Uppsatsens undersökningsomrÄde Àr den vÀrldsomspÀnnande idé eller rörelse som gÄr under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhÀlleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen Àr den internationella avtalskonstruktion som benÀmns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprÀttats dÀr frÄgan om företags samhÀlleliga ansvar behandlas med hjÀlp av tio principer. Undersökningen har tvÄ delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhÀlleliga ansvar enligt Global Compact, sÀrskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frÄgan om det ansvaret Àr förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa pÄ grunder, struktur och terminologi.

The undergraduate thesis "Theories on Social Life in Public Places - Applied to Selma Lagerlöf's Torg" consists of two parts: the first part presents theories concerning social life in public places; the second part presents a program for developing Selma Lagerlöf's Torg (a center in a suburb to Gothenburg) into a well-functioning social environment, i.e. a place where the social life has positive consequences on its participants and on society..

Bakgrund: Med eskalerande miljöhot Àr det sjÀlvklart att alla ska bidra till ett vÀrnande om miljön och en hÄllbar utveckling.Företag kan, frivilligt, utföra hÄllbarhetsredovisningar för attlegitimera sig inför sina intressenter. Ett bestyrkande frÄnoberoende part gör hÄllbarhetsredovisningen, som liggerutanför traditionell redovisning, mer trovÀrdig.Syfte: Syftet med fallstudien Àr att, utifrÄn en grundmodell och enutvidgad modell inom hÄllbar utveckling granska tre företags hÄllbarhetsredovisningar, för att i analys och slutsats urskilja om hÄllbar utveckling kan uppnÄs genom hÄllbarhetsredovisningar.Metod: FallstudieResultat: Med lagar som grund i all redovisning, tillsammans mednormgivande riktlinjer som exempelvis GRI, toppat med företagens vilja att konkurrera och marknadsföra sig via redovisning av miljö- och socialt ansvar, kan resultatet bli att en uppstramning av lagen i nulÀget Àr onödig..

Studien söker svar kring hur undervisning i kampsport upplevs av vuxna kvinnor och om kampsportstrÀning kan ha en relevans för socialt arbete för kvinnor som mÄlgrupp. Studien undersöker vilka val som gjorts av kvinnorna i samband med att de valde att börja trÀna kampsport och vilka upplevda effekter de har lagt mÀrke att trÀningen leder till för deras egen del. Slutligen diskuteras vilka sociala verksamheter som kan tÀnkas ha nytta av kampsportstrÀning i sin verksamhet och vilka övervÀganden som dÄ bör beaktas..

Tillhörighet och att fÄ vara en del av ett socialt sammanhang Àr nödvÀndigt för oss mÀnniskor. Social exkludering utgör ett hot mot individens vÀlbefinnande och har visats pÄverka individens beteende och Äsikter. Syftet med studien var att undersöka om mÀnniskor Àr mer intoleranta mot personer de inte kÀnner tillhörighet med, om social exkludering leder till en Ànnu mer intolerant hÄllning samt om individens behov av tillhörighet pÄverkar hur de mÄr vid social exkludering. I studien deltog 26 studenter varav hÀlften blev exkluderade under ett datorspel. Deltagarna svarade pÄ enkÀter om hur de mÄdde, ÄsiktsfrÄgor och deras behov av tillhörighet.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel anvĂ€nds Tensta som geografiskt omrĂ„de. Tensta var ett av de socialt utsatta omrĂ„den som skulle förbĂ€ttras inom ramen för storstadssatsningen.

Bakgrund: PenningtvÀtt har under de senaste Ären ökat och fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekÀmpa penningtvÀtt har tagits fram. För att uppnÄ mÄlen har ett flertal organisationer skapats pÄ nationell och international nivÄ. Flera tillsynsmyndigheter har fÄtt uppdraget att medverka i bekÀmpning av penningtvÀtt. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka revisorns förhÄllnings- sÀtt till lagen om penningtvÀtt.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur det kan vara att leva som ensamstÄende pensionerad Àldre man pÄ landsbygden i JÀmtlands lÀn. Alla fyra mÀnnen i denna studie har varit gift men Àr nu skild eller Ànkling. TvÄ av dem Àr yngre-Àldre (ca. 65 Är) och de andra Àldre-Àldre (ca. 80 Är).

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer anvÀnder e-post, eftersom den Àr snabb och enkel att anvÀnda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet Àr att undersöka om e-post Àr förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes Àven om anstÀllda kÀnner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger pÄ en enkÀt med 50 deltagare frÄn tre olika organisationer.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur demokratibegreppet anvÀnds i skolan i form av elevinflytande och ansvar. I styrdokumenten finns direktiv om elevinflytande och ansvar, vi vill med den hÀr studien se hur lÀrarna gÄr tillvÀga för att omvandla retoriken till praktiken.För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vÄra respondenter har varit lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor. För att synliggöra skillnaden mellan styrdokumentens retorik och skolans praktik, har vi valt att anvÀnda oss av en analysmodell dÀr vi stÀller dessa mot varandra. De begrepp vi valt att forma vÄr analysmodell utefter Àr de teoretiska utgÄngspunkter tagna frÄn Robert A. Dahls Demokratin och dess antagonister.UtifrÄn vÄr analysmodell har vi kommit fram till om begreppen effektivt deltagande, lika röstrÀtt, upplyst förstÄelse och kontroll över dagordningen endast Àr retorik, finns inte med överhuvudtaget eller om det finns pÄ ett konkret sÀtt..

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka upplevelsen av arbetsförhÄllanden för kommunalt hemtjÀnstanstÀllda. Intervjuer har utförts med tio hemtjÀnstanstÀllda inom kommunal hemtjÀnst. De övergripande frÄgorna rör arbetskrav, kontroll, och socialt stöd. Arbetsstressmodeller som, krav-kontroll modellen (Karasek & Theorell, 1990) och Houses typer av socialt stöd (Cooper, Dewe, & O`Driscoll, 2001) har anvÀnts vid dataanalysen. Resultaten visar att de hemtjÀnstanstÀllda upplevde ett bra instrumentellt och informativt stöd frÄn arbetskamrater.

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har pÄ individens vÀlmÄende. Dessutom undersöktes vilken pÄverkan kön och Älder har pÄ individens vÀlmÄende. KarasekŽs krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes pÄ en organisation och bygger pÄ en enkÀtundersökning (n=124) dÀr bekvÀmlighetsurval anvÀndes. MÀtinstrumentet bestÄr av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora vÀrdefulla aspekter av arbetet) och hÀlsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd frÄn chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerade lÀgre arbetstrivsel men inget samband med ohÀlsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha nÄgon modererande effekt pÄ anstÀllningsotrygghet. Socialt stöd frÄn medarbetare hÀngde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hÀlsa, medan stöd frÄn chef inte predicerade nÄgot av utfallen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att problematisera individers syn pÄ det egna medarbetarskapet ur ett hÀlsoperspektiv. Syftet med studien Àr ocksÄ att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mÄl och mÄltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad Àr det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad Àr det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger pÄ material insamlat med hjÀlp av djupintervjuer.