Det kommer hela tiden nya rön kring barns utveckling och lÀrande och nÄgot som ligger i tiden Àr att barn lÀr sig nya saker och utvecklas genom samspel och i kommunikation med andra. Ett annat aktuellt Àmne Àr att vi lever i en bildvÀrld och att barnen stÀndigt exponeras för nya bilder och synintryck. Det Àr dÀrför av stor vikt att pedagogen för en dialog med barnen kring deras bilder sÄ att de kan lÀra sig att tolka egna och andras bilder, samt att anvÀnda bilden som ett uttrycksmedel. I samspel med kamrater och pedagoger kan barnet fÄ syn pÄ sitt eget bildskapande. I denna uppsatsen undersöker vi hur man ser pÄ barns bildskapande inom montessoripedagogiken och hur man arbetar med bildskapande med tanke pÄ att pedagogiken Àr 100Är.

Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Denna studie undersöker barns trovÀrdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen pÄ barn som mindre trovÀrdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovÀrdighet samt om hur trovÀrdighet hanteras i social interaktion. Materialet bestÄr av utdrag ur Ätta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i Äldrarna 5-8 Är och 9-12 Är. Studien anvÀnder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovÀrdighet genom tre typer av trovÀrdighetsarbete.

Forskningsstudien bygger pÄ tre huvudfrÄgor som belyser förskollÀrarollen och hur man som pedagog ska förhÄlla sig till styrdokumentet, det vill sÀga LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Syftet Àr att undersöka yrkesrollen, studien bygger pÄ att det finns tvÄ olika ingÄngskÀllor, en renodlad Montessoriförskola som Àr privat och en kommunal förskola. Undersökningen Àr en jÀmförelsestudie och innehÄller bÄde observationer, intervjuer och enkÀter som ska hjÀlpa till att bidra med en bredare syn pÄ vad som ingÄr i förskollÀrarens yrkesroll, för att tydligare kunna se hur pedagogerna förhÄller sig till barngruppen och de enskilda individerna. Vilket ger en tydligare syn pÄ hur pedagogerna tar sig an uppdraget att frÀmja barnens individuella utveckling, dÄ de strÀvar efter barnens sjÀlvstÀndighet och att kunna identifiera sig sjÀlv som en egen person. Resultatet av empirin blev att förskolorna inte urskiljer sig i den utstrÀckning som var förvÀntad, vilket bidrog till en svÄrare argumentation i forskningsstudien. JÀmförelsestudien var nÄgot som kom upp i efterhand dÄ vi valde de tvÄ olika pedagogiska inriktningarna dÀr vi jÀmför pedagogernas likheter i hur de ser och agerar i sin lÀrarroll.

Efter att en kvinna i PiteÄ dödats av sin före detta sambo, bildades ett manligt nÀtverk i staden med syfte att verka för kvinnofrid. NÀtverket brukar Àven kallas för PiteÄuppropet. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kritisk fallstudie studera ett exempel pÄ en lyckad organisering. Min hypotes Àr att de mÀn som tog initiativ till det första mötet hade en hög nivÄ av social kapital. För att testa denna har jag stÀllt upp tre frÄgestÀllningar.

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om förÀldrarna uppfattar att deras samspelsförmÄga med barnen och varandra förÀndrats efter genomförd förÀldrautbildning, sett utifrÄn ett förÀldraperspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr följande: (i) anser förÀldrarna att de fÄtt verktyg att hantera sina barn pÄ ett annorlunda sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning, (ii) uppfattar förÀldrarna att de samspelar med barnen pÄ ett annat sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning, (iii) uppfattar förÀldrarna att de samspelar med varandra pÄ ett annat sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning. Metodvalet Àr kvalitativt och datainsamlingen har skett med hjÀlp av ostrukturerade intervjuer. Undersökningspopulationen var sex förÀldrar, tre kvinnor och tre mÀn. Urvalskriterierna var att förÀldrarna skulle ha genomfört förÀldrautbildningen COPE riktade till förÀldrar med barn i Äldersgruppen 3-12 Är.

Denna studie undersöker barns trovÀrdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen pÄ barn som mindre trovÀrdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovÀrdighet samt om hur trovÀrdighet hanteras i social interaktion. Materialet bestÄr av utdrag ur Ätta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i Äldrarna 5-8 Är och 9-12 Är. Studien anvÀnder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovÀrdighet genom tre typer av trovÀrdighetsarbete.

This is a study of democracy on the local level. It?s a comparison between the municipalities of Mo?rbyla?nga and Mo?nstera?s in the region of Kalmar in Sweden based on most similar design. The question is if the structure of the political organisation affects the quality of democracy, with focus on the reorganisaton in Mo?rbyla?nga and the quality of the political process.

SammanfattningBegreppet integrering Àr nÄgot man stÀndigt kommer i kontakt med i skolans vÀrld. Men vad innebÀr integrering? Och vad Àr skillnaden mellan integrering och inkludering?NÀr man behandlar dessa begrepp hamnar man stÀndigt inom det specialpedagogiska fÀltet. I den specialpedagogiska forskningen finns det tvÄ perspektiv som Àr framtrÀdande, dessa Àr det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det Àr det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

Titel: Synen pĂ„ genus och dess pĂ„verkan pĂ„ ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om VĂ„rd av Unga (LVU) och ungas problematik i förhĂ„llande till denna, utifrĂ„n ett genusperspektiv. Detta utifrĂ„n intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gĂ€llande paragrafen. Studien Ă€r framarbetad utifrĂ„n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bestĂ„r av socialsekreterarnas syn pĂ„ kriterierna i 3 § LVU i förhĂ„llande till kön, deras syn pĂ„ rĂ€ttsystemet, och hur den egna yrkesrollen pĂ„verkas av samhĂ€llsvĂ€rderingar gĂ€llande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och pĂ„verkar arbetet med unga.

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.