OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Projekt som arbetsform blir allt vanligare i offentlig verksamhet. Medarbetare pÄverkas olika av att fler uppgifter utförs i projektarbetsform samt att de fÄr andra roller i projekten. FörÀndringsarbete innebÀr ofta en större arbetsbörda för projektdeltagarna vilket kan skapa stress och frustration hos bÄde individen och gruppen. Syftet med studien Àr att undersöka hur deltagare i interna förÀndringsprojekt inom offentlig verksamhet upplever stress och motivation under sin tid som projektdeltagare. Interna förÀndringsprojekt innebÀr nÄgon form av förÀndring och utveckling av den befintliga verksamheten.

This thesis primarily includes a study on whether companies can develop a mathematical activity that supports students' motivation in mathematics. The work was done together with Midroc Electro, a company that pays attention to the difficulty of recruiting and therefore was interested in investigating how the business world would be able to contribute.The thesis can be divided into three stages. The first part comprised by a exploration into research on student motivation regarding mathematics as well as numerous interviews with engineers to see how the research findings did fit with Midroc Electros reality. In these studies it became clear that the student who aims for a profession whose education or work requires math belongs to the group of students who primarily manage their studies in mathematics, that is, those that have the greatest motivation to work hard and complete their studies.Research information and interviews were compared and resulted in the thesis second part, Midroc Challenge. An activity where students primarily came to learn about the engineering profession and secondly how mathematics can be used in the engineering profession.

Provisionslön Àr en form av monetÀr belöning som Àr vanligt förekommande för folk som jobbar som sÀljare. Provisionslönen kan ha ett syfte ur motivationssynpunkt och kan pÄverka sÀljarens beteende och instÀllning till arbetet pÄ olika sÀtt. UtifrÄn tidigare forskning gÄr det inte att faststÀlla hur provisionslön pÄverkar en sÀljares motivation, dÄ olika studier visar pÄ olika resultat. Det gör att den hÀr studien vill försöka ta reda pÄ hur provisionslön pÄverkar en sÀljares motivation vilket ocksÄ Àr syftet med studien. I den teoretiska referensramen tar vi kort upp vilka olika belöningsformer som finns för att sedan diskutera provisionslönens för- och nackdelar.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

Tidigare forskning har pekat pÄ att motiverande klassrumsmiljöer kan pÄverkas genom till exempel lÀrarens förmÄga att upprÀtthÄlla god disciplin och ordning i klassen, höga Àmneskunskaper, social kompetens, positiv instÀllning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge Äterkoppling pÄ elevprestationer. Men frÄgan Àr hur elever upplever vilka faktorer som pÄverkar deras motivation i matematikÀmnet. Syftet med denna studie Àr att synliggöra processer och förutsÀttningar som Àr kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ metod, det vill sÀga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lÀrare i lÀrandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nÀstan alla elever som ingick i studien har prestationsmÄl och dÀrmed Àr yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsÀtta musicera Är efter Är. Fokus ligger vid blÄsorkestern och blÄsinstrumentalister, de Àldre instrumentalisterna i orkestern. Studien Àr avgrÀnsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, frÀmst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hÄlla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer vÀxt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger pÄ faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka KÀllner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka motivationen till Ă€mnet idrott och hĂ€lsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos Ă„rkurs 9:e elever.Vad Ă€r det som motiverar elever i Ă„r 9 att delta pĂ„ idrott och hĂ€lsa lektionerna?Vad Ă€r det som gör att en del elever Ă€r omotiverade till idrotten?Skiljer sig flickor och pojkars svar Ă„t vad gĂ€ller motivation till att delta pĂ„ idrottslektionerna?MetodStudien bygger pĂ„ en kvalitativ metod. Åtta elever i Ă„r 9 pĂ„ en skola som ligger en bit utanför Katrineholm intervjuades.ResultatBearbetningen och analysen av intervjuerna visade att de motiverade eleverna i Ă„rskurs nio blir motiverade genom att de tycker att aktiviteten Ă€r rolig och att de kĂ€nde glĂ€dje i det de gjorde. Resultatet visar ocksĂ„ att lite mer elevinflytande skulle kunna fĂ„ de omotiverade eleverna att bli mer motiverade. Resultatet visade pĂ„ att det fanns skillnader i pojkars och flickors svar gĂ€llande motivation.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med detta examensarbete var att öka förstÄelsen för den individuella upplevelsen av olika trÀningsmotiv. Tio kvinnor i Äldrarna 21-54 Är intervjuades. De frÄgestÀllningar som utgicks ifrÄn var vilka mÄl dessa individer hade med sin trÀning samt vilka upplevelser som var relaterade till valda mÄl och trÀningsbeteenden. Intervjusvaren tolkades med hjÀlp av teorin om sjÀlvbestÀmmande. Resultatet visar att till synes likartade mÄl kan ha olika innebörd för olika individer.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ ökad kunskap om och förstÄelse för vilka didaktiska val fiolpedagoger kan göra för att frÀmja elevers motivation till att spela och öva. För att komma nÀrmare ett svar pÄ denna önskan har intervjuer med fyra fiolpedagoger genomförts. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sociokulturella perspektivet, det vill sÀga ett perspektiv dÀr det sociala sammanhanget betonas och dÀr lÀraren ses som en viktig del i lÀrandet. Resultatet visar att de fyra intervjuade fiolpedagogerna anser att det sociala sammanhanget Àr det viktigaste för elevers motivation, eftersom det medför att undervisningen upplevs som meningsfull. De anser Àven att förÀldrar kan pÄverka elevers motivation och att övning Àr en viktig faktor för att eleverna ska utvecklas.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..