Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn pÄ samverkan i övergÄng mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar pÄ att skilda traditioner, lokalernas placering och olika lÀroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett grÀnsland mellan tvÄ traditioner, och omges av en osÀkerhet kring tillhörighet. Det stÀller krav pÄ samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredstÀllande utstrÀckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över fÄ tillfÀllen till möten och avsaknad av tid till att sÀtta sig in i varandras verksamheter.

Studien belyser ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete som iscensattes och genomfördes pÄ tre avdelningar i en svensk förskola under september, oktober och november 2010. Matematik, lek samt samtalsklimatet var de omrÄden som de tio medverkande pedagogerna valde att utveckla. Fallstudien har koppling till specialpedagogik med emfas pÄ att skapa ett förebyggande arbete genom att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet för att ge bÀsta möjliga förutsÀttningar för utveckling och lÀrande utifrÄn barns olika förutsÀttningar och behov. Det övergripande syftet har varit att i samverkan mellan forskare och pedagoger beskriva ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete i en förskolas verksamhet samt att analysera och tolka det beskrivna utvecklingsarbetet. Syftet har ocksÄ varit att belysa de deltagande pedagogernas uppfattningar av vilka förÀndringar som Àgde rum i verksamheten samt hur och varför förÀndringarna Àgde rum.

I studien har jag med hjÀlp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lÀrandeprocessen i Ärskurs tvÄ i ett tema-arbete för hÄllbar utveckling. Jag har anvÀnt aktionsforskning som metod och syftet har varit att bÄde dokumentera och förbÀttra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen dÀr jag sjÀlv och en kollega Àr lÀrare.Resultatet av studien visar att eleverna blev bÀttre pÄ att framföra sina Äsikter och lyssna pÄ varandra. Eleverna har fÄtt övning i, och kan anvÀnda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gÄng har elevernas texter utvecklats och de har lÀrt sig att anvÀnda inhÀmtade kunskaper för att förbÀttra sina texter.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger, verksamma i en grundsÀrskola i norra Sverige, resonerar kring innehÄll och metodval i den sexualundervisning de bedriver alternativt inte bedriver. För att ta del av pedagogernas resonemang har enskilda kvalitativa intervjuer genomförts med fyra verksamma pedagoger i grundsÀrskolan. Resultatet har diskuterats utifrÄn queerteori och sociokulturell inlÀrningsteori. TvÄ av pedagogerna ansÄg att det bedrivs sexualundervisning i verksamheten medan de andra tvÄ menar att sexualundervisning inte bedrivs. Resultatet visar att den vanligaste metoden för sexualundervisning Àr spontana dialoger som följer av elevers frÄgor.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Fallstudien Àr en undersökning om hur gymnasieelever pÄ det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det Àr prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 Àr ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur tvÄ perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det Àr att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhÄllande till sitt eget skapande och lÀroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden Àr kvalitativ med vikten pÄ orden för att fÄ en förstÄelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

I studien undersöks hur bildlÀrare kan arbeta med frÄgor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör Àven hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frÄgor kring sexualitet och relationer. Metoden Àr kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och Àmnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning Àr mest effektiv nÀr den Àr Àmnesintegrerad. I bildÀmnet finns det mÄnga olika ingÄngar och verktyg inom arbetsomrÄdet som bl.a.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur barnen samtalade nÀr de fÄtt ta del av en och samma saga utifrÄn de tre medierande verktygen höglÀsning, activboard och CD-skiva. Vi har valt att lÀgga fokus pÄ barn i förskolan eftersom vi utbildar oss till förskollÀrare. I bakgrunden gör vi en tillbakablick i sagans historia och belyser varför sagan Àr viktig i förskolan samt hur den Àr kopplad till styrdokumenten. Vi beskriver Àven sprÄket, didaktiken och hur viktig fantasin Àr för barnens utveckling och hur den formar mÀnniskans beteenden. Som teoretisk utgÄngspunkt för vÄrt arbete har vi valt sociokulturell teori.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ i vilka klassrumssituationer flersprÄkiga elever i Ärskurs 2, upplever att andrasprÄksinlÀrningen blir meningsfull, samt att ta reda pÄ vilken betydelse den kulturella identiteten har för andrasprÄksinlÀrningen.För att söka ett svar pÄ syftet har en kvalitativ intervjustudie av flersprÄkiga elever i Ärskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn pÄ lÀrande. FrÄgestÀllningarna för undersökningen har varit; I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andrasprÄksinlÀrningen Àr meningsfull? Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andrasprÄksinlÀrning?Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter dÀr de sjÀlva fÄr vÀlja innehÄllet och de vÀljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det Àr roligast att lÀsa nÀr de fÄr lÀsa litteratur som de har valt sjÀlva frÄn bokbussen eller hemifrÄn.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen anvÀnde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgÄngspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfÀllen pÄ en förskoleavdelning, tre timmar per tillfÀlle. Resultatet visade att förskolananvÀnde sig utav musik dagligen pÄ flera olika sÀtt och med varierande syften.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

Studiens syfte Àr att analysera i vilken mÄn flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling uppmÀrksammas av ÀmneslÀrare i samhÀllskunskap pÄ Mariagymnasiet. Med intervjuer samt observationer som valda metoder har tre samhÀllskunskapslÀrares undervisning fÄtt stÄ i fokus i denna kvalitativa studie. Undersökningen Àr utförd pÄ en gymnasieskola i södra Sverige och lÀrarna undervisar i klasser pÄ samhÀllsprogrammet dÀr elever som lÀser svenska och svenska som andrasprÄk integreras. Materialet har analyserats och diskuterats med hjÀlp av litteratur som pÄ ett eller annat vis utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Resultaten av observationsanteckningar samt intervjuinspelningarna pekar pÄ att lÀrarna trots att de undervisar elever pÄ deras andrasprÄk, Àr omedvetna om hur man arbetar sprÄkutvecklande utifrÄn sociokulturell forskning och i liten grad har uppmÀrksammat flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling.