Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Det finns en vÀlkÀnd koppling mellan social bakgrund och framgÄng i skolan. Tidigare forskning visar ocksÄ pÄ ett samband mellan tillgÄng till socialt kapital och skolresultat. Med ett fÄtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhÄllanden. Syftet med denna studie Àr att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgÄngen till socialt kapital förstÀrker eller utjÀmnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. UtifrÄn de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de vÀrdefulla resurser ? ekonomiska, kulturella, sociala eller andra ? som Àr tillgÀngliga för individen genom hennes relationer till andra.

Uppsatsen behandlar de nya grepp inom pedadogik som kommit att bli vanligare i och med omlÀggningen av skolsystemet 1994.  Etableringen av friskolor har gjort att utbildningsvÀsendet breddats, Ätminstone till ytan, men samhÀllets krav pÄ möjligheter att vÀlja och flexibilitet pÄ arbetsmarknaden har fÄtt tveksamma effekter i grundskolan, dÀr elever halkar efter kunskapsmÀssigt. Uppsatsens syfte Àr att med utgÄngspunkt i en undersökt friskola studera hur dessa nya arbetssÀtt med stort eget ansvar och dito valfrihet har för effekt pÄ ungdomar i de högre Ärskurserna, genom observationer, studier av forskning och svar frÄn ungdomarna sjÀlva..

Denna studies syfte Àr att belysa lÀrares och rektorers syn pÄ skolans och andra yttre aktörers ansvar gÀllande krÀnkningar som sker pÄ internet. I studien vill vi Àven undersöka lÀrares och rektorers uppfattningar pÄ hur de arbetar förebyggande mot nÀtmobbning, samt hur de ser pÄ grÀnsdragningen mellan skola och hem gÀllande krÀnkningar som sker pÄ internet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och fyra rektorer. En ortografisk transkriberingsmetod har anvÀnts dÄ vi har transkriberat vÄra intervjuer för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Studien fokuserar bÄde pÄ det juridiska och moraliska ansvaret som Äligger pÄ skolans personal i arbetet mot krÀnkande behandling pÄ internet.Resultatet pÄvisar att bÄde lÀrare och rektorer Àr eniga att skolan har ett ansvar att förebygga mobbning.

Ökade krav pĂ„ flexibilitet i anstĂ€llningsformerna har lett till att begreppet anstĂ€llningsotrygghet Ă€r allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor Ă€r socialt stöd. Sambandet mellan dessa tvĂ„ variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan tvĂ„ olika aspekter av anstĂ€llningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, frĂ„n kollegor, chef och familj. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ ett stort svenskt redovisningsföretag.

I uppsatsen diskuteras vem som kan anses bÀra ansvaret för kÀnslig information och vid vilken tidpunkt detta ansvar kan anses gÄ över frÄn en part till en annan nÀr informationen skickas med e-post. I uppsatsen finns ocksÄ en kort presentation av de Eg-rÀttsliga regler som finns pÄ omrÄdet samt en presentation av nÄgra tekniska metoder för att Ästadkomma sÀkerhet för information som skickas med e-post..

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och pÄ landsbygden sker den med hjÀlp av lokala krafter. Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i VÀrmland har organiserat sig och hur mÀnniskor har upplevt och pÄverkats av etableringen. För att uppnÄ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i VÀsterrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus pÄ socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man vÀljer att mobilisera sig skiljer sig Ät, samtidigt som tillit, nÀtverk och mötesplatser Àr viktiga delar i bredbandsetableringen..

Uppsatsen behandlar till synes omoraliska handlingar vars bidrag till det totala utfallet tycks vara försumligt, eller rent av obefintligt..

Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns nÄgon skillnad i upplevd psykisk hÀlsa hos elitfotbollsspelare och en jÀmförelsepopulation bestÄende av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd frÄn förÀldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns nÄgot samband mellan variablerna psykisk hÀlsa, socialt stöd och positiv sinnesstÀmning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (Älder 16-20) dÀr 122 var fotbollsspelare ifrÄn fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jÀmförelsepopulation. Instrumentet som anvÀnde var ett frÄgeformulÀr utvecklat av svenska folkhÀlsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gÀller upplevd psykisk hÀlsa dÀr elitidrottarna upplevde psykisk hÀlsa Àn jÀmförelsepopulationen. Resultatet visade Àven att elitidrottarna upplever mer socialt stöd frÄn förÀldrar Àn jÀmförelsepopulationen.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frÄgestÀllningar handlade om vilka omrÄden och sammanhang kvinnor frÀmst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, frÄn Är 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Tidigare forskning har pekat pÄ att mÀnniskor och djur som anses sakna ansvar för sin situation vÀcker mycket empati. TvÄ experiment genomfördes för att se om det förelÄg nÄgon skillnad i empati gentemot mÀnniskor och djur. I Experiment 1 lÀste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svÄr situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 lÀste 73 studenter om en man eller varg som framstÀlldes lika ansvariga.

Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra och diskutera det sociala kapitalet i tvÄ olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har anvÀnt en kvalitativ jÀmförande metod dÀr vi jÀmfört tvÄ olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de bÄda företagen. Ytterligare fem intervjuer pÄ respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nÀra den operativa verksamheten.

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.