Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrandemiljön pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd, i lÀrandeprocessen. I min frÄgestÀllning behandlar jag frÄgan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet anvÀnder jag mig av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som utgÄngspunkt, dÀrför att jag ser en relevans i litteraturen jag anvÀnt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rÀtt i tiden eftersom det pÄ mÄnga sÀtt har prÀglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebÀr att det inhÀmtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rÄdande Àmnet.

Enligt den svenska lÀroplanen, LPO 94, Àr utvecklandet av elevernas historiemedvetande en av de viktigaste uppgifterna för undervisningen i Àmnet historia. Det finns dock i forskningen Ànnu inga vedertagna beskrivningar av hur ett historiemedvetande kÀnns igen i elevers uttryck och hur en progression av detta medvetande kan mÀtas. Föreliggande uppsats undersöker historiemedvetandet hos 50 barn mellan 4 och 10 Är pÄ tvÄ skolor och en förskola. Barnen delades efter Älder in i fokusgrupper och presenterades ett antal olika gamla vardagsföremÄl av samma typ, till exempel tre olika gamla telefoner. I samtal med uppsatsens författare och en pedagog diskuterades det temporala sambandet mellan föremÄlen.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Kompetensutveckling under arbetsplatsförlagd utbildning inom sluten somatisk vÄrd för omvÄrdnadsstuderande pÄ vuxenutbildning.Sammanfattning: Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) har en central plats pÄ omvÄrdnadsutbildning för vuxenstuderande. Det Àr dÀrför av vikt att APU:n gynnar de studerandes möjligheter till kompetensutveckling. VÄrt syfte Àr att undersöka hur vuxenstuderande inom omvÄrdnadsutbildning upplever förutsÀttningar för sin kompetensutveckling under APU inom sluten somatisk vÄrd. För att kunna besvara syftet har en abduktiv kvalitativ metod utifrÄn det sociokulturella perspektivet anvÀnts och semistrukturerade intervjuer genomförts. Det empiriska materialet bygger pÄ intervjuer före och efter APU:n med Ätta omvÄrdnadsstuderande.

BAKGRUND: DĂ„ media under de senaste Ă„rtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att rĂ€kna med i samhĂ€llet och Ă€ven i skolan tyckte vi att det var intressant omrĂ„de att grunda vĂ„r undersökning pĂ„. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar pĂ„ vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhĂ€lle eleverna lever i. HĂ€r tas Ă€ven upp hur barns inlĂ€rningsprocesser beskrivs utifrĂ„n Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet.SYFTE: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur lĂ„ngt integreringen av mediala verktyg kommit iklasslĂ€rares verksamhet.METOD: Kvantitativa enkĂ€ter avsedda för klasslĂ€rare.RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrĂ„n undersökningen avlĂ€sa att de allra flestalĂ€rare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lĂ€randemiljö. Majoriteten av lĂ€rarna visade sig ha en positiv instĂ€llningar gentemot mediala verktyg bĂ„de i undervisningensamt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för attkunna integrera mediala verktyg i skolan pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt ofta saknas..

Syftet med denna studie Àr att fÄ djupare kunskaper om hur musiklÀraren i den kommunala grunskolan ser pÄ och hanterar Àmnet musik i relation till barn med koncentrationssvÄrigheter. DÄ forskning inom omrÄdet musik i kombination med barn med koncentrationssvÄrigheter Àr vÀldigt begrÀnsad presenteras istÀllet en del litteratur om koncentrationssvÄrigheter i sig samt musikens betydelse för mÀnniskan. Dock presenteras en hel del forskning om musikens pÄverkan pÄ mÀnniskans utveckling vilket Àr relevant i sammanhanget. I arbetet utgÄr jag frÄn pragmatismen och det sociokulturella perspektivet dÄ pragmatismen har haft stort inflytande pÄ svensk skola samt att det sociokulturella perspektivet Àr ett vÀldigt brett perspektiv som utgÄr ifrÄn att allt som pÄverkar mÀnniskan Àr sociala konstruktioner, skapade av oss sjÀlva.Studien bygger pÄ strukturerade intervjuer med fyra olika lÀrare i grundskolan. Resultaten visar att musikundervisningen i grundskolan Àr viktigt för alla elever, och kanske viktigast för de elever som lider av koncentrationssvÄrigheter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns grundlÀggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. JÀmförelsen fokuserar pÄ lÀrare med respektive utan formell musiklÀrarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen dÀr de med respektive utan examen representerats av tvÄ personer var. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det Àr mer som förbinder Àn som skiljer de fyra pedagogerna Ät.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva vilka pedagogiska strategier nÄgra lÀrare i trÀningsskolan anvÀnder i sprÄk- lÀs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur anvÀnds alternativa kommunikationssÀtt i undervisningen?? Hur och nÀr framtrÀder interaktion i undervisningen?? Hur motiveras eleverna i skolarbetet kring sprÄk- lÀs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk Àr hÀmtat frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Inom det sociokulturella perspektivet ses lÀrande ses som nÄgot som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien Àr utformad som en fallstudie med inspiration frÄn den etnografiska forskningstraditionen.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lÀrares berÀttelser om arbetet med elever i Är 7-9 som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO. Syftet preciseras i frÄgestÀllningarna; Hur berÀttar SO-lÀrare om undervisningen av elever som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO? Hur resonerar SO-lÀrare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-Àmnet? Hur framstÀller SO-lÀrare frÀmjande och hÀmmande faktorer för lÀrande? Hur berÀttar SO-lÀrare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet. LÀrande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingÄr Àven materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg sÄ kallade artefakter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ och förklarar begreppen kunskap och lÀrande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frÄgestÀllningarna valde vi att intervjua fyra förskollÀrare verksamma i förskolan. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet anvÀndes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna.

Syftet med denna studie Àr att genom intervjuer med förskollÀrare fÄ en inblick i hur de uppfattar barns lÀrande kring surfplattan. Barn kommer ocksÄ att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lÀrande och se om det framkommer ett lÀrande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som vÀxer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgÄng till nya sÀtt att lÀra sig pÄ. Resultatet har analyserat utifrÄn tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet.

This thesis examines Swedish composers' modes of work and production within the Swedish film industry. It starts off with a historical overview treating live music in early silent film, the conversion to sound and the Swedish production climate until present time. The analysis consists of contemporary empirical studies; interviews with people writing music for film, TV and commercials. The musician's perspective is in focus but directors and other film workers are heard as well. The situation for female composers in a male-dominated industry is also discussed.

Inom idrottens vĂ€rld rĂ„der skillnader mellan kön gĂ€llande förvĂ€ntningar pĂ„ egenskaper. Historiskt har mĂ€n setts som det starkare könet av sĂ„vĂ€l genetiska som sociokulturella skĂ€l. PĂ„ grund av sociokulturella förvĂ€ntningar har mĂ€n tidigt strĂ€vat efter att bli fysiskt starkare för att nĂ„ de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gĂ€llande de olika könens förutsĂ€ttningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda pĂ„ hur de ser pĂ„ genusskillnader inom idrotten.

Syftet med studien Àr att utifrÄn fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna Àr utformade pÄ sex fritidshem. Första frÄgestÀllningen Àr hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön Àr utformad pÄ deras fritidshem? Den andra Àr vilka pedagogiska stÀllningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frÄgestÀllningen Àr vad beskriver fritidspedagogerna att de vill Àndra pÄ i den fysiska inomhusmiljön pÄ deras fritidshem?Det sociokulturella perspektivet har varit utgÄngspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lÀr sig i den kontext de befinner sig i och med hjÀlp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna pÄ fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgÀngligt för barnen sÄ att barnen sjÀlva kan ta frÄn materialet.

Sedan bo?rjan pa? 90-talet och informationsteknikens inta?gande kan vi nu snabbare a?n na?gonsin ha?mta information fra?n va?rldens alla ho?rn. Detta go?r att spelplanen fo?r fo?retag har fo?ra?ndrats radikalt och fo?retag ma?ste anpassa sig till kunden pa? ett helt annat sa?tt a?n tidigare. Denna utveckling har tvingat fo?retag att fo?rsta? vikten av att se kundens relation till fo?retaget som en va?rdeskapande process som syftar till att utveckla la?ngvariga relationer parterna emellan.Detta kombinerat med utvecklingen av informationstekniken (IT) och hanteringen av datalagring under 1990-talet har tillsammans skapat begreppet Customer Relationship Management, fo?rkortat CRM.