Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra lÀrares uppfattningar och erfarenheter av höglÀsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frÄgestÀllningar vi utgick frÄn var följande:I vilka sammanhang anvÀnds höglÀsning?Vilka texter anvÀnds för höglÀsning?Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrÄn höglÀsning i syfte att utveckla lÀsförstÄelse och i sÄdana fall hur?Vi har anvÀnt en kvalitativ metod, dÀr vi genomfört bÄde observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lÀrare utifrÄn sin miljö. Vi valde att anvÀnda oss av bÄde observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förstÄelse av hur lÀrarna arbetar med höglÀsning.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

VĂ„rt syfte med denna studie Ă€r att undersöka förskollĂ€rare och fritidspedagogers uppfattning om fri lek, hur de ser pĂ„ den fria lekens betydelse för lĂ€rande och utveckling och sin egen roll i den. LĂ€roplanerna för bĂ„de förskola och fritidshem betonar lekens betydelse för barns utveckling och lĂ€rande, bĂ„de fysiskt och psykiskt. Även den forskning vi har tagit del av har framhĂ€vt detta. Begreppet fri lek Ă€r dock nĂ„got som inte definierats tydligt i lĂ€roplaner eller forskning, dĂ€rför blev vi intresserade av hur pedagoger ser pĂ„ detta begrepp och den aktivitet som Ă€ndĂ„ har en given plats i bĂ„da verksamheterna. Studien skaffar sin empiri genom kvalitativ metod dĂ€r fem förskollĂ€rare samt fem fritidspedagoger har intervjuats.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.

MunvÄrd Àr en viktig del i vÄrdpersonalens utförande av omvÄrdnad. Om den uteblir skapas snabbt ett lidande för patienten. Trots detta har det via studier visat sig vara den intervention som vÄrd-personal ofta vÀljer att försaka. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som pÄverkar utförandet av munvÄrd hos patienter inom slutenvÄrd och kommunala bo-enden. Sexton vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats har legat till grund för analysen som resulterade i sju faktorer som pÄverkade munvÄrden.

I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översÀttning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie Àr att avgöra om de svenska mÄltexterna Àven bÀr drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har KÄrelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterÀra produktion anvÀnts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats pÄ mÄltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översÀttningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översÀttningsnormer anvÀnds.

Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utstrÀckning elever anser att de anvÀnde musikteoriÀmnet under ensemblelektioner pÄ musiklinjen pÄ gymnasiet, samt om och i sÄ fall hur eleverna anser att teoretiska kunskaper pÄverkade deras ensemblespel. Det andra syftet var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning elever anser att deras lÀrare i ensemble samtalade med dem om hur musikteorin kan anvÀndas pÄ ensemblelektionerna. Genom enkÀtundersökning samlades data om detta in frÄn elever pÄ gymnasiet. Dessa data granskades sedan med hjÀlp av den sociokulturella teorin. Respondenterna svarade vÀldigt olika pÄ hur vanligt det Àr att de sjÀlva anvÀnder musikteorin under ensemblelektionerna.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begrÀnsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. UtgÄngspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och tvÄ specialpedagoger pÄ en lÄg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

This study focuses on oral communication in the classroom involving discussion and dialogue amongst pupils, but also between teacher and pupil. The overall aim is to study the choices regarding the group composition and working methods that might occur in four individual teachers? lessons plans with the intention of increasing the pupils? knowledge through oral communication. The main focus is to explore what the teachers think of the choices they make and how they believe these changes affect the pupils. It is also focused on how the teachers perceive their pupils? learning is improved by oral communication and how they incorporate all pupils, especially the pupils who rarely participate in classroom activity.The methods used are qualitative studies using interviews and observations.