Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar sjundeklassares motivation gÀllande lÀsning. Detta görs genom att fÄ en uppfattning om elevers resonemang kring lÀsning och en inblick i hur de hanterar svÄrigheter och motgÄngar relaterade till lÀsning.Det genomfördes sex individuella intervjuer med sjundeklassare och intervjuerna var utformade som samtal. Eleverna som intervjuades delades in i tvÄ grupper, pojkar och flickor för att sedan delas upp i tre undergrupper: svaga lÀsare, starka lÀsare och elever som varken utmÀrker sig som svaga eller som starka lÀsare. Eleverna lÀmnades stort utrymme att tala fritt om sina relationer till lÀsning. Materialet som samlades in sammanstÀlldes sedan, analyserades och diskuterades i förhÄllande till teorier om lÀsning och motivation.Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har skilda uppfattningar om böcker och lÀsning.

Vasaloppet Àr vÀrldens Àldsta och lÀngsta skidlopp och inför loppet 2012 Àr 15800 deltagare anmÀlda. Tidigare forskning har rapporterat att 75 % av alla deltagare pÄverkas av yttre motivationsfaktorer till deltagande samt visat att mÄlsÀttning Àr en effektiv strategi för att öka motivationen. Studiens syfte var att undersöka vad som motiverar mÀnniskor att genomföra och senare ÄtervÀnda till Vasaloppet utifrÄn ett motivations- och mÄlsÀttningsperspektiv. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer och omfattade tio manliga med Äldern (M = 33,1) Vasaloppsdeltagare som har genomfört loppet en till fyra gÄnger och dessutom hade anmÀlt sig till nÀstkommande lopp. Resultatet visade en förÀndring frÄn yttre motivation vid det första genomförandet till en högre nivÄ av inre motivation men med prestationsmÄl som mÄlsÀttning vid de bÄda sammanhangen.

De tydligaste slutsatserna vi har kommit fram till i vÄr undersökning, Àr att företag bör satsa pÄ att erbjuda, de mjukvaruutvecklare som har en anstÀllning, intressanta och roliga arbetsuppgifter. De arbetssökande, som Ànnu inte har en anstÀllning, motiveras frÀmst av ett bra arbetsklimat. Företagen bör inte, oberoende om de ska attrahera arbetskraft eller fÄ personal att stanna kvar, konkurrera med lönesÀttning dÄ, individerna i vÄr undersökning, ansÄg att det endast gav effekt tills att de nÄtt en viss lönenivÄ. I jÀmförelsen mellan företagen har vi inte observerat nÄgon speciell skillnad, gÀllande vilka faktorer som företagen tror motiverar mjukvaruutvecklarna. Eftersom Sony Ericsson Àr ett större och mer vÀlkÀnt företag mÄste mindre företag, som Ajilon, anpassa sina personalstrategier sÄ att de blir mer attraktiva.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjÀlp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande mÀnniskor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos förÀldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nÀtverk samt hÀlsa och vÀlmÄende. Vilket vi sedan analyserade med hjÀlp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö Àn deras egen hemmiljö har pÄverkat dem positivt.

Denna uppsats Àr en utvÀrdering av stödsökandes upplevelser av kontakt med Sveriges tjejjourer och deras upplevelser av stödbehov. Syftet med utvÀrderingen var att undersöka hur de stödsökande upplever det stöd de fÄr i sin kontakt med tjejjourerna och att inkludera de stödsökande i utvecklingen av tjejjourernas verksamhet. Detta genom att ta reda pÄ vilka behov de stödsökande anser sig ha dÄ de kontaktar en tjejjour. Empirin samlades in genom en kvalitativ enkÀt avsedd för tjejer som varit i kontakt med tjejjourerna. Empirin hanterades genom innehÄllsanalys och kategoriserades under teman.

Den psykosociala arbetsmiljön som personliga assistenter har liknar inte den pÄ nÄgon annan arbetsplats. Eftersom personliga assistenter ofta arbetar i brukarens hem kan det uppstÄ situationer dÀr det kan upplevas som att assistenten inkrÀktar pÄ brukarens, och brukarens familjs, privatliv. Arbetet fordrar Àven att assistenten kan variera, hÄlla en balans mellan nÀrhet och distans, samt att stödja och stÀlla krav efter vad situationen krÀver. En av de huvudsakliga frÄgestÀllningarna i detta examensarbete Àr huruvida personliga assistenter har ett behov av att fÄ prata med nÄgon om sitt arbete, dÄ mÄnga bÄde arbetar ensamma hos brukaren och har tystnadsplikt. Den psykosociala arbetsmiljön Àr ocksÄ av stor vikt för de personliga assistenternas behov av stöd utifrÄn.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. DÀrefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjÀlp av studiens teoretiska utgÄngspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen Àr att föreningarna har en vÀldigt central och betydande roll i mÀnniskors liv.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur elevernas motivation för geografi pÄverkades genom att ha lektioner utomhus. Undersökningen genomfördes i en klass 4 och i en klass 6 i Kiruna kommun. Under den sju veckor lÄnga praktiken genomfördes lektioner i geografi utomhus. Under lektionerna observerade vi Ätta elever för att utifrÄn deras beteende utlÀsa om de var motiverade för uppgifterna. I slutet av praktikperioden genomfördes tvÄ intervjuer i vardera klass som följdes upp med kompletterande intervjuer strax efter praktikperiodens slut.

BACKGROUND: Exercise on Prescription (EoP) means that a doctor writes out a customized form of exercise to the patient instead of medicine, or in combination with medication. The activity becomes a part of the treatment. Since many today do not follow recommendations for physical activity occurs in the long term a number of public health diseases. EoP promotes health and prevents disease. AIM: The aim of this paper is toexamine whether EoP from a patient perspective perceived to be an efficient and effective method of treatment.

Syfte: Att identifiera metoder för projektledare att anvÀnda motivation för att minimera negativ stress. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Slutsatser: Vi har definierat tre metoder som bidrar till att en internaliseringskedja pÄbörjas. Internalisering ökar den inre motivationen bÄde hos projektledare och hos projektdeltagare och kan bidra till att minska negativ stress. Den första metoden handlar om att utveckla en modell gÀllande vilken information projektledare behöver frÄn bestÀllare nÀr projekt bestÀlls. Den andra metoden handlar ocksÄ om behovet av ökad bestÀllarkompetens, och innebÀr att utbilda bestÀllarna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsÀtta musicera Är efter Är. Fokus ligger vid blÄsorkestern och blÄsinstrumentalister, de Àldre instrumentalisterna i orkestern. Studien Àr avgrÀnsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, frÀmst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hÄlla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer vÀxt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger pÄ faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka KÀllner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.