In this paper we describe the issues of credibility in web applications and internet communities. We bring up examples of how other designers have solved credibility-problems. Further we discuss the features we have created for our community, Stickling, to make any visitor to perceive it as credible..

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger och barn förhÄller sig till surfplattan i förskolan. De forskningsfrÄgor vi ville fÄ svar pÄ var: Hur interagerar de medverkande vid anvÀndning av surfplattan samt hur förhÄller sig pedagogerna till surfplattan och vad kan den erbjuda i verksamheten? För att undersöka detta genomfördes observationer pÄ tre olika förskolor. Utöver observationerna gjordes Àven intervjuer med fyra förskollÀrare.Genom hela vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn det sociokulturella perspektivet dÀr begreppen interaktion, samspel, mediering och artefakter har fÄtt stÄ i fokus.Resultatet visar att surfplattan i nulÀget oftast anvÀnds under planerade aktiviteter dÀr lÀrandet stÄr i fokus. TvÄ pedagoger uttryckte önskemÄl om att surfplattan alltid skulle finnas tillgÀnglig att anvÀndas fritt för barnen och inte endast dÄ en pedagog har bestÀmt det.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer pÄ förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hÄllbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hÄllbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade omrÄde samt visa pÄ vilka utfall detta socialt hÄllbara arbete kan medföra. Uppsatsen anvÀnder som ansats och metod jÀmförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrÄn ett idealistiskt urval till följd av deras framtrÀdande roll inom hÄllbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjÀlp av företagens hÄllbarhetsredovisningar samt andra tillgÀngliga informationskanaler. Undersökningen visar pÄ bÄde likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbÀttra processer kring uppföljning för att försÀkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lÀrdomar kan dras frÄn de utfall arbetet medför..

Vi vill med denna studie bidra till att förstÄ hur barns status och popularitet pÄverkas av klÀder i grundskolan. VÄra resultat visar att klÀder pÄverkar popularitet och status i ett komplext samspel med andra faktorer, sÄsom beteende och umgÀnge. KlÀder börjar bli viktigt för status och popularitet nÄgon gÄng under mellanstadiet. Det Àr dÄ barnen börjar bry sig om sin egen, och andras, klÀdsel. De mÄste förhÄlla sig till ett socialt spel dÀr bl.a.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare, i en viss mÄngkulturell grundskola, arbetar och stödjer andrasprÄkselever i deras sprÄkutveckling och lÀrande samt att ta reda pÄ vilken typ av hjÀlp och stöd nÄgra andrasprÄkselever sjÀlva anser att de behöver och kan ha nytta av i sin sprÄkutveckling och i sitt lÀrande. Syftet med undersökningen Àr Àven att ta reda pÄ hur samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och klasslÀrare, pÄ den skolan, ser ut. Undersökningen i denna studie har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr tre klasslÀrare, fem andrasprÄkslever och en modersmÄlslÀrare har intervjuats. Resultatet visar att samtliga klasslÀrare har olika strategier som de i sitt arbetssÀtt anvÀnder sig av för att hjÀlpa och stödja andrasprÄkselevers lÀrande samt att klasslÀrare och modersmÄlslÀraren Àr överens om att samarbete mellan modersmÄlslÀrare och klasslÀrare behöver förbÀtras. Slutsatsen i denna studie visar Àven att alla tre klasslÀrare och modersmÄlslÀraren Àr medvetna om vilka svÄrigheter andrasprÄkselever har och att klasslÀrarnas syn pÄ andrasprÄkselevers svÄrigheter stÀmmer överens med de svÄrigheter som andrasprÄkseleverna sjÀlva uppger att de har ? vilket tyder pÄ att det finns bra förutsÀttningar för dessa elever att fÄ rÀtt stöd och hjÀlp i sin sprÄkutveckling och i sitt lÀrande.

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

Bakgrund: Socialt företagande utmÀrks av entreprenörens förmÄga att identifiera samhÀllsproblem och tillmötesgÄ de sociala behoven i samhÀllet. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrÄn de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna Äterspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en pÄverkan i strÀvan efter företagets uppsatta mÄl, vare sig deÀr socialt, miljömÀssigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att genom fallstudie skapa ökad förstÄelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras pÄ en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgÄr ifrÄn socialt entreprenörskap.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken ideologisk grund diskursen socialt arbete skapar sin kunskap pÄ. Uppsatsen Àr av ren textanalytisk art och Àr skriven i förhoppningen om att lyfta upp intressanta frÄgor som kan anvÀndas i vidare forskning och diskussion.FrÄgestÀllningarna:? Hur fÄr centrala tecken i valt material sin mening utifrÄn en diskursteoretisk ansats?? Vilka eventuella grÀnser för vad författarna möjligen kan uttrycka kan skönjas i materialet?? Vilka ideologiskt förknippade uttryck kan uppfattas i det undersökta materialet? Metoden för denna studie Àr diskursanalys som Àven Àr en del av teoribygget. Jag har anvÀnt mig av Laclau och Mouffes diskursteori i kombination med kritisk teori och Foucaults tankar kring makt. Materialet bestÄr av sex stycken C-uppsatser frÄn Institutionen för socialt arbete frÄn Göteborgs universitet som i denna studie behandlas, kvalitativt, som ett samlat material, sedd som en produkt av institutionen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgra mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsÀttningar för barns lÀrande beroende pÄ ÄlderssammansÀttningen i gruppen. Studien Àr kvantitativ med webbenkÀt som metod för insamling av data frÄn pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i VÀrmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ÄlderssammansÀttningar ingÄr i studien: Äldersindelade grupper, smÄbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för Àldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebÀr att förskolans verksamhet studeras utifrÄn olika samspelade aspekter, faktorer och nivÄer. I studien ses förutsÀttningar för barns lÀrande i förhÄllande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer pÄ struktur-, process- och resultatnivÄer.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur eleverna i Ă„ldern 7-8 Ă„r talar till varandra genom konstruktionsleken med materialet lego. Samt att se hur eleverna agerar i samspeletmellankompisar och lego. Vi anvĂ€nde oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av ett strukturerat observationsschema. Med hjĂ€lp av vĂ„rt teoretiska perspektiv Vygotskis sociokulturella perspektiv har vi analyserat vĂ„rat material.Resultatet i studien visade pĂ„ att eleverna kommunicerar med varandra kring leken och anvĂ€nder sig av olika former av talsprĂ„k. Även att se hur elevernaagerargentemot varandra i samspelet.

Bakgrund: Schizofreni Àr en psykossjukdom som innebÀr att man ofta upplever och förstÄr verkligheten pÄ ett annorlunda sÀtt. Sjukdomen orsakas av psykologiska, sociala samt Àrftliga faktorer. Symtomen ger ofta Ängest vilket leder till tillbakadragenhet och ensamhet. Sjukdomen behandlas med terapi och lÀkemedel samt stöd frÄn personer i omgivningen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur det kan upplevas att leva med schizofreni. Metod: I litteraturstudien har en kvalitativ ansats anvÀnts och studien baseras pÄ sex sjÀlvbiografiska böcker vilka analyserades med hjÀlp av Graneheim och Lundmans (2004) innehÄllsanalys. Resultat: Resultatdelen bestÄr av fyra huvudkategorier: SjÀlvuppfattning; Minskat socialt samspel; SjukvÄrdens bemötande och behandling, samt Sökande efter lindring och hopp om framtiden. Resultatet visar att lidande Àr en konsekvens av sjukdomens effekter.

Examensarbetet Utomhuspedagogik för andrasprÄksinlÀrning Àr en kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat fyra pedagoger, tvÄ lÀrare och tvÄ naturpedagoger. Det har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Dessa har alla medverkat i utbildningsprogrammet Aktiva Ute dÀr ungdomar i Äldrarna 16-19 Är gÄr en naturvÀgledarutbildning. HÀlften av ungdomarna har svenska som andrasprÄk. Enligt litteraturen sÄ lÀr sig elever sprÄk genom samspel med andra kompetenta samarbetspartners.

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur och i vilka situationer handdockan anvÀnds pedagogiskt för att fÄnga barnen in i sagans vÀrld. Olika möjligheter och metoder pÄ hur handdockan kan anvÀndas ska Àven pÄvisas. Det finns inte nÄgot bredare material vad gÀller tidigare forskning om hur handdockan anvÀnds genom sagan och arbetet har avgrÀnsats till just det. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har anvÀnts för att analysera materialet.

Syftet med min undersökning Àr att bidra till kunskap om hur elevernas skriftsprÄkliga utveckling kan frÀmjas under Äret i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av tvÄ förskollÀrare i en förskoleklass i en smÄstad i Mellansverige. Urvalet baseras pÄ att de bÄda pedagogerna sedan nÄgra Är aktivt valt metoder och arbetssÀtt för att frÀmja den lÀs- och skriftsprÄkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lÀrare i Är 1 har uppmÀrksammat att förskoleklassens elever visar goda lÀs- och skrivfÀrdigheter.I min undersökning berÀttar förskollÀrarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas sprÄkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.