The purpose of this essay is to show how or if teachers use different methods working with minority language students, who don?t speak Swedish in lower primary school. By using different socio-cultural perspectives I want to show that learning for both students and teachers is contextual and socially connected and how practical knowledge is significant for many teachers.My working method of this essay is made in a qualitative form by interviews with four preschool teachers. By these interviews I hope to find account for how teachers with or without experience work with immigrant children.The result of my survey shows that perceived experience is significant to most of my informants, which is what deficient in their work with non-Swedish speaking children.    .

Syfte:Studiens syfte Ă€r att genom fokusgruppsintervjuer undersöka hur lĂ€rare i de lĂ€gre skolĂ„ren uttrycker sig om lĂ€sförstĂ„elsearbetet i undervisningen, framförallt för elever som befinner sig i riskzonen att utveckla lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och med utgĂ„ngspunkt i PISA 2012.Teori Denna kvalitativa studie utgĂ„r frĂ„n det sociokulturella synsĂ€ttet pĂ„ lĂ€rande. Centralt intresseomrĂ„de i detta perspektiv Ă€r att lĂ€rande sker i samspel med omgivningen och med sprĂ„ket som verktyg. Även forskningsansatsen Ă€r inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Det innebĂ€r att samtalen i fokusgruppsintervjuerna har analyserats efter sĂ„vĂ€l innehĂ„ll som sprĂ„klig interaktion. Analysen av den sprĂ„kliga interaktionen Ă€r fĂ€rgad av Conversation Analysis (CA-traditionen), som vill studera vardagliga samtal dĂ€r deltagarna sjĂ€lva resonerar sig fram till betydelser.

I denna uppsats analyseras tvÄ översÀttningar av Jane Austens roman Emma utifrÄn Vinay och Darbelnets indirekta översÀttningstekniker. Det första kapitlet i Jane Austens roman och respektive översÀttning av Sonja Bergvall och Rose-Marie Nielsen utgör materialet. Syftet Àr att undersöka hur de bÄda översÀttarnas val antingen liknar varandra eller skiljer sig Ät och, framförallt, vad dessa val i slutÀndan fÄr för konsekvenser för tolkningen av de bÄda översatta texterna. De fyra översÀttningstekniker frÄn Vinay och Darbelnets teori som appliceras pÄ exemplen Àr transposition, modulation, bruksmotsvarighet och adaption. I de flesta fall har översÀttarna valt olika översÀttningstekniker för samma översÀttningsproblem och genomgÄende kan sÀgas att Bergvall hÄller sig nÀrmare kÀlltexten medan Nielsen oftare gör friare översÀttningar.

Syftet med denna uppsats Àr att presentera lÀrares höglÀsning i klassrummet för elever i Ärskurs ett och tvÄ. Tidigare forksning inom Àmnet lÀggs fram. Sedan följer en genomgÄng av dem metoder som anvÀnts för att samla in information, samt hur analys av insamlad data har genomförts. Metoderna som anvÀnts vid inslaming Àr intervjuer och observationer. Analys har genomförts utifrÄn sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder höglÀsning för att skapa god arbetsmiljö, frÀmja elevers lÀsförstÄelse samt motivera till lÀsning.

Examensarbetets syfte var att öka förstÄelsen för inskolningens betydelse för flersprÄkiga barn i förskolan och hur förskollÀrare arbetar med inskolningar. Det ingick Àven i syftet att undersöka vad förskollÀrare lyfter fram för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse pÄ förskolan. FrÄgestÀllningarna som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollÀrare viktiga att beakta vid inskolningar av flersprÄkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollÀrare fram för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Den teoretiska utgÄngspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebÀr att barn lÀr genom socialt samspel och kommunikation.Som metod anvÀndes intervjuer med tolv förskollÀrare som Àr verksamma pÄ förskolor med mÄngkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. FrÄgorna som stÀlldes handlade om hur lÄng erfarenhet förskollÀrarna har av arbete i förskola och med mÄngkulturella barngrupper.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur yrkesverksamma lÀrare i Är 1-3 ser pÄ anvÀndningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhÄlla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lÀrare hÄller pÄ att utveckla. LitteraturgenomgÄngen anknyter till lÀsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn pÄ lÀrande som min utbildning prÀglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lÀrare presenteras och analyseras utifrÄn uppsatsens frÄgestÀllningar ? hur lÀrarna relaterat till sin anvÀndning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjÀlp av erfarna lÀrare ges jag dÀrmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frÄgan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som frÀmjar utveckling och lÀrande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgÄr ifrÄn tvÄ lÀrteorier. Dessa Àr Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tÀnkande Àr uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg pÄ en stege. Varje stadie bygger pÄ varandra och det handlar frÀmst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet mÄste ingÄ i en social och kulturell kontext för att lÀra.

Uppsatsens syfte Àr att studera barns lek med avseende pÄ kommunikation och samspel. Vi vill Àven undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsÀtt pÄ kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Studien Àr gjord i en förskoleklass med Ätta stycken barn dÀr videoobservation och fÀltanteckningar har anvÀnts som en kvalitativ metod.

Sponsrade lĂ€romedel blir allt vanligare i svenska skolor, men Ă€n sĂ„ lĂ€nge saknas forskning kring anvĂ€ndningen av dem. Vi var intresserade av hur lĂ€rare ser pĂ„ sponsrade lĂ€romedel, och valde dĂ€rför att genomföra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma gymnasielĂ€rare. I vĂ„r analys av det insamlade materialet har vi utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ för oss nĂ€rliggande perspektiv pĂ„ kunskap: det pragmatiska och det sociokulturella. Den samlade bilden av hur lĂ€rarna ser pĂ„ sponsrade lĂ€romedel Ă€r komplex, och lĂ€rarna skiljer sig Ă„t i uppfattning kring huruvida sponsrade lĂ€romedel Ă€r en tillgĂ„ng eller ett hot mot den svenska skolan. Överlag uppfattas lĂ€romedlen Ă€ndĂ„ som nĂ„got positivt, och som en möjlighet att fĂ„ större samhĂ€llsanknytning i undervisningen.

Abstrakt Malmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i tvÄ kommunikationsförskolor ? med fokus pÄ den fysiska miljön. ChildrenŽs participation in two language preschools ? with a focus on the physical environment.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att studera hur parskrivning vid datorn hjÀlper elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn syftet har följande forskningsfrÄgor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att parskrivning vid datorn ska frÀmja elevernas lÀs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen Àr att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien Àr sociokulturell.

Syfte: Undersöka lÀrares erfarenheter av de nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och mÄlen fÄtt pÄ lÀrares undervisningsstrategi, syn pÄ lÀrande, lÀrares resonemang kring elever i behov av sÀrskilt stöd och ÄtgÀrdsprogram. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori dÀr kommunikation, delaktighet och samspel Àr grundlÀggande faktorer för barns lÀrande.Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkÀtstudie av lÀrare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv anvÀnts. Resultat: De nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 har delvis medfört att lÀrare förÀndrat sin undervisningsstrategi mot ett mera mÄlfokuserat arbete dÀr proven/mÄlen fungerat som goda arbets- och avstÀmningsverktyg.

För att skriva den hÀr uppsatsen gjorde jag en intervjustudie med ungdomar i musikskolan som spelat i nÄgra Är. Syftet med uppsatsen var att undersöka ungdomarnas val att fortsÀtta med instrumentalstudier efter de första Ären. Intervjuerna gjordes pÄ en musikskola och bestod av bÄde enskilda intervjuer samt av gruppintervjuer. Ungdomarna berÀttade om varför de fortsÀtter med instrumentalstudier. Resultatet av studien visar att ungdomarnas motiv att fortsÀtta att spela i musikskolan efter de första Ären Àr bÄde sociala och musikaliska.

Denna uppsats handlar om hur begreppet sÀrskilt stöd uppfattas och utformas av förskollÀrare som Àr verksamma i förskolan. Tolkas begreppet olika eller lika bland de verksamma lÀrarna? Vilka barn har rÀtt till det sÀrskilda stödet? Hur kan ett sÀrskilt stöd utformas? Empirin bygger pÄ tolkningar jag gjort utifrÄn intervjuer med sex stycken förskollÀrare i förskolan. Intervjuerna visar att resultatet Àr kluvet men ÀndÄ finns det likheter mellan svaren. SynsÀttet pÄ begreppet sÀrskilt stöd och vilka barn som anses ha rÀtt till det har förÀndrats ur ett historiskt perspektiv, samt att det sociokulturella synsÀttet nu starkt influerar de versamma förskollÀrarnas arbetssÀtt.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur yrkesverksamma lÀrare i Är 1-3 ser pÄ anvÀndningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhÄlla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lÀrare hÄller pÄ att utveckla. LitteraturgenomgÄngen anknyter till lÀsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn pÄ lÀrande som min utbildning prÀglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lÀrare presenteras och analyseras utifrÄn uppsatsens frÄgestÀllningar ? hur lÀrarna relaterat till sin anvÀndning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjÀlp av erfarna lÀrare ges jag dÀrmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frÄgan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning.