Bakgrund: Att vÄrda en familjemedlem i hemmet pÄverkar sannolikt anhörigvÄrdaren bÄde emotionellt och socialt (Andrén & ElmstÄhl, 2008). Familjefokuserad omvÄrdnad Àr en teori som belyser betydelsen av att uppmÀrksamma hur en familj pÄverkas nÀr nÄgon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvÄrdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som anvÀndes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

Lek Àr ett ord som enligt forskare Àr svÄrt att definiera. Den gÄr dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla mÀnniskors liv som Àr tydligast under barnÄren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig sjÀlvt utan att barnet behöver anstrÀnga sig. Det Àr dock viktigt med vuxnas nÀrvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Forskning visar att förskollÀrare anser att leken hjÀlper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmÄga, normer, vÀrderingar och attityder.

Syfte: Syftet var att utifrÄn litteratur beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med cancerdiagnos, samt att granska kvalitén pÄ de i studien ingÄende artiklarna avseende urval och bortfall.Metod: Litteratur publicerad mellan 2003 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet Àr baserat pÄ tretton artiklar.Resultat: Tre teman framkom.1) Hur barnens vÀlmÄende pÄverkas: Barnen pÄverkades starkt av upplevelsen men uppvisade sÀllan kliniska symtom. Vissa barn löpte större risk att mÄ sÀmre Àn andra. 2) LivsförÀndringar och rÀdslor som pÄverkar barnens upplevelser: Barnen bar pÄ mÄnga rÀdslor som pÄverkade deras livskvalité. LivsförÀndringar bestod av ökat emotionellt och praktiskt ansvar i familjen.

En kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes vid 4 Àldreboenden i Mölndals stad. Samtliga 221 anstÀlld omsorgspersonal, d.v.s. vÄrdbitrÀden och undersköterskor fick möjlighet att delta i studien. Syftet med studien var att visa pÄ eventuella kopplingar mellan de oberoende variablerna krav, kontroll, socialt stöd, kortsiktiga stresseffekter, i studien benÀmnda, upplevd stress, ÄterhÀmtningsproblem samt sömnproblem och dess pÄverkan pÄ 4 olika dimensioner av utbrÀndhet enligt SMBQ. Resultatet visade att det frÀmst var ÄterhÀmtningsproblem vilka hade en pÄverkan pÄ utbrÀndhet (i 3 av 4 dimensioner).

Social support is an important part of handling the troubles of life. The purpose of this literature review is to investigate what forms the social support for adult women with breast cancer with the aim to be used in the nursing care. By system-atical reading of scientific articles nine qualitative articles were found which the result is based on. The theoretical framework was AntonovskyÂŽs health focused theory with the central issue KASAM, the feeling of life connection. The study resulted in three themes emotional support, practical support and informational support, which describe the balanced content of social support.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken typ av emotionellt arbete yrkesverksamma specialistutbildade ambulanssjuksköterskor utför i sitt arbete och hur detta stÄr i relation till brist pÄ Äterkoppling. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med sex ambulanssjuksköterskor. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrÄn teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och Àven tidigare forskning rörande ambulanspersonal och Äterkoppling. Resultatet för det emotionella arbetet visar pÄ tre omrÄden som Àr sÀrskilt framtrÀdande; hanteringen av egna och andras kÀnslor i det dagliga arbetet; situationer som bryter mot mönstret; och strategin att distansera sig frÄn arbetet för att orka med de ibland mycket kÀnslomÀssigt pÄfrestande situationerna som uppkommer. Resultatet visar vidare att ambulanssjuksköterskornas frÀmsta skÀl till önskan om Äterkoppling, i denna studie uppdelad i medicinsk och kÀnslomÀssig Äterkoppling, Àr att hela tiden ha högsta möjliga kompetens.

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters kÀnsloarbete samt det eventuella skÄdespel de anvÀnder sig av i interaktionen med gÀster samt medarbetare. Eftersom deras positionering Àr centralt belagd i hotellets huvudentré Àr det oftast receptionisterna som först möter gÀsterna nÀr de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebÀr att de fÄr stÄ ut med gÀsternas bekymmer, klagomÄl, aggressioner och andra kÀnslor. Den övergripande frÄgestÀllningen för studien Àr dÀrmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket kÀnsloarbete utför de i interaktionen med gÀster och medarbetare? Uppsatsen utgÄr teoretiskt frÄn dramaturgisk teori och emotionsteori frÀmst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild.

Studien avser att genom ett kvalitativt fÀltarbete fÄ förstÄelse för hantering av kÀnslor för socialsekreterare inom socialt arbete pÄ en socialförvaltning. Syftet Àr Àven att fÄ en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan pÄ denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras pÄ intervjuer för att fÄ en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med Ätta socialsekreterare som utreder Àrenden angÄende barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlÀttade ytterligare vÄr undersökning.Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohÀlsa hos socialsekreterarna Àr social respons och stöd frÄn bl.a.

Bakgrund: Att vÄrda en familjemedlem i hemmet pÄverkar sannolikt anhörigvÄrdaren bÄde emotionellt och socialt (Andrén & ElmstÄhl, 2008). Familjefokuserad omvÄrdnad Àr en teori som belyser betydelsen av att uppmÀrksamma hur en familj pÄverkas nÀr nÄgon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvÄrdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som anvÀndes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

AbstractTiteln pÄ studien Àr kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lÀgga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsÀttning autism har stora begrÀnsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur pÄverkar kommunikationen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn Kvale (1997) och anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.