Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna upplever det stöd som elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter har. Jag utgÄr dÄ frÄn frÄgorna: ? Hur ser lÀrare pÄ lÀs-och skrivsvÄrigheter? ? Hur ser det nuvarande stödet ut? ? Vilket stöd önskar lÀrarna till elever i lÀs-och skrivsvÄrigheter?Teori: I teorin beskrivs de tvÄ huvudperspektiven som vi i Sverige har i specialpedagogiken: Det kategoriska och det relationella perspektivet. Det gör jag för att se om synen pÄ lÀs-och skrivsvÄrigheter och det stöd som eleverna har Àr förankrat i nÄgon av dem och vad det i sÄ fall innebÀr i praktiken. I ett kategoriskt perspektiv ses eleven som ensam bÀrare till sina svÄrigheter medan det i ett relationellt perspektiv ses elevens svÄrigheter i ett samspel mellan elev, lÀrare och miljö (Persson, 2007).

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

I vÄrt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med Ätta elever frÄn tvÄ olika stadsdelar, undersökt vad Ätta elever i Äldrarna 7-9 Är tÀnker kring fattigdom. Som blivande lÀrare vill vi veta vad elever tÀnker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga mÀnniskor upplever sin situation, vad fattigdom innebÀr samt om de anser sig sjÀlva eller andra kunna pÄverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hÄllbar utveckling. VÄrt syfte Àr Àven att se om det finns nÄgra sociokulturella skillnader beroende pÄ elevernas bakgrund. Vi har genom vÄrt arbete konstaterat att barnen har mÄnga olika tankar kring fattigdom.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

This thesis is an investigation of Iranian immigrants and their use of libraries in Sweden. It isbased on a combination of a qualitative and a·quantitative method.Using a qualitative method, I give an outline of the history of lran from ancient times up to the present, as well as the different ethnological groups in Iran and their cultures. The main objective of this part is to clarify the contrasts between Iranian and Swedish cultural, social, linguistic and family structures, and also the characteristics of the crisis that most immigrants go through on their arrival in the new country. The qualitative method also involves structured telephone interviews with eight highly educated Iranians.This method was supplemented by a quantitative study through questionnaires of the attitudes· of lranian immigrants to libraries and reading. Iranians in Sweden turned out to be frequent Iibrary users.

Uppsatsen syftar dels till att försöka nÄ en djupare kunskap om medberoende som begrepp men undersöker Àven hur medberoendet kan förstÄs samt förklaras frÄn en medberoendes eget perspektiv. Vidare undersöks ocksÄ pÄ vilket sÀtt tolvstegsprogrammet kan förstÄs som en fungerande behandlingsmetod för medberoende, varför samtliga intervjupersoner aktivt deltar samt verkar i en tolvstegsgemenskap för anhöriga till missbrukare. Studiens resultat presenterar olika typer av uttryck samt symptom som verkar framtrÀdande för medberoende och knyter Àven an dessa till dels varandra och dels till varför samt hur tolvstegsprogrammet kan verka förebyggande mot dessa. Slutligen diskuteras Àven hur medberoende samt tillfrisknandet i tolvstegsprogrammet kan förklaras med hjÀlp av anknytningsteorin samt en sociokulturell teori om ett relationellt sjÀlv..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare ser pÄ lÀrarrollen, definierad utifrÄn uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrÄn behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lÀrare?elev identifierades med ett par aspekter pÄ lÀrares ledarskap, nÀmligen motivation och ledarstil. LÀrares samarbete karaktÀriserades som formellt respektive informellt.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmetoder samt verktyg som lÀrare anvÀnder i sin undervisning i syfte att pÄverka elevers övningsmotivation.Den teoretiska utgÄngspunkten vilar i sÄvÀl sociokulturell- som behavioristisk teori.Studien har genomförts med fem kvalitativa intervjuer samt tvÄ webbenkÀter. Informanterna för intervjuerna Àr verksamma instrumentallÀrare i sÄvÀl kulturskola som kommunal grundskola och gymnasium. Intervjuerna transkriberades och analyserades för att nÄ ett resultat.Resultatet visar pÄ att de viktigaste faktorerna som pÄverkar elevers övningsmotivation strÀcker sig utanför undervisningsrummet, dessa Àr ett musikaliskt sammanhang, förebilder, relationer och samhÀllet. För att som lÀrare kunna pÄverka elevers övningsmotivation bör denne sammanfoga ovanstÄende faktorer till sin undervisning vilket kompliceras av den korta lektionstiden. Slutsatsen blir dÀrmed att eleverna pÄverkas mer av det som sker utanför lektionssalen vilket lÀraren bör ha med i berÀkningen..

Denna studie fokuserar pÄ samband mellan elevers kulturella tillhörighet och framtidssyn. I bakgrunden beskrivs lÀrande för hÄllbar utveckling, kulturbegrepp, lÀrande- och forskningsteorier. Studien genomfördes bland elever i Ärskurserna 4-6 vid tvÄ olika skolor: en liten byskola och en ?normalstor? skola i staden. Eleverna fick till uppgift att rita bilder av hur de tÀnker sig framtiden om 30 Är.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en sociokulturell teori, redogöra för pÄ vilket sÀtt smÄbarn bjuds in till delaktighet under samlingen i förskolan. FrÄgestÀllningarna vi har haft som utgÄngspunkt Àr; PÄ vilka sÀtt inbjuds barnen till delaktighet vid samlingen i förskolan? Vad Àr det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet?Datainsamling skedde genom observationer och videoinspelning pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i Halmstad. UtifrÄn resultatet vi har erhÄllit, visar det sig att barnen till viss del sjÀlva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under samlingarna. Barnens delaktighet Àr dock frÀmst beroende av pedagogernas förhÄllningssÀtt, dÄ det Àr pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och vÀlja huruvida barnens idéer och tankar fÄr komma till uttryck eller ej.

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.

Syftet med denna studie var att skapa en djupare förstÄelse för hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan. Syftet Àr i sin tur nedbrutet till tre frÄgestÀllningar: Vilka erfarenheter har förskollÀrare av flersprÄkighet i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i förskolan? Hur integreras dessa barn? För att ta reda pÄ detta gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma pedagoger. Kopplat till studien har jag anvÀnt mig av styrdokumenten samt litteraturstudier. UtgÄngspunkten i arbetet ligger i den sociokulturella teorin som relaterar till barns sprÄkutveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva nÄgra enskilda elevers erfarenheter och upplevelse av att vara nyanlÀnd elev mot en allmÀn bakgrund om nyanlÀnda elever och skolans mottagande av dem. Dessutom ges en teoretisk bakgrund om identitet och sprÄk utifrÄn socialkonstruktionistisk och sociokulturell teori.UtifrÄn metodansatsen livsberÀttelser har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med flickor som nu gÄr i nian, men var mellan 9 och 12 Är nÀr de kom till Sverige genom familjeanknytning till flykting. I resultatet beskrivs i fyra livsberÀttelser deras vÀg genomskolan, frÄn ursprungslandet, genom förberedelseklassen och till en ordinarie klass, samtderas upplevelse av lÀrande, relationer och stöttning under den första perioden i den svenskaskolan och hur deras erfarenheter har pÄverkat dem. Resultatet visar att deltagarna Àr positiva till sin tid i förberedelseklassen, att de som fÄtt studiehandledning haft stor nytta av den och att kamratkontakterna spelar en stor roll i andrasprÄksutvecklingen.