Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Syfte: Syftet med studien ?r att j?mf?ra redovisningskvaliteten mellan redovisningsstandarderna K3 och IFRS bland noterade svenska sm?bolag. Fr?gest?llning: Hur skiljer sig redovisningskvalitet f?r b?rsnoterade svenska sm?bolag som f?ljer K3 respektive IFRS? Metod: Kvantitativ j?mf?relsestudie, paneldatastudie. Resultat och slutsats: Resultatet gav indikationer p? h?gre redovisningskvalitet f?r K3 j?mf?rt med IFRS men d?r en majoritet av studiens m?tt inte var statistiskt signifikanta..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande sprÄkanvÀndning. Den forskningsfrÄga som vi har utgÄtt ifrÄn lyder: hur gör lÀrare sina didaktiska val kring sprÄkanvÀndning och hur motiverar de dessa? VÄr analys vilar i huvudsak pÄ en sociokulturell grund med utgÄngspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lÀrande och utveckling. Vi redogör Àven för tidigare forskning inom problemomrÄdet samt förmedlingspedagogisk teori som stÄr i kontrast till det sociokulturella synsÀttet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lÀrare i grundskolans tidigare Är. Informanterna arbetar pÄ tvÄ olika skolor dÀr elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, frÀmst gÀllande socioekonomisk och etnisk tillhörighet.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns sprÄk och hur pedagogernas syn pÄ kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om sprÄk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn Àr nyfikna och flitiga aktörer som vill lÀra sig nya saker. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr med fokus pÄ observationer och intervjuer. UtifrÄn studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts pÄ samma förskolor.

Syftet med denna studie Àr att utröna nÄgra gymnasie- och KOMVUX-lÀrares erfarenheter av, attityder till samt intresse av sprÄkutvecklande Àmnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lÀrare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. SprÄkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken Àven utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt. SprÄkforskare, sÄ som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela HÄkansson, presenteras. De pekar alla pÄ att skolans Àmnesspecifika sprÄk skiljer sig avsevÀrt frÄn elevernas vardagssprÄk och betonar vikten av att integrera sprÄk- och Àmnesundervisning dÄ sjÀlva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgÄng till det Àmnesspecifika sprÄk de olika Àmnena grundar sig pÄ. Resultaten visar pÄ att mÄnga lÀrare saknar kunskap att utforma en sprÄkutvecklande Àmnesundervisning, vilket i sin tur gör att mÄnga andrasprÄkselever har svÄrt att uppnÄ kursmÄlen.

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

Bakgrund: Inom va?rden sker en stor genomstro?mning av information. Da?rfo?r a?r tydlig kommunikation mellan va?rdpersonal viktig eftersom patientsa?kerheten annars a?ventyras. Ett exempel pa? en kommunikationsmodell a?r SBAR som sta?r fo?r ?situation?, ?bakgrund?, aktuell status? och ?rekommendationer?.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

I detta examensarbete redovisas mitt förslag pÄ utformning av en utomhusutstÀllning pÄ Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur mÄlgruppen 3-10-Äringar kan stimuleras och ledas genom utstÀllningen. I arbetet ingÄr Àven en lekfull gestaltning av 16 utstÀllningskomponenter i form av bostÀder Ät vanligt förekommande sörmlÀndska djur.För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts pÄ barn i lekmiljöer. Jag har Àven gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen.

SammanfattningSyftet med vÄr studie var att öka kunskapen om hur nÄgra verksamma lÀrare anvÀnder skönlitteratur i undervisning i Är 1-3. Vi ville ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar om skönlitteraturens betydelse för barnens utveckling. VÄrt syfte var Àven att undersöka hur lÀrare skapar en god lÀsmiljö, hur han/hon vÀcker lÀslust hos sina elever samt hur lÀrare och elever samtalar om böcker som de har lÀst.I vÄr studie anvÀnde vi oss av sociokulturell teori. Stödet för det hÀmtade vi hos flera kÀnda forskare med Vygotskij i spetsen. En central tanke i sociokulturell teori Àr att barnet utvecklas och lÀr sig i samspel med andra och framför allt med vuxnas hjÀlp.

Denna uppsats behandlar Paulus syn pa? lagen vilket a?r ett mycket omdebatterat omra?de inom paulusforskningen. Fra?gan om Paulus lagsyn a?r sa? central fo?r den o?vergripande paulustolkingen att alla som vill fo?rsta? Paulus och hans texter ma?ste bilda sig en uppfattning om detta. Det har skrivits ma?nga hyllmeter och diskussionen verkar la?ngt ifra?n avslutad.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .