Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och Àngslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohÀlsan ökar, det stÀlls höga krav bÄde pÄ att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att fÄ en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen pÄverkar ungdomar i Ärskurs tre pÄ gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar pÄ stressen och hur de hanterar sin stress. För att nÄ syftet intervjuades sex gymnasieelever i Ärskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter vÄra forskningsfrÄgor, dÀr informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hÀlsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier.

The starting point of this study is national as well as international surveys which show that the study motivation and general level of knowledge among Swedish students have decreased. The Swedish Curriculum for the Non-Compulsory School System (Lpf94) states that each student shall be given the possibility to strengthen their will and ability to learn. The teachers are expected to play an important role in the effort to increase student motivation. The opinions of the students are a valuable source when trying to understand what motivates them. The purpose of this study is to provide a more profound understanding of what students express about their motivation in the interaction with the teachers.

Titel: Om personalförmÄner motiverar de anstÀllda Författare: Niklas Ambrus & Peter Lundström Handledare: Klaus Solberg Söilen Institution: Institutionen för Ekonomi, Management och SamhÀllsvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng. Hypotes: PersonalförmÄner motiverar inte de anstÀllda Syfte: Med den hÀr studien vill vi klargöra om det finns ett samband mellan anstÀlldas motivation pÄ revisionsbyrÄer och deras personalförmÄner. Vi vill ocksÄ utreda vad som ger de anstÀllda hög arbetstillfredsstÀllelse och motivation. Metod: Vi har valt att göra en kvantitativ surveyundersökning med frÄgeformulÀr som redskap för att samla in empirisk data. FormulÀren har sedan genererat statistisk data som analyserats och jÀmförts med de teorier vi valt att anvÀnda. Surveyundersökningen har genomförts pÄ fem revisionsbyrÄer i östra Blekinge med fem eller fler anstÀllda. Slutsats: I vÄr undersökning fann vi att personalförmÄner inte motiverar de anstÀllda, utan ses som en faktor för trivsel pÄ arbetsplatsen. Vi fann alltsÄ inget direkt samband mellan personalförmÄner och motivation hos de anstÀllda pÄ revisionsbyrÄerna, utan det Àr andra faktorer som arbetsuppgiftens vÀrde i sig, utvecklingsmöjligheter och lön som ger arbetstillfredsstÀllelse och motivation.

Uppsatsen behandlar Àmnet Svenska som andrasprÄk och syftet har varit att dokumentera och utvÀrdera omorganisationen för Àmnet pÄ en gymnasieskola. Syftet har ocksÄ varit att utvÀrdera vad eleverna sjÀlva anser om sin sprÄkutveckling, syn pÄ kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i Àmnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har anvÀnts Àr samtal med lÀrarna, enkÀter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lÀrarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas sprÄkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssÀtt och hÀr belystes temat SprÄk, kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

I Sverige Àr ca tvÄ tredjedelar av alla vuxna mÄttligt fysiskt aktiva en halvtimme per dag.Trots ökade motionsvanor lever vi idag ett allt mer stillasittande liv som bland annat bidragittill försÀmrad folkhÀlsa. Eftersom studier visat att fysisk aktivitet pÄverkar den psykiskahÀlsan positivt, och reducerar stress, har vi valt att undersöka hur mÀnniskors instÀllning och motivation till fysisk aktivitet pÄverkar detta samband. Syftet Àr att undersöka hur instÀllningoch motivation till fysisk aktivitet Àr relaterat till upplevd stressnivÄ hos administrativ personal. Undersökningen Àr gjord med kvantitativ metod dÀr 177 anstÀllda i tre skÄnskakommuner svarat pÄ en elektronisk enkÀt, med en svarsfrekvens pÄ ca 54 procent. Avresultatet framkom att 61 procent av deltagarna trÀnade minst nÄgra gÄnger i veckan, ochatt 11 procent aldrig trÀnade.

LÀnge har utvecklare kÀmpat för att genom kreativa implementationer av gryende teknologi, sÀrskilja och sprida sina applikationer och tjÀnster i konkurrensen av ett stÀndigt vÀxande utbud. En av de senaste trenderna för att framkalla ett ökat engagemang och förbÀttrade prestationer bland anvÀndarna Àr gamification. Detta innebÀr processen att införa spelliknande moment i applikationer för att öka deras interaktionförmÄga och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra för motivation att uppstÄ inom anvÀndaren. Lyckade exempel pÄ gamifierade applikationer har snabbt sprungit om sina konkurrenter bÄde vad gÀller anvÀndarlojalitet och popularitet vilket fÄr mÄnga att fundera pÄ nya anvÀndningsomrÄden för tekniken. I detta arbete vill vi besvara frÄgor kring hur gamification kan anvÀndas för att öka engagemang, kunskap och prestation hos anvÀndarna i ett av dessa nya omrÄden, försÀljning.

The teaching of modern foreign languages within Swedish educational system has been a subject of a number of alarming reports in recent years. Several studies have shown that students lack motivation to learn any language but English. Of particular concern is the young males? underachieving and disinterest in foreign languages. In the meantime, a number of international studies and the statistical data from Swedish national agencies of secondary and higher education (Skolverket and Högskoleverket) have indicated that Russian is one of the languages that are favoured by males. The primary goal of my case study was, therefore, to examine students? motivation to learn Russian and their attitudes towards language, community and Russian-speaking people.

Denna forskning har tvÄ syften.Dels att undersöka grad pÄ motivationsfaktorerien arbetsmiljö och eventuellakorrelationermellan motivationsfaktorerna.EnkÀten baseradespÄ frÄgor frÄn QPSNordic,Lockeoch Lathams (1990) frÄgeformulÀroch occupational self-efficacy scale (OSES).Totalt hundra anstÀllda (n = 100) deltog iundersökningen. Andra delen var att undersökachefers motivationsstrategier somanvÀnds för att motivera sinaanstÀllda. I detta sammanhanghar anstÀlldes uppfattning av destrategier somanvÀnds av cheferna ocksÄ undersökts.Det skapades tvÄ struktureradefrÄgeformulÀr med öppnafrÄgor, en för cheferoch en för deanstÀllda. ResultatenfrÄn enkÀtstudien visar attflesta motivations-faktorer lÄg pÄ en medelgrad,utom motivationsfaktorn feedbackoch delfaktorn yttre belöningsom liggerpÄ en lÄg grad i denundersökta arbetsmiljön. Resultatet visarflera signifikantakorrelationer mellan motivationsfaktorerna.FrÄnde struktureradefrÄgeformulÀren visar resultatetatt alla chefer motiverar sina anstÀllda ochchefer har bÄde lika och olikamotivationsstrategier i sinarbetsplats.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra elever i Ärskurs 2, 5 och 9 sÀger om sin lust att lÀra i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, dÀr fokus ligger pÄ lÀrande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, dÀr 4 elever i varje Ärskurs, dvs. 12 elever ingÄr i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Burger, M B & Dizdarevic, J. ?Vi var som isolerade öar?- En fallstudie utifrÄn ett medarbetarperspektiv om effekter av konkreta förbÀttringsarbeten gjorda pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad, Barn- och ungdomsmottagning. C-D-uppsats i socialt arbete och verksamhetsutveckling 30hp. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för Socialt arbete 2010. UtgÄngspunkten i vÄr fallstudie har varit att studera effekter av utvecklingsprogrammet ?Bra mottagning? som utfördes pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK), Barn- och ungdomsmottagning mellan Ären 2006- 2008 utifrÄn ett medarbetarperspektiv.

I denna studie anvÀnds Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhÄller sig till begreppet motivation samt hur de gÄr till vÀga för att öka motivationen bland anstÀllda, trots ekonomiska begrÀnsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmÀnintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning pÄ omrÄdet. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier sÄsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktÀristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer pÄ Mölndals Stad sammanstÀlls i vÄrt empiriska material med inriktning pÄ de intervjuades Äsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vÄr studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det frÀmst handlar om att de sÀllan Àr allmÀn kÀnda, varken för ledaren eller anstÀllda. Detta beror pÄ att motivationssystem ofta förknippas med vÀl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltsÄ inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

Uppsatsen diskuterar vilka anledningar det finns till att anvÀnda sig av inhyrd personal frÄn bemanningsföretag sett ur det inhyrande företagets perspektiv. Vi nÀmner Àven de argument som talar mot anvÀndningen av inhyrd personal och tittar nÀrmare pÄ skillnader i motivation och lojalitet hos den inhyrda personalen, samt vilka ÄtgÀrder som det inhyrda företaget vidtar för att pÄverka lojaliteten och motivationen hos den inhyrda personalen. Fallstudier har genomförts pÄ Norrmejerier, BoxModul AB och Skanska Prefab Mark AB dÀr aktörerna har varit personer med god inblick inom det berörda omrÄdet. VÄra tolkningar och förklaringar Àr inte av generell karaktÀr, det handlar istÀllet om vÄra undersökta aktörers uppfattningar och sanningar. Uppsatsen avhandlar en kombination av teorier kring bemanningsföretag samt motivations- och lojalitetsteorier.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..