Syftet med studien var att identifiera och beskriva massmediala diskurser kring diagnosen ADHD samt analysera hur dessa diskurser förhÄller sig till varandra. Vidare studerades hur diskursernas dialektiska samspel med den omgivande sociala praktiken kan förstÄs. Studien Àr en kritisk diskursanalys av en artikelserie i den svenska dagstidningen Sydsvenska Dagbladet bestÄende av Ätta delar med sammanlagt tretton artiklar som belyser olika aspekter av diagnosen ADHD. Studien genomfördes pÄ tvÄ nivÄer dÀr den första, makrodiskursiva nivÄn, belyser hur diagnosen ADHD och de svÄrigheter den stÄr för förklaras. TvÄ huvudsakliga diskurser identifierades, en biologisk diskurs och en miljödiskurs.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig Ät mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket hÀr benÀmns passivt deltagande, och andra mer aktiva former sÄsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nÀtverk och tillit. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att tillgÄng till nÀtverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrÄgad om att delta i aktiviteter, medan tillgÄng till tillit tycks öka en individs benÀgenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bÀsta.Datamaterialet som anvÀnds Àr den svenska delen av European Social Survey frÄn 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgÄng till formellt nÀtverk Àr förknippad med en högre sannolikhet för bÄde aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgÄng till informellt nÀtverk inte Àr relaterat till politiskt deltagande. Vidare Àr hög tillit till rÀttsvÀsendet förenat med en mindre benÀgenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker Àr positivt relaterat till aktivt deltagande.

SammanfattningSyftet med vÄr studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsÀttningen Aspergers syndrom sjÀlva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet pÄ arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. FrÄgestÀllningarna har avsett att beskriva deras egen syn pÄ arbete och stöd i samband med detta samt svÄrigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd pÄ arbetsplatserna som kunde hjÀlpa dem att strukturera och begrÀnsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen anvÀnt teorin om supported employment.

I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Dagens Sverige Àr mycket mer mÄngkulturellt Àn för bara nÄgra decennier sedan. FlersprÄkighet har blivit en stor del av samhÀllet och Àven skolan. En stor del av eleverna i skolan har ett annat modersmÄl Àn svenska, samt anvÀnder sina sprÄk dagligen beroende pÄ vilken miljö de vistas i.Syftet med studien Àr att undersöka elevers egna erfarenheter, minnen och Äsikter kring sin egen sprÄkinlÀrning. HÀr belyser vi Vygotskijs socialkonstruktivistiska teori, som betonar vikten av samspelet med omgivningen vid tillÀgnandet av ett sprÄk.Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökningsmetod, nÀrmare bestÀmt intervjufrÄgor. Sex elever i Äldrarna 9-14 deltog i studien, varav samtliga Àr flersprÄkiga.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhÀlsoperspektiv beskriva hur individer med celiaki upplever sin livssituation. Intervjuer genomfördes med 14 individer med celiaki och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Tre kategorier som beskrev mÀnniskor med celiaki och deras syn pÄ sin livssituation framkom: OförstÄende omgivning, att övervinna hinder och begrÀnsad tillgÀnglighet. Dessa utgör tillsammans tvÄ subteman: Anpassning till sjukdom och begrÀnsande omgivning. De tvÄ subteman bildar i sin tur det övergripande huvudtemat: Tillvarons sociala betydelse i ett kontinuerligt samspel mellan individ och omgivning.

Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebÀr psykisk ohÀlsa i form av bland annat hallucinationer, vanförestÀllningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försÀmrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker.

I denna uppsats har fem svenska cistercienskloster undersökts med avseende pĂ„ deras samspel med det omgivande samhĂ€llet. Undersökningens huvudsakliga kĂ€llor utgörs av bevarade medeltida brev frĂ„n 1100- och 1200-talen. Undersökningen har visat att de fem klostren interagerade med sina omgivningar pĂ„ flera sĂ€tt. Enligt breven skedde det frĂ€mst pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att personer utanför klostrens murar genom sina testamenten donerat egendomar eller pengar till munkarna och nunnorna, ofta med önskan om att fĂ„ bli begravda dĂ€r. Även rikets kungar, lokala biskopar samt pĂ„var har varit i kontakt med  klosteranlĂ€ggningarna; givit dem beskydd, donerat egendomar, tillhandahĂ„llit information och givit förmaningar.

För att en organisation ska fungera mÄste kommunikationen fungera, för mÄnga organisationer och företag har intranÀtet blivit en av de primÀra kommunikation- och informations kanaler. Ett intranÀt stöder frÀmst nedÄtriktad information och fungerar som en informationsportal men den tekniska utvecklingen gÄr framÄt och nya höjder nÄs för vad som Àr tekniskt möjligt att göra. SkellefteÄ kommun Àr en organisation som valt att förnya sitt intranÀt och skapa ett nytt socialt intranÀt, det sociala intranÀtet skiljer sig frÄn sin föregÄngare genom att det inte enbart bestÄr av statisk information utan det Àr kommunikativt. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken uppfattning anstÀllda inom SkellefteÄ kommun har om organisationens nya sociala intranÀt samt hur de anvÀnder det. Materialet till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att fÄ kunskap om vilka motivationsfaktorer, inre och yttre, som Àr viktiga hos personal inom serviceyrken. Vidare studerades den uppfattade sammanhÄllningen inom mÄlgruppen. Av speciellt intresse var att studera korrelationer mellan sammanhÄllning och inre/yttre motivationsfaktorer samt om kontroll i arbetet och socialt stöd inverkar pÄ dessa faktorer. I undersökningen deltog 88 individer, 38 mÀn och 50 kvinnor, i Äldrarna 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). Datainsamlingen skedde med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr baserat pÄ QPS Nordic och Group Environment Questionnaire (GEQ).

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram nÄgra företags syn pÄ sitt sociala ansvar i debatten kring Àmnet och att tydliggöra vad företag avser med sitt sociala ansvar i en global ekonomi. Vidare vill vi se vad ett nationellt etikprogram erbjuder för hjÀlp till företag med det sociala arbetet och se vilken nytta ett deltagande innebÀr. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi har samlat in vÄr empiri genom telefonintervjuer med en respondent frÄn varje företag. De studerade företagen (H&M, ICA, Löfbergs Lila och Vattenfall) Àr positiva till den utveckling som finns inom omrÄdet och att socialt ansvar fÄr en större plats i företagen. Företagen inbegriper framförallt arbetsförhÄllanden, mÀnskliga rÀttigheter och miljö i sitt globala ansvar.

Bakgrund: MÀnniskor lever lÀngre idag, det leder till ökning av demenssjukdomar och pÄverkar hÀlsotillstÄndet. Musik har visat sig vara en bidragande faktor för förbÀttrat hÀlsotillstÄnd hos andra sjukdomskategorier och Àr en kostnadseffektiv vÄrdÄtgÀrd.Problem: MÄnga personer med en demenssjukdom har ett försÀmrat hÀlsotillstÄnd till följd av sjukdomstillstÄndets funktionsnedsÀttningar och förÀndrade livssituation.Syfte: Att beskriva musikens pÄverkan pÄ personer med en demenssjukdom.Metod: En allmÀn litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har anvÀnds. Sju artiklar med kvantitativ ansats och tre artiklar med kvalitativa ansats artiklar har anvÀnds.Resultat: Musik ökar glÀdje, allmÀn vakenhet, lugn, behag och lekfullhet och vÀlbefinnandet och reducerar ilska, sorg, oro, dra och ta tag i föremÄl. Kommunikationen och delaktigheten ökar vid anvÀndandet av musik och det leder till förbÀttrat socialt samspel med andra mÀnniskor. Musik har störst inverkan pÄ personer med mild till mÄttlig demens.Slutsats: Musik som vÄrdinsats skulle kunna förhindra onödigt lidande, men musik har olika effekt beroende pÄ hur lÄngt gÄngen personen Àr i sin demenssjukdom.

Fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ stressnivÄn för att den Àr belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan pÄ organismen, bÄde psykiskt och fysiskt. I en enkÀtundersökning pÄ en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 mÀn frÄn olika program och kurser. EnkÀten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivÄer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stÀmningslÀgen och den tredje om fritidsaktiviteter.

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.