Sverige Àr idag inte lÀngre ett homogent land utan numera Àr det ett mÄngkulturellt land dÀr mÄnga nationaliteter, etniciteter och religioner ska samspela. Hur kan det vara att lÀra sig ett andrasprÄk och vilka faktorer Àr viktiga i tillÀgnandet av det? Syftet med denna studie var att se hur undervisningen kan se ut i en mÄngkulturell grundskola dÀr flertalet av eleverna har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ om och hur skolan arbetar med att tillvarata andrasprÄksinlÀrarnas modersmÄl gentemot svenskan. Tanken var Àven att fÄ ta del av andra faktorer sÄsom hemmets, skolan och fritidsverksamhetens roll i tillÀgnandet av ett andrasprÄk. Detta för att blivande och verksamma pedagoger samt andra som Àr intresserade inom andrasprÄksinlÀrning ska kunna fÄ se hur undervisning inom detta kan se ut och bedrivas.

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrÄn kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet pÄvisar att respondenterna ser sÄng och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de bÄde frÀmja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser sÄledes att deras roll i sammanhang av det hÀr slaget Àr av stor vikt.Hur respondenterna ser pÄ sin roll och syftet bakom sÄngen och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende pÄ om arbetet sker i en smÄbarnsgrupp eller storbarnsgrupp.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Studiens syfte Àr att synliggöra hur andrasprÄkselever pÄ högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förstÄelse dÄ de lÀser faktatexter i de praktisk-estetiska Àmnena. För att undersöka detta, har följande frÄgestÀllningar valts:Vilka svÄrigheter beskriver andrasprÄkselever att de upplever i lÀsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andrasprÄkselever att de gÄr tillvÀga för att förstÄ faktatexter?Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju andrasprÄkselever i Ärskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats, vilken bl a poÀngterar vikten av social interaktion samt sprÄkets betydelse för tÀnkande och lÀrande.Resultatet visar att informanternas erfarenheter av lÀsning av faktatexter frÀmst kommer frÄn de naturvetenskapliga och de samhÀllsvetenskapliga Àmnena, samt matematik. Deras erfarenheter av lÀsning i de praktisk-estetiska Àmnena förefaller begrÀnsad, förutom i hem- och konsumentkunskap.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ vad yrkesverksamma inom förskoleverksamheten anser om synen pĂ„ arbetet med sprĂ„ket. För att uppnĂ„ syftet valde vi att intervjua nio olika förskoleverksamheter i fem olika stĂ€der i landet. Även ta reda pĂ„ vilket samarbete pedagogerna har med vĂ„rdnadshavare, Ă€ven vilken syn yrkesverksamma har om vem som fĂ„r stöd i sin sprĂ„kutveckling. Hur informanterna gĂ„r tillvĂ€ga för att samarbeta med vĂ„rdnadshavarna och tillsammans utvecklar verksamheten. För att besvara syftet i denna forskning valde vi att utgĂ„ ifrĂ„n en kvalitativ metod och strukturerade intervjuer med personal som arbetar pĂ„ de förskolor som stĂ€llde upp för intervju.

Kommunikation har en central roll i dagens samhÀlle, sÀrskilt i vÄra skolor dÀr det anvÀnds för social interaktion, för att sprida information och för att befÀsta kunskap. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera och definiera kommunikationen som Àger rum i Àmnena bild och engelska ? hur den gÄr till vÀga vad som utmÀrker och skiljer kommunikationen Ät mellan de bÄda Àmnena. Den hÀr studien innehÄller en kvantitativ studie av GY11:s Àmnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av Ätta stycken intervjuer med lÀrare inom Àmnena bild och engelska pÄ gymnasial nivÄ i VÀxjö. Resultatet av den hÀr studien visar pÄ att definitionen av vad kommunikation Àr skiljer sig Ät i de bÄda Àmnesplanerna.

The purpose of this study was to investigate pupils' and teachers' experiences of using the simulator computer game Minecraft in connection with the Swedish school competition Future City. The study examines how students (ages 14-15) and teachers have experienced the use of Minecraft, what the students have learned in relation to everyday education and the different forms of education during Future City and also examine which patterns that exists in the experiences of the students, with personal interest of and knowledge of Minecraft as a benchmark. The study was conducted through individual semi-structured interviews with both students and teachers. The analysis of the results is based upon a theoretical perspective that includes a socio-cultural view of learning, as well as the lines of reasoning in previous research about computer games and learning. As a general approach towards the study, and in a way, a justification of the chosen research method, a hermeneutic approach was used.

The main purpose of recruiting is to find a job candidate who meets the demands of formal and informal competence at the same time as the candidate should be seen as the right person to the right place. Several job advertisements in the areas of finance and administration has at least two years of work experience as a demand before individuals can be seen as an appropriate job-candidate, hence it becomes a sort of ?catch-22? for graduates with no prior work experience. The purpose of this study is to create a better understanding for recruiters? approach and attitude to hiring individuals who only have a university degree.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

SÀllan har ett litet ord pÄ tre bokstÀver skapat sÄ stor debatt som hen gjort det senaste Äret. Begreppet Àr inte nytt, men har fÄtt en nytÀndning i och med lanseringen av barnboken Kivi och monsterhund (Lundqvist 2012) som anvÀnder ordet flitigt. Forskning om begreppets betydelse ur genussynpunkt Àr föga utredd och det Àr svÄrt som blivande lÀrare att veta hur man ska stÀlla sig till det.Detta Àr en undersökning av sju aktiva lÀrares instÀllningar till genusarbete och det könsneutrala pronomenet hen i förskola och förskoleklass. Undersökningen Àr en kvalitativ studie, dÀr intervju anvÀnts som metod och respondenternas svar sammanstÀllts för att synliggöra gemensamma tendenser.De tendenser som gÄr att skönja i de intervjuade lÀrarnas svar Àr att genus och jÀmstÀlldhet ses som sjÀlvklara Àmnen att arbeta med, om Àn pÄ olika sÀtt. Konkret hur detta görs Àr dock svÄrare att fÄ svar pÄ.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlÀrande samt hur det pÄverkar verksamhetens utformning. Studien baseras pÄ relevant litteratur inom omrÄdet samt pÄ kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar pÄ att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlÀrande Àven om samlÀrande Àr ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. LÀrandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att mÀnniskans kunskap skapas och upprÀtthÄlls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lÀr sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att trÀna varandra pÄ hur man beter sig nÀr man Àr i en grupp.

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i Är 1 till 5 anvÀnder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda pÄ deras avsikter med datoranvÀndningen och om de kan se nÄgra fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts pÄ IKT i skolan frÄn 1970-talet fram till idag, samt hur anvÀndandet har sett ut i skolor bÄde nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgÄngspunkt dÀr vi valt att fokusera pÄ Vygotskijs teori.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lÀrare som Àr verksamma pÄ fyra olika skolor och som arbetar i skolÄr 1-5.Studien visar hur fem lÀrare anvÀnder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Bakgrund    HPV, humant papillomvirus, Àr den vanligast sexuellt överförbara sjukdomen i vÀrlden. HPV kan orsaka kondylom, vilket innebÀr könsvÄrtor, men det kan Àven ge gynekologiska cellförÀndringar som kan leda till livmoderhalscancer.Syfte            Syftet var att undersöka vilken kunskap och instÀllning gymnasieelever, som inte ingÄr i vaccinationsÄldern, hade till HPV och HPV-vaccination samt om det fanns nÄgra könsskillnader.Metod   En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en gymnasieskola i Uppsala, Sverige. EnkÀtdistribueringen skedde vid tvÄ tillfÀllen och 58 (98,3 %) ifyllda enkÀter kunde inhÀmtas, varav 38 var flickor och 20 var pojkar.Resultat    Flickorna pÄ skolan hade en generellt högre andel rÀtt svar pÄ enkÀten, och totalt var det 21 (55,2 %) av flickorna som var vaccinerade medan endast 1 (5 %) av pojkarna. Av samtliga elever var det 22 (37,9 %) som kunde besvara frÄgan rÀtt angÄende hur mÄnga typer av HPV-virus det finns, dock kunde 51 (87,9 %) besvara frÄgan rÀtt om hur man skyddar sig mot HPV-viruset. Signifikant könsskillnad hittades i kunskapsfrÄgan gÀllande om HPV kan orsaka livmoderhalscancer (p<0,045) dÀr flickorna hade flest rÀtt svar pÄ frÄgan.