Denna kvalitativa studie har med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt fenomenet samspel mellan kollegor. Studiens syfte var att undersöka uppfattningar om gott kollegialt samspel, utifrÄn nÄgra undersköterskors perspektiv, och urvalsgruppen bestod av sju yrkesverksamma undersköterskor frÄn fem olika arbetsplatser. För att genomföra studien anvÀndes en fenomenologisk ansats och metoden fokusgruppssamtal och empirin analyserades tematiskt. Studiens resultat utgjordes av fem gemensamma teman, som kallades samspelsnycklar: Att investera och se varandra i arbetet, Att strÀva efter att vara ett lag, Att arbeta utifrÄn tillit och jÀmlika samspelsvillkor, Att kunna förmedla och variera arbetsattityd, Att kunna ge och be om hjÀlp med respekt. Resultatet analyserades med begrepp frÄn Wengers teori Communities of practice och genom det framkom att uppfattningar om ett gott kollegialt samspel i omvÄrdnadspraktiken kan sÀgas innehÄlla samma grundfaktorer som utgör en etablering och utveckling av en praktikgemenskap.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen och vad som framstÄr som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilken syn pÄ kunskap och lÀrande som kommer till uttryck nÀr barnen talar om sitt lÀrande. VÄr studie Àr kvalitativ vilket innebÀr att vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer nÀr vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vÄrt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vÄr litteraturgenomgÄng. I vÄr litteraturgenomgÄng lyfter vi Àven fram barns perspektiv vilket ocksÄ utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts ocksÄ fram i litteraturgenomgÄngen för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vÄr studie kan vi dra flera slutsatser.

This thesis examines Swedish filmmakers' modes of work and production within the Swedish film landscape. An introductory historical overview treats the Swedish regionalization since the mid 1990's. Political and economical aspects of producing films in various regions serve as a background for understanding the new generation of decentralised Swedish filmmaking, and the use of sound and music in contemporary film. The analysis consists of empirical studies; interviews with directors and producers, working with music for film and TV. Although the filmmaking perspective is in focus, composers and film scholars are heard as well.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska. UtifrÄn insamlat empiriskt material avsÄgs att besvara tre valda frÄgestÀllningar som behandlar lÀrandemiljön, pedagogernas resonemang kring sprÄkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. NÀr barnen gÄr till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lÀr och utvecklas i en social kontext dÀr sprÄket Àr ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lÀrande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod anvÀndes intervjuer och observationer. Studien bygger pÄ sju intervjuer och tjugotre observationer.

Syfte: Studien fokuserar pÄ sambandet mellan de ÄtgÀrder som skrivs i elevernas ÄtgÀrds-program pÄ skol- och gruppnivÄ samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag frÀmjar en god lÀrmiljö.FrÄgor som förtydligar syftet Àr:Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen nÀr det gÀller vikten av en bra lÀrmiljö?Hur anvÀnds specialpedagogens stöd nÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas?Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av ÄtgÀrdsprogram att fokus mer hamnar pÄ skol- gruppnivÄ Àn om han/hon inte medverkat?Hur konstrueras ÄtgÀrder pÄ skol- och gruppnivÄ som möjliggör för elever att delta i klassen?Teori: Det sociokulturella perspektivet Àr studiens utgÄngspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet Àr studiet av hur mÀnniskor lÀr och formas genom sprÄk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) Àr de kommunikativa processerna förutsÀttningar för mÀnniskans lÀrande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet Àr sprÄkets anvÀndning beroende av den praktik den ingÄr i.

BAKGRUND:I förskolans verksamhet uppstÄr det nÀstan dagligen konflikter. Det innebÀr att pedagogenstillvÀgagÄngssÀtt samt syn pÄ konflikter spelar en viktig roll för hur problemen blir lösta.Olika författares Äsikter om konflikter och konflikthantering lyfts fram men Àven tidigareforskning som gjorts angÄende hur pedagoger och barn hanterar konflikter. Studien har sinutgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet som bland annat innebÀr att barn lÀr ochutvecklas i samspel med andra samt i det sammanhang som de befinner sig i.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger i förskolan hanterar de konfliktersom uppstÄr mellan barnen.METOD:Den hÀr studien inspirerades av den etnografiska ansatsen. Fyra pedagoger har observeratsoch intervjuats. Den observationsmetod som anvÀndes i undersökningen var ?Criticalincidents?.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ÀmnesomrÄdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. NÀstkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgÄngspunkt.Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ÀmnesomrÄdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn pÄ hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser pÄ undervisning inom detta omrÄde. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att sjÀlvförtroende, hantverksskicklighet och inspiration Àr aspekter att ta hÀnsyn till.

I uppsatsen analyseras och diskuteras processen av att komponera ny repertoar f?r barnk?r. Studien beaktar f?ljande fr?gest?llningar: Hur realiserades f?ruts?ttningarna f?r uppgiften att skriva musik f?r barnk?r? Vilka utmaningar uppstod under processen och hur l?stes de? Med hj?lp av en processdagbok unders?ks utf?randet av att tons?tta ett verk f?r barnk?r. F?rfattaren diskuterar parametrar som barnr?stens omf?ng, st?mf?ring f?r barnk?r, textens ber?ttelse, melodins rytm samt ackompanjemangets f?rh?llande i relation till k?rmelodin.

The theory of ?security communities? is generally understood as ?dependable expectations of peaceful change? between groups and whether or not the African Union can be said to meet that criteria has been contested in the research community. One of the central disagreements lie in the nature of the region?s conflicts, of which a majority are intrastate but with tendencies of transnational involvement. This paper seeks to understand how extensive this involvement is and how it affects the possibility of classifying the African Union as a security community.

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

I denna uppsats underso?ker jag anva?ndbarheten i SKL:s prenumerationsutskick utifra?n grund- antagandet att man beho?ver veta vad man ska ha texterna till fo?r att fo?rsta? dem. Jag fokuserar pa? tre faktorer som kan pa?verka texternas anva?ndbarhet: den na?rmaste kontexten; vilka genrer SKL skickar ut; samt vilka la?sma?l och fo?rva?ntningar pa? inneha?ll som texternas framsta?llning gynnar.Resultatet visar att texternas fo?rutsa?ttningar att bli la?sta och anva?nda inte a?r optimala. Detta beror bl.a.