Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

Studiens utgÄngspunkt Àr att vi, i egenskap av lÀrarstuderande, tycker att lÀxan Àr osynliggjord i lÀrarutbildningen och styrdokument samt att den pÄgÄende samhÀllsdebatten om lÀxa Àr felriktad. Det finns anledning att förmoda att lÀxan Àr bÀrare av sÄvÀl utbildningshistoria, traditioner och lÀrandeteorier. Syftet med den hÀr studien Àr sÄledes att analysera vilka lÀrandeteorier som synliggörs i de upplevelser och uppfattningar som elever i skolÄr 5 ger uttryck för, dÄ de talar om lÀxor. Studiens empiriska material har samlats in genom tvÄ kvalitativa gruppintervjuer med tre elever i vardera grupp frÄn tvÄ skolor i Norrbottens lÀn. Resultatet av studien visar att eleverna definierar begreppet lÀxa som arbete som ska utföras i hemmet.

Syftet för studien Àr att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förvÀntningar förskollÀrare i förskolan och lÀrare i förskoleklass har pÄ varann. För det syftet lyftes olika förvÀntningar pÄ samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de bÄda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrÀdes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

Resultatet frÄn 2011 Ärs nationella prov visar att problemlösning utgör det nÀst svÄraste delomrÄdet betrÀffande elever i Ärskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhÀver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. DÀrigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansÀttningar inverkar pÄ elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande kan uppfattas av elever avseende lÀrande och utveckling och hur denna arbetsprocess pÄverkar deras uppfattning om lÀrande i och genom bildÀmnet. Studien utvÀrderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden Àr kvalitativ dÀr med hjÀlp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sÀtt analyseras information som trÀngs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildÀmnet i kombination med en flerstÀmmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lÀrande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmÄgor. Elever utvecklar bildsprÄk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare frÀmjar utvecklingen för barn med annat modersmÄl Àn svenska sÄ att de ska fÄ möjlighet att utveckla flersprÄkighet. Studien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin pÄ barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lÀrande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollÀrare har intervjuats i tvÄ kommuner. Resultatet visar att det Àr en brist pÄ modersmÄlslÀrare vilket gör att alla barn inte har tillgÄng till modersmÄlstöd i form av en lÀrare. De modersmÄlslÀrare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom omrÄdet.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att utreda hur lĂ€rare ser pĂ„ problematiken kring internetmobbning pĂ„ de skolor dĂ€r de Ă€r verksamma. Denna studie granskar hur lĂ€rare upptĂ€cker, förebygger och hanterar internetmobbning. Även frĂ„gan kring flickors och pojkars eventuella skillnader betrĂ€ffande internetmobbning har berörts. Dessa frĂ„gor och svaren till dessa har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv. För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor har en kvalitativ intervjustudie genomförts dĂ€r fem olika lĂ€rare har intervjuats utifrĂ„n en semi-strukturerad intervjumall.

Syftet med denna studie Àr att i grundskolans Ärskurs nio undersöka hur lÀrare upplever och bemöter elever med sÀrskilda matematikförmÄgor i matematikundervisningen. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare som undervisar i Är nio. Studien knyter teoretiskt an till konstruktivistisk- och sociokulturell lÀrandeteori. Resultatet som framkom i studien visar pÄ att lÀrarna uppfattar att elever med sÀrskilda matematikförmÄgor skiljer sig Ät sinsemellan, men att tvÄ typer av duktiga elever ÀndÄ kan urskiljas i deras berÀttelser; den mekaniske rÀknaren och den logiske tÀnkaren. Den logiske tÀnkaren betraktades dock som mer kvalificerad Àn den mekaniske rÀknaren.

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvÀndande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvÀndande frÀmst hÄller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen Àr kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren anvÀnds teoretiska perspektiv som utgÄr frÄn tre teman gÀllande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras ocksÄ en mÀngd tidigare forskning för att ge en bred bild av Àmnet.Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrÄn landsorten och de Àr uppvÀxta i hem som Àr prÀglade av en stark arbetarkultur. Det Àr ocksÄ i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gÄngen genom en manlig familjemedlem.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Detta examensarbete handlar om hur kommunikationen pÄ en Reggio Emiliainspirerad förskola kan se ut i den dagliga verksamheten. Vi har tagit inspiration utifrÄn Vygotskijs teorier om att barns sprÄkutveckling sker genom interaktioner med andra. Vi synliggör dÀrför ocksÄ vad det Àr som pÄverkar kommunikationen sÄsom samspelet och bemötandet. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur pedagogerna interagerar med barnen i sprÄkliga situationer som sker dagligen pÄ förskolan. Vi vill ocksÄ undersöka barnens kommunikation med varandra i olika leksituationer pÄ den hÀr specifika förskolan.