Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

The aim of this Master thesis is, from a sociocultural perspective, to investigate the views the teaching librarians at Södertörn University Library (SHB) have on learning, information literacy, and their own pedagogical role, and how their views affect user education and their ideas about the future of user education.The research questions used were: How do the teaching librarians view learning? How is this view reflected in their work with user education? How do the teaching librarians envisage user education in the future, and how do they work to reach that goal?Five semi-structured interviews were conducted with the teaching librarians at SHB. The interviews were then analysed using qualitative content analysis.The results of the study show that the teaching librarians at SHB share a sociocultural view on learning, and take a communicative oriented approach to user education. They believe that communication and interaction support learning, and in the classroom they stimulate discussions both between librarian and student, and between the students themselves. In the future, they hope for improved collaboration between librarians and academic staff, and that user education will become a natural element of the curriculum..

Denna studie antar en sociokulturell ansats och har som syfte att undersöka hur barn och pedagoger musicerar tillsammans i den pedagogiska verksamheten. Genom videoobservationer pĂ„ en mĂ„ngkulturell förskola med tvĂ„ medverkande förskollĂ€rare, en barnskötare och 16 barn i Ă„ldrarna 1Âœ- 3 Ă„r har mina frĂ„gestĂ€llningar undersökts. Det som tydligt framkommer i denna studie Ă€r att musik i nĂ„gon form anvĂ€nds varje dag i den undersökta förskolans verksamhet och att sĂ„ngen Ă€r den aktivitet som framtrĂ€der starkast. Resultaten visar att pedagogerna anvĂ€nder sig av olika kulturella redskap under musikaktiviteterna, t.ex. kroppssprĂ„k och sprĂ„k.

Under de senaste 20 a?ren har born global-fo?retag, som fenomen, sta?tt i rampljuset fo?r forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare ka?nda internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens fo?rklaringsgrad fo?r born global-fo?retag har da?rmed blivit ifra?gasatt.Fra?gesta?llningen som denna uppsats har som ma?l att fo?rklara a?r om ett born global-fo?retags internationalisering fo?rklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att a?ven inkludera born global-fo?retag?Fo?r att underso?ka forskningsfra?gan har det genomfo?rts en granskande litteraturgenomga?ng, en sammansta?llning av born global-fo?retag samt en fallstudie.

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

I föreliggande studie redogörs för samtalet som sprÄkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehÄll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka sprÄkutvecklande metoder som anvÀnds pÄ en grundskola med flersprÄkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lÀrare-elev samt genom djupintervjuer med lÀrare, specialpedagoger och bitrÀdande rektor.Denna studie anvÀnder bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lÀrande i flersprÄkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lÀrarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lÀrarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlÀrningen av kommunikativa funktionella fÀrdigheter. Resultatet belyser alltsÄ en viss diskrepans mellan lÀrarnas egen uppfattning och den praktiska tillÀmpningen..

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskoleklass deltar i den fria leken. Vi vill Àven studera om pedagogerna skapar lÀrandesituationer för barnen under lekens gÄng.VÄrt syfte Àr att genom egna observationer av fri lek, analysera olika lektillfÀllen och hur pedagogerna agerar vid dessa situationer. Studien utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Hur deltar pedagogerna vid fri lek? Skapar pedagogerna lÀrandesituationer för barnen i deras fria lek?I studien har vi inspirerats och anvÀnt oss av en sociokulturell teoriram. Vi har genomfört strukturerade iakttagande observationer av olika fria lektillfÀllen.

The purpose of this thesis is to see how film can be used to invigorate children?s language development. There is not much research regarding this, which is why we have chosen to study this particular topic. The study consists of questionnaires, an interview and a pilot study. We have chosen to proceed from a socio-cultural perspective, language perspective and learning perspective, thus we are interested in the teacher?s views and thoughts about film as a learning tool complemented by what children can gain through film.

This study examines how the Swedish newspaper G?teborgs-Posten presented Swedish identity in relation to the country?s referendum and EU-membership. By investigating the usage of the Swedish identity, related to EU-membership, the ambition is to conclude whether the newspaper was positive towards EU-membership. The empirical base consists of articles produced by G?teborgs-Posten from the first of October 1994 to the last day of January 1995.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en inblick och förstÄelse för hur smÄ barn samspelar under leken ur ett genusperspektiv. Vi ville se om det fanns nÄgon skillnad mellan tvÄ förskolor med olika typ av pedagogisk inriktning och miljö. Vi valde dÀrför att utföra vÄr studie pÄ en traditionell förskola samt pÄ en I ur och skur-förskola. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem Är gamla.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare pÄ ett yrkesprogram arbetar med Àmnesintegrering i Àmnet matematik, svenska och karaktÀrsÀmnen pÄ hotell- och restaurangprogrammet. Syftet var att genom lÀrarintervjuer fÄ inblick i hur lÀrare uppfattar Àmnesintegrering mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. Meningen var att ta reda pÄ i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmneslÀrares sÀtt att se pÄ Àmnesintegrering. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring Àmnet och tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrare har en positiv attityd till Àmnesintegrering men att det inte sker i sÄ stor utstrÀckning pÄ den aktuella skolan. Det framkommer att Àmnesintegrering upplevs motiverande för bÄde lÀrare och elever, samtidigt som kommunikationen lÀrarna emellan brister.

Syftet med detta examensarbete var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur aktiva pedagoger arbetar kring de flersprÄkiga barnen i förskolan. De forskningsfrÄgor jag stÀller Àr: Hur blir dessa barn integrerade i den svenska förskolan och vilka möjligheter har de till att utveckla sitt modersmÄl? Hur ser arbetet kring de flersprÄkiga barnen ut? För att fÄ denna förstÄelse har en kvalitativ intervjustudie med sex pedagoger inom olika förskolor genomförts.Studien utgÄr frÄn den aktuella LÀroplanen för förskolan och ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄket lÀrs i ett samspel med andra. Resultatet av intervjuerna och studier visade att barn lÀr sig sprÄket i ett samspel med barn och vuxna. Pedagogerna jobbar aktivt med att benÀmna och vara tydliga i sitt sprÄk, men Àven kroppssprÄk och bilder spelar en viktig roll.

The purpose of this study is to highlight play and learning in the lower school ages in organized and non-organized break actives. The premise is that the break is a part of the schoolday and that the school has responsibility to live up to the goals and guidelines of the curriculum even in recess. Leisuretime-pedagogy and the professional competence the pedagogs possess about games and the social relations of children are also in focus in this study. The study is a qualitative study where the empirical material consists of observations in a schoolyard environment during one week and interviews with children. The material has then been interpreted and analyzed using Lev S.