essay is to show how or if teachers use different methods working with minority language students, who don?t speak Swedish in lower primary school. By using different socio-cultural perspectives I want to show that learning for both students and teachers is contextual and socially connected and how practical knowledge is significant for many teachers.My working method of this essay is made in a qualitative form by interviews with four preschool teachers. By these interviews I hope to find account for how teachers with or without experience work with immigrant children.The result of my survey shows that perceived experience is significant to most of my informants, which is what deficient in their work with non-Swedish speaking children.    .

Denna studie har syftat till att underso?ka hur ett antal grafiska formgivare upplever pitchenur ett yrkesrollsperspektiv; na?got som inom forskningen a?r ett relativt a?sidosatt omra?de.Studien baseras pa? tio respondentintervjuer samt en informantintervju. Samtligarespondenter arbetar pa? byra?er med en tydlig inriktning pa? grafisk form i Stockholm.Ansatsen i studien a?r kvalitativ med fallstudiekarakta?r och datainsamling och analys skeddemed inspiration fra?n Grounded Theory och abduktion. Efter empirisk insamling togstudien avstamp i tre teoretiska utga?ngspunkter; yrkesrollen, designprocessen ochkundrelationen.Underso?kningen visar att pitchen a?r ett komplext och sva?rdefinieratfenomen som framkallar ma?nga a?sikter bland de grafiska formgivarna.en o?vergripande kartla?ggning av fenomenet bland annat pa? en komplex process ?Studien visar efterpitchprocessen ? som delas upp i fyra steg: briefen, problemformulering, ide?- ochkonceptutveckling samt presentation.

Syfte:Studiens syfte Ă€r att genom fokusgruppsintervjuer undersöka hur lĂ€rare i de lĂ€gre skolĂ„ren uttrycker sig om lĂ€sförstĂ„elsearbetet i undervisningen, framförallt för elever som befinner sig i riskzonen att utveckla lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och med utgĂ„ngspunkt i PISA 2012.Teori Denna kvalitativa studie utgĂ„r frĂ„n det sociokulturella synsĂ€ttet pĂ„ lĂ€rande. Centralt intresseomrĂ„de i detta perspektiv Ă€r att lĂ€rande sker i samspel med omgivningen och med sprĂ„ket som verktyg. Även forskningsansatsen Ă€r inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Det innebĂ€r att samtalen i fokusgruppsintervjuerna har analyserats efter sĂ„vĂ€l innehĂ„ll som sprĂ„klig interaktion. Analysen av den sprĂ„kliga interaktionen Ă€r fĂ€rgad av Conversation Analysis (CA-traditionen), som vill studera vardagliga samtal dĂ€r deltagarna sjĂ€lva resonerar sig fram till betydelser.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Syftet med denna uppsats Àr att presentera lÀrares höglÀsning i klassrummet för elever i Ärskurs ett och tvÄ. Tidigare forksning inom Àmnet lÀggs fram. Sedan följer en genomgÄng av dem metoder som anvÀnts för att samla in information, samt hur analys av insamlad data har genomförts. Metoderna som anvÀnts vid inslaming Àr intervjuer och observationer. Analys har genomförts utifrÄn sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder höglÀsning för att skapa god arbetsmiljö, frÀmja elevers lÀsförstÄelse samt motivera till lÀsning.

Examensarbetets syfte var att öka förstÄelsen för inskolningens betydelse för flersprÄkiga barn i förskolan och hur förskollÀrare arbetar med inskolningar. Det ingick Àven i syftet att undersöka vad förskollÀrare lyfter fram för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse pÄ förskolan. FrÄgestÀllningarna som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollÀrare viktiga att beakta vid inskolningar av flersprÄkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollÀrare fram för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Den teoretiska utgÄngspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebÀr att barn lÀr genom socialt samspel och kommunikation.Som metod anvÀndes intervjuer med tolv förskollÀrare som Àr verksamma pÄ förskolor med mÄngkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. FrÄgorna som stÀlldes handlade om hur lÄng erfarenhet förskollÀrarna har av arbete i förskola och med mÄngkulturella barngrupper.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur yrkesverksamma lÀrare i Är 1-3 ser pÄ anvÀndningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhÄlla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lÀrare hÄller pÄ att utveckla. LitteraturgenomgÄngen anknyter till lÀsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn pÄ lÀrande som min utbildning prÀglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lÀrare presenteras och analyseras utifrÄn uppsatsens frÄgestÀllningar ? hur lÀrarna relaterat till sin anvÀndning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjÀlp av erfarna lÀrare ges jag dÀrmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frÄgan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som frÀmjar utveckling och lÀrande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgÄr ifrÄn tvÄ lÀrteorier. Dessa Àr Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tÀnkande Àr uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg pÄ en stege. Varje stadie bygger pÄ varandra och det handlar frÀmst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet mÄste ingÄ i en social och kulturell kontext för att lÀra.

Uppsatsens syfte Àr att studera barns lek med avseende pÄ kommunikation och samspel. Vi vill Àven undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsÀtt pÄ kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Studien Àr gjord i en förskoleklass med Ätta stycken barn dÀr videoobservation och fÀltanteckningar har anvÀnts som en kvalitativ metod.

Sponsrade lĂ€romedel blir allt vanligare i svenska skolor, men Ă€n sĂ„ lĂ€nge saknas forskning kring anvĂ€ndningen av dem. Vi var intresserade av hur lĂ€rare ser pĂ„ sponsrade lĂ€romedel, och valde dĂ€rför att genomföra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma gymnasielĂ€rare. I vĂ„r analys av det insamlade materialet har vi utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ för oss nĂ€rliggande perspektiv pĂ„ kunskap: det pragmatiska och det sociokulturella. Den samlade bilden av hur lĂ€rarna ser pĂ„ sponsrade lĂ€romedel Ă€r komplex, och lĂ€rarna skiljer sig Ă„t i uppfattning kring huruvida sponsrade lĂ€romedel Ă€r en tillgĂ„ng eller ett hot mot den svenska skolan. Överlag uppfattas lĂ€romedlen Ă€ndĂ„ som nĂ„got positivt, och som en möjlighet att fĂ„ större samhĂ€llsanknytning i undervisningen.

Abstrakt Malmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i tvÄ kommunikationsförskolor ? med fokus pÄ den fysiska miljön. ChildrenŽs participation in two language preschools ? with a focus on the physical environment.