I det hÀr arbetet har jag försökt att fÄ en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda pÄ vad det stÄr om demokrati i skolans styrdokument.Jag har ocksÄ gjort en empirisk undersökning , dÀr jag har undersökt hur elever, lÀrare och förÀldrar stÀller sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning nÀr det gÀller arbetssÀtt och undervisningens innehÄll. LÀrarenkÀten visade pÄ att det ansvar eleven fÄr ta i skolan, Àr i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns pÄ rÀtt stÀlle vid rÀtt tillfÀlle. FörÀldraenkÀten visade att de flesta förÀldrar stÀllde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som kantÀnkas ligga bakom medias sÀtt att skriva om socialt arbete, pÄ vilket sÀtt media skriver om socialt arbete utifrÄn hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession Ären 2002 och 2012 och vad detta kan tÀnkas ha för pÄverkan pÄ lÀsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ innehÄllsanalys och en diskursanalys. Materialet begrÀnsas till artiklar publicerade i Sverige Ären 2002 och 2012, frÄn en national-, en regional- och Ätta landsortstidningar. Faktorer som kan tÀnkas ligga bakom tidningars sÀtt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media anvÀnder sig av ett stiliserat berÀttande med bestÀmda roller. Socialt arbete fÄr rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Bakgrund: Handledning Àr ett Àmne som ligger i tiden bÄde inom förskolans och inom skolans vÀrld. Centralt i vÄr studie Àr hur handledningen praktiskt bedrivs av specialpedagoger samt hur de talar om handledning som verktyg och om sin handledarroll. DÄ man som samtalsledare ocksÄ har en möjlighet att styra samtalet sÄg vi begrepp som ansvar, makt och pÄvekan som viktiga ord att föra fram i vÄr studie. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa hur de tillfrÄgade specialpedagogerna talar om handledningssamtalet och sin handledarroll, samt om begrepp som makt, pÄverkansmöjlighet och ansvar i ett specialpedagogiskt perspektiv. UtgÄngspunkten för studien Àr att synliggöra olika diskurser inom Àmnet och belysa det faktum att hur specialpedagogerna talar om handledning, ansvar, makt och pÄverkan ger olika konsekvenser för verksamheten och för barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrande pÄ fritidshem. Idag vistas mÄnga skolbarn pÄ fritidshem före och efter den obligatoriska skolan och under lovdagar. Det Àr dÀrför av intresse att undersöka det lÀrande som sker dÀr utifrÄn antagandet att lÀrande Àger rum stÀndigt och jÀmt, tillsammans med andra och i alla miljöer.För att komma nÀrmare förstÄelsen av lÀrande pÄ fritidshem söker jag svar pÄ frÄgorna:Hur gestaltar sig lÀrandeprocessen för barn i fritidshem?Hur kommer barns lÀrdomar till uttryck i fritidshem?Undersökningen inspireras av ett socialkonstruktionistiskt forskningsperspektiv dÀr det Àr lÀmpligt att anvÀnda flera kompletterande datainsamlingstekniker för att fÄnga fenomenet. För att finna svar pÄ ovanstÄende frÄgor har jag anvÀnt mig av:- Observationer genom filmning- Loggboksanteckningar- Samtal med barnResultatet visar att det barn, framförallt, lÀr pÄ fritidshem kan sammanfattas som ett socialt lÀrande, vilket inbegriper att kÀnna omsorg och ansvar, att ha inflytande, att hantera konflikter och att inta olika roller.

Denna uppsats utgÄr frÄn tre texter av Torbjörn TÀnnsjö och tittar pÄ huruvida kollektiv kan sÀgas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns nÄgot sÄdant som kollektiva handlingar..

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Hur handskas vi med den arbetsrelaterade stressen och finns det faktorer som kan minska den? I denna studie undersöks upplevelsen av stress och socialt stöd i forskarmiljö. Undersökningens deltagare bestÄr av 45 forskare i Lund och Malmö som besvarat en enkÀt. EnkÀten lÀmnades ut vÄren 2003 och 2005. Syftet var att undersöka om fritidsintresse och socialt stöd kan minska stressen som kan uppkomma i samband med arbetet.

PÄ senare tid har företags skattefrÄgor fÄtt en större betydelse dÄallt fler intressenter ser till hur företag hanterar sinaskattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsstÀlla sinaintressenter mÄste de minska pÄ skattekostnaderna samtidigt somde följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagetsskattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstÄr för atthantera företagets skattefrÄgor Àr de omrÄden som skattestrateginska beröra..

I vÄr samtid befinner sig frÄgor om sysselsÀttning i en politisk och samhÀllelig miljö dÀr ord som "arbetslinje" och "sjukförsÀkringsreform" förekommer och dÀr TV sÀnder program med inriktning pÄ att hitta sysselsÀttning Ät olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhÀlleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns ocksÄ förestÀllningar om vilken typ av sysselsÀttning som Àr lÀmplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats Àr det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Den hÀr magisteruppsatsen handlar om företagens sociala ansvar, CSR. Det Àr en fallstudie pÄ Ätta marknadsledande, svenska företag. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera konceptet CSR i de undersökta fallföretagen. Vi fokuserar pÄ hur företagen ser pÄ CSR och hur och varför de involverar personalen i detta arbete. De företag vi undersökt jobbar alla inom olika branscher.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta Àr viktigt att studera dÄ elevers skolproblematik har ökat bÄde pedagogiskt och socialt. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med rektorer frÄn bÄde kommunala och fristÄende skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de sÄg pÄ det skolsociala arbetet. Studien omfattade Àven hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt nÄgon förÀndring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som lÄg till grund för denna uppsats framstÀlldes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrÀvande.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora vÀrdefulla aspekter av arbetet) och hÀlsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd frÄn chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerade lÀgre arbetstrivsel men inget samband med ohÀlsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha nÄgon modererande effekt pÄ anstÀllningsotrygghet. Socialt stöd frÄn medarbetare hÀngde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hÀlsa, medan stöd frÄn chef inte predicerade nÄgot av utfallen.

Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur mÀnniskor faktiskt verkar tÀnka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent mÄste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkÀter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.