Syftet med studien var att pÄ lagidrottare (1) undersöka samband mellan motivation och socialt stöd utifrÄn familj, trÀnare och kompisar, (2) undersöka skillnader i upplevt stöd frÄn familj, trÀnare och kompisar samt (3) undersöka skillnader mellan kvinnor och mÀn inom variablerna motivation och socialt stöd. I studien deltog 101 lagidrottare (mÀn n =49, kvinnor n =52) frÄn totalt fem olika idrotter, synkroniserad konstÄkning, fotboll, handboll, innebandy samt ishockey, i Äldrarna 16-40 (M = 22,39; SD =3,66). Data samlades in via kvantitativ ansats, mÀtinstrument som anvÀndes var Multidimensional Scale of Perceived Social Support samt The Behavioural Regulation In exercise Questionnaire-2. Resultatet visade positiva samband mellan motivation och socialt stöd, dÀr framförallt stöd frÄn kompisar var positivt relaterat med inre motivation. En kombination av stöd utifrÄn familj, kompisar och trÀnare uppvisade  ett positivt samband med inre motivation.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Bakgrund: MÄnga arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hÀlsan. Riskökning för psykiskt lidande ses nÀr bÄde lÄgt socialt stöd och lÄg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar.

Bakgrund: SÄr och sÄromlÀggning ingÄr i sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Det tycks som att det i praktiken emellertid Àr undersköterskor som sköter merparten av sÄromlÀggningen och i vissa fall dokumentationen kring denna. Det finns mÄnga olika sorters sÄr och sÄromlÀggningar, vissa mer komplicerade Àn andra och ibland kan det anses lÀmpligt att överlÄta uppgiften till annan profession. Syfte: Undersöka relationen ansvar ? delegering i samband med sÄromlÀggning utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Fem sjuksköterskor med olika arbetserfarenhet intervjuades pÄ en avdelning i södra Sverige.

Det Àr rektor som beslutar om och ansvarar för utveckling och förÀndringsarbete i sin organisation, varvid det Àr relevant att diskutera inkludering utifrÄn ett rektorsperspektiv. Studiens syfte Àr att fördjupa förstÄelsen för hur rektorer resonerar kring begreppet inkludering av elever med lindrig utvecklingsstörning i grundskolan. Med syftet som utgÄngspunkt formuleras bl.a. frÄgor om vad inkludering betyder, vad som Àr positivt och negativt och vad som Àr viktigt för att inkludering ska fungera enligt rektorer. Centrala begrepp Àr en skola för alla, inkludering, utvecklingsstörning och grundsÀrskola.

Det finns brister i dagens distansutbildningar. Fler distansstudenter avslutar sina studier i förtid Àn studenter som studerar pÄ vanliga utbildningar. Vanligast idag Àr att man anvÀnder sig av asynkrona utbildningsplattformar. De har flera fördelar som tid till reflektion och ger möjlighet för mÀnniskor som inte kan trÀffas samtidigt att kommunicera men de har Àven visat sig ha flera avgörande brister. Studenterna klagar pÄ brist pÄ kommunikation och att det inte uppstÄr en kÀnsla av samhörighet.

Antalet sociala företag har ökat pÄ senare Är och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhÀllsproblem har dÀrmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgÄr dÄ denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt UtvÀrdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten frÄn de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen pÄ ett övergripande sÀtt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar Àven att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utstrÀckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande kÀlla för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

Att arbeta med CSR i sin organisation innebĂ€r en hel del kostnader som ofta inte kan matchas med nĂ„gra intĂ€kter, korrelationen mellan CSR-engagemang och lönsamhet Ă€r inte bevisad. LikvĂ€l engagerar sig företag i CSR, nĂ„got som vi tycker Ă€r mycket intressant. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att bidra med en djupare förstĂ„else för hur arbetet i verksamheterna ser ut kring att förena de korta vinstmaximeringsmĂ„len med de lĂ„ngsiktiga hĂ„llbarhetsmĂ„len, med underfrĂ„gan varför företag vĂ€ljer att arbeta med CSR. Ämnet Ă€r mycket aktuellt och det rĂ„der stĂ€ndiga debatter kring vilket ansvar det enskilda företaget bör ta gentemot sin omgivning. Vi Ă€r av uppfattningen att företagens ansvarstagande gentemot sin omgivning Ă€r nödvĂ€ndig i arbetet att försöka Ă€ndra individers attityd till hur vi pĂ„verkar vĂ„rt samhĂ€lle ur ett ekonomiskt, socialt, etiskt och inte minst miljömĂ€ssigt perspektiv.För att genomföra studien pĂ„ bĂ€sta möjliga sĂ€tt har vi anvĂ€nt oss av ett abduktivt angreppssĂ€tt, dĂ€r vi bĂ„de innan och efter intervjutillfĂ€llena har studerat olika teorier för att öka vĂ„r kunskapsbas inför intervjuer och vidare analys av den insamlade empirin.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Miljömedvetenhet Àr ett begrepp som anvÀnds flitigt idag bÄde i företagsvÀrlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de stÀller allt högre krav pÄ företagens produkter och tjÀnster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och mÄnga företag vÀljer att lÀgga stora resurser inom hÄllbar utveckling för att uppnÄ konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvÀrlden skapar dem en hÄllbarhetsredovisning dÀr dem talar om sitt ansvar för omvÀrlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hÄllbarhetsredovisning Àr det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hÄllbarhetsredovisning ska utformas Àr frivilligt och variationen gör att det kan bli svÄrt för ett otrÀnat öga att tolka och jÀmföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hÄllbarhetsredovisning Àr att företagen vÀljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats Àr att granska och tolka hÄllbarhetsredovisningarna frÄn nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att fÄ svar pÄ frÄgan till vem deras hÄllbarhetsredovisning Àr skriven.För att uppnÄ vÄrt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fÄtt frÄn bolagens hÄllbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har dÄ kommit fram till att bolagens hÄllbarhetsredovisningar lÀgger fokus och riktar sig till olika intressenter.

Vi Àmnar med detta arbete identifiera faktorer som hindrar eller gör det svÄrare för sex olika gymnasielÀrare att fritt vÀlja undervisningsmetoder. För att uppnÄ detta mÄl har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats med hjÀlp av ramfaktorteori i allmÀnhet och institutionsteori i synnerhet. Resultatet visar att bland annat elever, kolleger, skolledning samt lÀrarens didaktiska kunskaper kan spela en viktig roll för vilken undervisning som lÀraren finner möjlig att genomföra. I slutet diskuteras lÀrarutbildningarnas, skolledningarnas och de individuella lÀrarnas ansvar för att matematikundervisningen ska kunna distanseras frÄn den i dag vÀldigt utbredda traditionella undervisningen..

Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie.

Dagens textil-och modebransch Àr utspridd över ett globalt nÀtverk och har en stor pÄverkanpÄ mÀnniska och miljö. Hur företagen tar sitt ansvar för sin inverkan pÄ samhÀllet och visardet utÄt blir allt viktigare. Det hÀr refereras till Corporate Social Responsibility, CSR, somidag kan sÀgas vara ett viktigt verktyg för att uppnÄ differentiering. För mindre modeföretagkan CSR vara en utmaning pÄ grund av begrÀnsade resurser, men genom att se det som enkÀlla till möjlighet och innovation bör det implementeras i verksamheten för att pÄ sikt kunnaleda till ökad lönsamhet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur mindremodeföretag pÄ svenska marknaden kan implementera CSR och uppfylla CSR-kriterier.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskollÀrares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollÀrares uppdrag och svÄrigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen bestÄr av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrÄn tre omrÄden. Dessa omrÄden var ansvar, uppdrag och svÄrigheter. Studiens slutsater Àr att förskollÀraryrket Àr komplext och Àven om förskollÀraryrket Àr professionellt Àr det inte alltid enkelt att agera pÄ ett professionellt sÀtt i alla situationer..