Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar anser att sociala medier pÄverkar identitet och socialt samspel ungdomar emellan. Genom en fokusgruppsintervju har ungdomar kommit till tals och sinsemellan fÄtt chansen att diskutera frÄgor kring sociala mediers pÄverkan pÄ sÄvÀl, beteenden och delaktighet, som sjÀlvbilden. Resultatet ger en bild av att sociala medier riskerar att fÄ konsekvenser pÄ ungdomarnas sjÀlvbild och interaktion. FrÀmst dÄ fokus hamnat pÄ att via sociala medier förmedla och upprÀtthÄlla bilden av sig sjÀlv som den perfekta, med dyr livsstil och sunda levnadsvanor. Vilket ungdomarna anser problematiskt, stressfullt och Ängestladdat, den negativa pÄverkan Àr dock bara en sida och de sociala medierna framstÄr som viktiga arenor i ungdomars liv..

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Arbetet som ambulanspersonal Àr pÄfrestande, sÄvÀl fysiskt som psykiskt.Att vara fysiskt vÀltrÀnad Àr sÀkerligen en fördel, men kan man varavÀltrÀnad Àven pÄ det psykiska planet? MÄnga studier har gjorts omambulanspersonalens copingstrategier, men fÄ har gjorts i Sverige. Studiergjorda utomlands har visat att nÄgra av de vanligaste copingstrategierna hosambulanspersonal Àr socialt stöd, emotionell- och kognitivcoping. Dennastudie har gjorts för att belysa relationen mellan socialt stöd och copingangÄende arbetsmiljöstressorer hos ambulanspersonal i Mellansverige.Författaren genomförde studien genom intervjuer av fyra kamratstödjareinom ambulansen. Resultatet visade att socialt stöd har en stor betydelse förambulanspersonalen för att lÀgga upp copingstrategier i hanteringen avarbetsmiljöstressorer.

HÄllbar utveckling genomsyrar samhÀllet, inte minst i företagen dÀr det blir allt viktigare att ta ansvar för sin produktion. Detta görs för att kunna tillmötesgÄ kundernas efterfrÄgan och vara konkurrenskraftig pÄ dagens marknad. FrÄgestÀllningen som har granskats omfattar hur Löfbergs kan utveckla sin produktion i Colombia, till ett hÄllbart system i framtiden inom ekonomiskt-, miljömÀssigt- och socialt ansvar. För att fÄ kunskap inom omrÄdet och kunna besvara frÄgestÀllningen har flera djupgÄende intervjuer genomförts i kombination med en kompletterande litteraturstudie, med ett flertal artiklar och böcker. Resultatet visar pÄ att Löfbergs bör prioritera uppbyggnaden av en hÄllbar produktionför en lÄngsiktig lönsamhet.

Syfte: HÀlsofrÀmjande insatser pÄ arbetsplatser Àr idag vanligt förekommande. Genom olika hÀlsoprojekt kan arbetstagare bland annat fÄ subventionerad trÀning och utbildning inom hÀlsoÀmnen. Studiens syfte var att försöka fÄ en förstÄelse för hur nÄgra arbetstagare som deltagit i ett hÀlsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förÀndring. Syftet var ocksÄ att fÄ förstÄelse för hur individens mÀnnisko- och kunskapssyn kan pÄverka viljan till ansvar för ett hÀlsosamt liv.Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hÀlsoprojekt. Samtliga arbetstagare Àr kvinnor och anstÀllda inom kommunen.Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hÀlsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna.

Det moderna arbetslivet innebÀr högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sÀtt att hantera detta Àr att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende dÀr arbetstagaren pÄ eget initiativ agerar med framhÀrdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens sjÀlvtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkÀt som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, dÀr 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Studiens syfte Àr att undersöka mÀnniskors stressrelaterade utmattning, sociala/ praktiska stöd och ÄterhÀmtning var för sig utifrÄn variablerna kön, yrkesmÀssig nivÄ och att vara förÀlder. Studien har en kvantitativ ansats och materialet kommer frÄn StressProfilens databas Är 2008-2010. Ett stratifierat urval gjordes pÄ Äldrarna 20-49 Är som gav 3161 respondenter. Resultaten testades med univariat ANOVA i en 2x2x3 faktoriell design med mellangruppsvariablerna kön, barn och yrke. Det gjordes för respektive beroendevariabel stressrelaterad utmattning, socialt stöd och ÄterhÀmtning.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrÀndhet ur ett somatiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna anvÀnt sig av för att kunna ÄtergÄ till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstÄende aspekter förÀndrats enligt kvinnorna efter utbrÀndheten och vilka copingstrategier de anvÀnt sig av för att förhindra ny utbrÀndhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjÀlp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teorin om kognitiv vÀrdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för vÀlmÄendet.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen var att belysa vad finlandssvenska simlÀrare tÀnker om simlÀrarens ansvar och sÀkerhet i simundervisningen och hur de uppfattar simlÀrarutbildningen i förhÄllande till det.För att kunna besvara syftet anvÀndes följande fyra frÄgestÀllningar:1. Hur beskriver simlÀrare sitt agerande med tanke pÄ ansvaret i strandsimskolor?2. Hur beskriver simlÀraren sitt agerande med tanke pÄ sÀkerheten i strandsimskolor?3.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda pÄ hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan arbeta för att skapa ett gott socialt samarbetsklimat i klassrummet. Arbetet börjar med en litteraturgenomgÄng dÀr det först beskrivs vad som menas med en grupp. Vidare tas de delar upp som ingÄr i begreppet gruppdynamik. I litteraturgenomgÄngen gÄr ocksÄ att lÀsa om gruppen i en skolkontext. Den kunskap som lÀrare besitterundersöks dels genom teoetiska studier, men framför allt genom intervjuer med fyra olika lÀrare.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "StÀrkt skydd för utsatta barn", LÀnsstyrelsen i SkÄne lÀn. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen anvÀndes inom kontexten av socialt arbete. I studien berÀttas om hur coachingen inneburit utveckling av och lÀrande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas frÀmst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhÄllningssÀtt initierat av coachen genom olika frÄgestÀllningar och gemensamma reflektioner.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.