Att kÀnna sig delaktig i samhÀllet har samband med individens upplevda hÀlsa. En strategi för att fÄ individen att kÀnna sig delaktig i samhÀllet Àr skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgÄngspunkt Àr socialt kapital dÀr ett socialt deltagande anses pÄverka hÀlsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital Àr mÄnga gÄnger kvantitativa och det saknas forskning pÄ gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie Àr att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förstÄelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hÀlsan.

I samhÀllet finns det en allmÀnt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som Àr motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte Àr dÀrför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har pÄ studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar pÄ samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utstrÀckning kommer ifrÄn de lÀgre samhÀllsskikten. Studien Àr multidimensionell med empiri hÀmtad frÄn en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkÀter. Empirin inhÀmtades hos studenter i vÀstra Sverige som för nÀrvarande studerar socialt arbete.

Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera möjliga utfallspĂ„verkande faktorer som möjliggör ett framgĂ„ngsrikt implementerat utfall avseende social hĂ€nsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger pĂ„ en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ fall dĂ€r utfallet utgör den gemensamma nĂ€mnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primĂ€rt pĂ„ intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och politiker i Sigtuna och i Örebro.De teoretiska analysverktygen som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har anvĂ€nts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa Ă€r spelregler, preferenser och resurser.Resultatet visar pĂ„ att fallen har fler möjliga utfallspĂ„verkande faktorer gemensamma Ă€n de har utfallspĂ„verkande faktorer som skiljer dem Ă„t.En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frĂ„gan om sociala krav har hanterats pĂ„ ledningsnivĂ„ som en strategisk frĂ„ga, snarare Ă€n som en juridisk eller teknisk frĂ„ga.Fallen kan Ă€ven förstĂ„s som att behovet av upphandling och behovet av sociala Ă„tgĂ€rder har vĂ€xt fram oberoende av varandra innan sjĂ€lva upphandlingsprocesserna och att det Ă€r genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrĂ„gan och den sociala frĂ„gan har kombinerats.

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem ochfamilj. MÄnga kvinnor upplever svÄrigheter med att hinnamed de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. AlltförmÄnga upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskningtyder dock pÄ att kontroll kan minska upplevelsen av stress. Idenna kvalitativa studie har sju kvinnor med smÄ barnintervjuats för att fÄ en förstÄelse för hur de upplever sintotala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation somstressande.

Uppsatsens undersökningsomrÄde Àr den vÀrldsomspÀnnande idé eller rörelse som gÄr under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhÀlleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen Àr den internationella avtalskonstruktion som benÀmns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprÀttats dÀr frÄgan om företags samhÀlleliga ansvar behandlas med hjÀlp av tio principer. Undersökningen har tvÄ delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhÀlleliga ansvar enligt Global Compact, sÀrskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frÄgan om det ansvaret Àr förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa pÄ grunder, struktur och terminologi.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer pÄ förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hÄllbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hÄllbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade omrÄde samt visa pÄ vilka utfall detta socialt hÄllbara arbete kan medföra. Uppsatsen anvÀnder som ansats och metod jÀmförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrÄn ett idealistiskt urval till följd av deras framtrÀdande roll inom hÄllbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjÀlp av företagens hÄllbarhetsredovisningar samt andra tillgÀngliga informationskanaler.

Bakgrund: Numera engagerar sig allt fler företag i sociala och miljömÀssiga frÄgor dÄ det förekommer ett krav frÄn intressenter om att företag ska ta sÄdant ansvar. Fler företag involverar verksamheten i aktiviteter som berör Corporate social responsibility (CSR), för att tillfredsstÀlla externa intressenter och uppnÄ en fördelaktigare position hos verksamhetens intressentgrupper.Problemdiskussion: Det förekommer en uppfattning om att företag enbart involverar verksamheten i frÄgor kring CSR i syfte att endast frÀmja den egna verksamheten. Forskare menar att CSR aktiviteter inom ett företag kan ha en god inverkan pÄ varumÀrket medan en del anser att effekten av dessa inte Àr uppenbara och tydliga.FrÄgestÀllning: Hur inkorporerat Àr CSR i Coops affÀrsidé och hur implementeras dessa hÄllbarhetsstrategier pÄ butiksnivÄ?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur ett företag i Sverige arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR). Vidare Àr syftet att undersöka hur företagets strategier inom CSR stÀrkt varumÀrket samt hur har resultatet av deras hÄllbarhetsstrategier gjort detta.Metod: Denna uppsats har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats för att undersöka företaget Coop, dÀr tillvÀgagÄngssÀttet delvis varit intervjuer med konsumenter och butikschefer samt företagets hÄllbarhetschef.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Syftet med studien ?r att unders?ka upplevelser hos yrkesverksamma som arbetar med att till?mpa djurunderst?tt arbete med hund inom ?ldreomsorgen och/eller arbetar i en s?dan verksamhet d?r hundinterventioner till?mpas. Studien str?var efter att f? insyn i de yrkesverksammas upplevelser om hundinterventioner inom ?ldreomsorgen, med fokus p? hur dessa insatser kan inverka p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang. Studien genomf?rdes genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade antingen p? ett ?ldreboende d?r djurunderst?tt arbete med hund implementerats, eller som hundf?rare som bes?kte s?dana verksamheter.

I socialt arbete finns det flertalet lagar, riktlinjer och regler som pÄverkar socialarbetares förhÄllningssÀtt gentemot deras klienter. Inom kommunalt utredningsarbete representerar socialarbetarna en myndighet och deras arbete genomsyras av en maktobalans som existerar mellan dem och klienterna. Maktobalansen uppenbaras av att socialarbetaren har lagar som ger dem maktbefogenheter att ingripa i mÀnniskors liv och bestÀmma över beslut som rör deras klienter oavsett om klienterna sjÀlva vill det eller inte. UtifrÄn denna komplexa relation har studiens syfte vÀxt fram; att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt förhÄllningssÀtt gentemot sina klienter. En kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer har anvÀnds för att uppfylla studiens syfte.

BakgrundÖvervikt och fetma Ă€r ett hĂ€lsoproblem, bĂ„de globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik Ă€r bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder anvĂ€nds vid övervikt och fetma, varav gastric bypass Ă€r en metod. En gastric bypass krĂ€ver livsstils- och beteendeförĂ€ndringar i samband med operationen. HĂ€lso och sjukvĂ„rden har ett ansvar att ge informativt och rĂ„dgivande stöd i samband med livsstilsförĂ€ndringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd frĂ„n hĂ€lso- och sjukvĂ„rden i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie anvĂ€ndes med utgĂ„ngspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade lĂ€roplanen.Förskolans lĂ€roplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förĂ€ndringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i lĂ€roplanen förtydligas förskollĂ€rarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, dĂ€r barnskötarna ingĂ„r, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs dĂ€remot inte nĂ€rmare Ă€n sĂ„.

Sammanfattning Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 47 Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogers uppfattningar om barns ansvar. Författare: Mia Jetsén. Handledare: Marjanna de Jong. Datum: 2006 december. Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav pÄ oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans lÀroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smÀlta in i omgivningen och dÀrför Àr vÄr förmÄga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse. Syfte: Syftet Àr att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet.

Socialt stöd beskrivs som att personer upplever att andra mÀnniskor bryr sig om honom eller henne, detta genom att visa att personen har ett vÀrde och Àr uppskattad. Stöd och nÀrvaro har en stor betydelse vad gÀller personers upplevelser av situationen i samband med sjukdom. Fokus för denna litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla den kunskap som finns kring de omrÄden dÀr kvinnor med bröstcancer kÀnner stöd i ett socialt sammanhang. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever socialt stöd. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilket resulterade i sexton vetenskapliga studier med inifrÄnperspektiv.

Den 24 oktober 2012 utför samhÀllsprogrammet Kalla Fakta en kritisk granskning av modeimperiet H&M, dÀr man ifrÄgasÀtter H&M:s handlande angÄende levnadslönerna för textilarbetarna i deras produktionslÀnder. I denna uppsats Àr syftet att undersöka om H&M valt att försvara sig mot denna granskning i en korrespondens med Kalla Fakta. Det Àr ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera hur ett vÀrdsledande förtetag, som H&M, strategiskt vÀljer att svara pÄ denna typ av situation för att försöka Äteruppta sin trovÀrdighet. I denna studie har jag med hjÀlp av retorikens statuslÀra och William L. Benoits apologia-teorier, kunnat konstatera att H&M anvÀnt sig av olika försvarstrategier som  förÀndras över tid i korrespondensen.  I denna studie har jag Àven kunnat konstatera att korrespondensen Àr en del av H&M:s ÄterhÀmtningsarbetet i försök att förstÀrka deras ethos och till viss del reducera den bild som Kalla Fakta valt att mÄlat upp av företaget..