SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Studiens syfte var att söka förstå och visa på praktiska exempel på hur ett inkluderande arbete kan se ut i en engelsk grundskola (Secondary School). Frågeställningarna i undersökningen sökte belysa definitionen av begreppet inkludering, konkreta arbetsmetoder bland pedagoger, specialpedagogisk personal och skolledning för att skapa inkludering samt utmärkande möjligheter och hinder i detta arbete. Studiens förankrades med utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella teori där de specialpedagogiska perspektiven utgjordes av det kategoriska, det relationella och i viss mån det organisatoriska. Aktuell teori och perspektiv hjälpte till att strukturera upp insamlad empiri. Insamlingen skedde med hjälp av observationer, samtal och kvalitativa intervjuer under fyra dagar hösten 2013. Studien var en fallstudie i en engelsk skola i London med cirka 1200 elever i åldrarna 10-19 år, ett hundratal lärare och ett tjugotal lärarassistenter.

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Personal- och arbetslivsprogrammet a?r en akademisk utbildning som pa? senare tid hardiskuterats som en utbildning i gra?nslandet mellan akademi och yrkesliv. Utbildningen fa?r oftautsta? kritik i samha?llsdebatten da? de nyexaminerade akademikerna, trots flera?rig utbildningsaknar praktiska arbetsrelaterade fa?rdigheter och kunskaper. Programmet finns pa? ma?nga olikaorter i Sverige, men med olika utbildningsuppla?gg.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka fem högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av en-till-en-datorer. De intervjuade eleverna hade sedan tidigare bedömts ha behov av en egen skoldator som särskilt stöd. Läsåret 2012/2013 fick samtliga elever åk 6-9 på den aktuella skolan en-till-en-datorer, varför förutsättningarna för lärandet förändrades. Syftet med studien var att undersöka dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om motivationen till skolarbetet, självkänslan, måluppfyllelsen samt om arbetssättet hade förändrats i och med att alla fick en dator. Frågorna var: Hur beskriver de intervjuade eleverna, som tidigare haft en egen skoldator, nu sin upplevda skolsituation, när alla elever har en en-till-en-dator? Hur upplever eleverna inkludering, måluppfyllelse och motivation till skolarbete detta läsår, jämfört med föregående? På vilket sätt har en-till-en-datorerna inneburit att eleverna använder datorn på annorlunda sätt idag, mot föregående läsår.Teori: Studien utgår ifrån sociokulturell teori som teoretisk ram, där datorn ses som en medierande artefakt.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Syfte: Syftet med studien har varit att studera hur synligt det är i kommunens offentliga dokument att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. Frågeställningarna har varit: ? Hur ser huvudmannen på kvalitetsarbetet och vilka effekter önskar huvudmannen av kvalitetsarbetet? ? Nämns det i de granskade dokumenten att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsområde för huvudmannen?? Kopplar huvudmannen kvalitetsarbetet till forskning?? Hur långt har huvudmannen kommit i arbetet med att genomföra en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat?Teori: Arbetet utgår huvudsakligen från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med betydelsen att människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Texterna ses i detta perspektiv som ett kulturellt redskap som tillsammans med ett ytterligare kulturellt redskap, språket, utgör grund för att tänka kring och förklara det sammanhang där de verkar. Metod: Metoden som använts är kvalitativ textanalys utifrån hermeneutisk tolkningsansats.