Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.

Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.

I skolans undervisning ingÄr momentet tala, vilket vissa elever upplever som oerhört krÀvande och frustrerande. Under senare tid har kommunikativa fÀrdigheter alltmer betonats som avgö-rande inom utbildning och arbetsliv, men trots att elevers muntliga fÀrdigheter anses sÄ vikti-ga, organiseras undervisningen inte alltid sÄ att elevers muntliga förmÄgor trÀnas och utveck-las. De elever som sÀllan eller aldrig deltar i muntliga aktiviteter i klassrummet, riskerar att inte nÄ mÄlen och hamnar dessutom lÀtt i ett utanförskap, stigmatiserade av identiteten som ?tyst? elev.I denna kvalitativa studie undersöks nÄgra elevers upplevelser av muntliga aktiviteter i klass-rum. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr om alla elevers röster blir hörda, hur eleverna upp-levt aktiviteterna och hur man kan öka elevers deltagande i muntliga aktiviteter.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Syfte: Uppsatsens syfte var att unders?ka vuxnas konsumtion av mejeriprodukter och likv?rdiga v?xtbaserade alternativ i Sverige. M?let var att unders?ka om det fanns signifikanta skillnader i konsumtionsvanor mellan tre olika kosth?llningar, vegan, vegetarian och all?tare, samt mellan faktorer som ?ldersgrupp, k?n, utbildningsgrad och boendeform. Metod: F?r att samla in empiri anv?ndes en enk?tunders?kning som distribuerades utifr?n ett bekv?mlighetsurval via sociala medieplattformar. Chi-tv? tester anv?ndes f?r att s?kerst?lla signifikanta skillnader i respondenternas svar (n=193). Resultat: P? grund av f? svar fr?n respondenter med vegansk och vegetarisk kosth?llning skapades ett bortfall.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Bakgrund: Torö Stenstrand tillhör naturreservatet Ören som Ă€r belĂ€get pĂ„ en udde pĂ„ ön Torö i den sydligaste delen av Stockholms lĂ€n. I slutet av 1970-talet kom vĂ„gsurfingsporten till Sverige och Torö Stenstrand. Det var nĂ„gra lokala entusiaster som upptĂ€ckte platsen och sĂ„g att vĂ„gorna lĂ€mpade sig för surfing. Sedan dess har officiella surf-SM genomförts av Swedish Surfing Association i stort sett varje höst sedan början av 90-talet. Det finns dock en konflikt kring frĂ„gan om stranden bör vara helt tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten eller om de privata tomterna, som finns lĂ€ngsmed vissa delar av Stenstranden, ska ha Ă€ganderĂ€tt av marken ner till vattnet.

Bakgrund och problem:År 2011 anmĂ€ldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott Ă€r det nĂ€st vanligast anmĂ€lda ekonomiska brottet. Det Ă€r ett vĂ€xande problem och de brottsförebyggande myndigheterna mĂ„ste anvĂ€nda Ă„tgĂ€rder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhĂ€llet, exempelvis genom att skapa en orĂ€ttvis konkurrenssituation för företagare. Det kan Ă€ven skada och hota förtroendet för nĂ€ringslivet samt leda till en dĂ€mpad tillvĂ€xt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott Ă€r ett omfattande problem sĂ„ klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet sjĂ€lv, dĂ€rför Ă€r samverkan en viktig del i myndigheternas arbete.Syfte:Syftet med studien Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka Ă„tgĂ€rder de brottsförebyggande myndigheterna anvĂ€nder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar.Metod:Vi har anvĂ€nt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vĂ„rt uppsatsarbete.