Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

Undersökningen Àr inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter ligger till grund. Denna studie utgÄr frÄn tvÄ övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallÀrare i skolan anvÀnder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieelever beskriver sin religionsundervisning. FrÄgestÀllningen rör huruvida eleverna sjÀlva uppfattar att deras tankar, erfarenheter och intressen tas tillvara i religionsundervisningen. I litteraturgenomgÄngen fokuseras pÄ de tvÄ omrÄdena lÀrande och dess förutsÀttningar samt religionskunskap och dess didaktik. Tidigare forskning som behandlar religionsundervisning, elever och livsfrÄgor samt elevers tÀnkande presenteras. Studien, som Àr inspirerad av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasieskolans religionsundervisning, har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturell teori.

I den hÀr kvalitativa studien undersöker jag förskollÀrares syn pÄ musik och musikundervisning i förskolan. Genom lÀrarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lÀrare arbetar med musik och hur deras syn pÄ musik pÄverkar hur arbetet lÀggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn pÄ lÀrande.Gemensamt för samtliga förskolor Àr att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gÀller att trÀna social förmÄga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssÀtt och ett eget sprÄk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla Àr positiva till musik i förskolan och de hÀnvisar ocksÄ till lÀroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvÀgagÄngssÀtt, vilket delvis kan förklaras med lÀroplanens vaga mÄlbeskrivningar.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som Àmnar till att belysa olika pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande av regnbÄgsfamiljer i förskolan utifrÄn de normer och vÀrderingar som finns i samhÀllet. Studien undersöker hur nÄgra pedagoger i förskolans verksamhet förhÄller sig till familjer med samkönade vÄrdnadshavare, i studien Àven refererade till som regnbÄgsfamiljer, samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi ocksÄ gjort en liten förstudie pÄ en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbÄgsfamilj. För att nÄ en djupare förstÄelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhÀllelig bakgrund till synen pÄ homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar Àr relevant i förhÄllande till studien. UtifrÄn detta diskuterar vi hur normer, vÀrderingar och heteronormativiteten i samhÀllet, det vill sÀga hur samhÀllet Àr uppbyggt kring en syn pÄ heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans vÀggar.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

The main purpose of recruiting is to find a job candidate who meets the demands of formal and informal competence at the same time as the candidate should be seen as the right person to the right place. Several job advertisements in the areas of finance and administration has at least two years of work experience as a demand before individuals can be seen as an appropriate job-candidate, hence it becomes a sort of ?catch-22? for graduates with no prior work experience. The purpose of this study is to create a better understanding for recruiters? approach and attitude to hiring individuals who only have a university degree.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Sverige Àr idag inte lÀngre ett homogent land utan numera Àr det ett mÄngkulturellt land dÀr mÄnga nationaliteter, etniciteter och religioner ska samspela. Hur kan det vara att lÀra sig ett andrasprÄk och vilka faktorer Àr viktiga i tillÀgnandet av det? Syftet med denna studie var att se hur undervisningen kan se ut i en mÄngkulturell grundskola dÀr flertalet av eleverna har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ om och hur skolan arbetar med att tillvarata andrasprÄksinlÀrarnas modersmÄl gentemot svenskan. Tanken var Àven att fÄ ta del av andra faktorer sÄsom hemmets, skolan och fritidsverksamhetens roll i tillÀgnandet av ett andrasprÄk. Detta för att blivande och verksamma pedagoger samt andra som Àr intresserade inom andrasprÄksinlÀrning ska kunna fÄ se hur undervisning inom detta kan se ut och bedrivas.

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrÄn kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet pÄvisar att respondenterna ser sÄng och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de bÄde frÀmja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser sÄledes att deras roll i sammanhang av det hÀr slaget Àr av stor vikt.Hur respondenterna ser pÄ sin roll och syftet bakom sÄngen och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende pÄ om arbetet sker i en smÄbarnsgrupp eller storbarnsgrupp.

Studiens syfte Àr att synliggöra hur andrasprÄkselever pÄ högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förstÄelse dÄ de lÀser faktatexter i de praktisk-estetiska Àmnena. För att undersöka detta, har följande frÄgestÀllningar valts:Vilka svÄrigheter beskriver andrasprÄkselever att de upplever i lÀsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andrasprÄkselever att de gÄr tillvÀga för att förstÄ faktatexter?Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju andrasprÄkselever i Ärskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats, vilken bl a poÀngterar vikten av social interaktion samt sprÄkets betydelse för tÀnkande och lÀrande.Resultatet visar att informanternas erfarenheter av lÀsning av faktatexter frÀmst kommer frÄn de naturvetenskapliga och de samhÀllsvetenskapliga Àmnena, samt matematik. Deras erfarenheter av lÀsning i de praktisk-estetiska Àmnena förefaller begrÀnsad, förutom i hem- och konsumentkunskap.