Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

Den hÀr uppsatsen handlar om rektorers syn pÄ socialt arbete i skolan samt hur rektorerna prioriterar detta arbete. Syftet Àr att klargöra hur socionomer och socialpedagoger arbetar och i vilken utstrÀckning deras arbete styrs av skolledningen. Jag vill undersöka om skolledare lÀgger en stor vikt vi det sociala arbetet inom skolan, och hur rektorer upplever att förhÄllandet mellan socionomers och socialpedagogers och andra professioner inom skolan ser ut. Mina frÄgestÀllningar Àr följande: 1) Vad kÀnnetecknar rektorers syn pÄ socialt arbete i skolan? 2) Hur högt prioriteras detta arbetsfÀlt av rektorer inom den svenska skolan?.

Bakgrund: AnvÀndning av djur i vÄrden har visat sig ge mÄnga positiva effekter pÄ mÀnniskan. Oavsett mÀnniskors Älder och tillstÄnd kan djur bidra med att förbÀttra psykiska, fysiska och sociala funktioner. Bra bemötande, personcentrerat förhÄllningssÀtt och goda mellanmÀnskliga relationer krÀvs för att kunna ge god omsorg. NÀrhet och tillhörighet Àr en del av de grundlÀggande mÀnskliga behoven. Livskvalitet handlar om hur individen vÀrderar sitt psykiska, fysiska och sociala vÀlbefinnande och att förbÀttra livskvalitet kan ofta ses som mÄlet med omvÄrdnaden.Syfte: Att beskriva hur djurassisterade interventioner pÄverkar hÀlsorelaterad livskvalitet hos vÄrdtagare.Metod: Deduktiv litteraturöversikt genomfördes med nio kvantitativa artiklar.

Ekonomiska styrsystem anvÀnds för att kontrollera anstÀlldas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anstÀllda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer dÄ det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frÄnvaro och försÀmrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fÄtt störst genomslagskraft. Stressorer Àr faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien Àr att förklara hur ekonomiska styrsystem pÄverkar stressorer.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

The undergraduate thesis "Theories on Social Life in Public Places - Applied to Selma Lagerlöf's Torg" consists of two parts: the first part presents theories concerning social life in public places; the second part presents a program for developing Selma Lagerlöf's Torg (a center in a suburb to Gothenburg) into a well-functioning social environment, i.e. a place where the social life has positive consequences on its participants and on society..

Studien söker svar kring hur undervisning i kampsport upplevs av vuxna kvinnor och om kampsportstrÀning kan ha en relevans för socialt arbete för kvinnor som mÄlgrupp. Studien undersöker vilka val som gjorts av kvinnorna i samband med att de valde att börja trÀna kampsport och vilka upplevda effekter de har lagt mÀrke att trÀningen leder till för deras egen del. Slutligen diskuteras vilka sociala verksamheter som kan tÀnkas ha nytta av kampsportstrÀning i sin verksamhet och vilka övervÀganden som dÄ bör beaktas..

Denna rapport redovisar utvecklingen av en webbapplikation fo?r att skapa moodboards. Sy!et med webbapplikationen var att skapa ett verktyg som go?r det mo?jligt pa? ett enkelt sa?tt att spara bilder digitalt, samt samarbeta med andra i skapandet av moodboards. Rapporten beskriver hur vi arbetat med allt fra?n konceptet till utveckling av sja?lva applikationen.

Tillhörighet och att fÄ vara en del av ett socialt sammanhang Àr nödvÀndigt för oss mÀnniskor. Social exkludering utgör ett hot mot individens vÀlbefinnande och har visats pÄverka individens beteende och Äsikter. Syftet med studien var att undersöka om mÀnniskor Àr mer intoleranta mot personer de inte kÀnner tillhörighet med, om social exkludering leder till en Ànnu mer intolerant hÄllning samt om individens behov av tillhörighet pÄverkar hur de mÄr vid social exkludering. I studien deltog 26 studenter varav hÀlften blev exkluderade under ett datorspel. Deltagarna svarade pÄ enkÀter om hur de mÄdde, ÄsiktsfrÄgor och deras behov av tillhörighet.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel anvĂ€nds Tensta som geografiskt omrĂ„de. Tensta var ett av de socialt utsatta omrĂ„den som skulle förbĂ€ttras inom ramen för storstadssatsningen.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur det kan vara att leva som ensamstÄende pensionerad Àldre man pÄ landsbygden i JÀmtlands lÀn. Alla fyra mÀnnen i denna studie har varit gift men Àr nu skild eller Ànkling. TvÄ av dem Àr yngre-Àldre (ca. 65 Är) och de andra Àldre-Àldre (ca. 80 Är).

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer anvÀnder e-post, eftersom den Àr snabb och enkel att anvÀnda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet Àr att undersöka om e-post Àr förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes Àven om anstÀllda kÀnner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger pÄ en enkÀt med 50 deltagare frÄn tre olika organisationer.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.

Bakgrund: NÀrstÄende kan uppleva den palliativa vÄrdsituationen som mycket svÄr, dÄ det kan vara första gÄngen de konfronteras med en döende mÀnniska Att vara nÀrstÄende till en palliativt sjuk patient krÀver stöd Ät den nÀrstÄende, vilka kan vara vÀnner, familj, sjuksköterska eller i form av ekonomisk hjÀlp frÄn samhÀllet Syfte: Att kartlÀgga stöd till nÀrstÄende dÄ en patient fÄr palliativ vÄrd och stöd till nÀrstÄende efter patientens död. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Sju kategorier framkom; att delta i stödgrupp, att fÄ emotionellt stöd, att fÄ praktiskt stöd, att vara delaktig i omvÄrdnaden, att frÀmja hopp, att fÄ stöd efter dödsfallet och att fÄ information. Information som ges till en mÀnniska i kris nÄr inte alltid fram. Att som sjuksköterska avsÀtta tid, vara pÄlÀst och inte anvÀnda ett svÄrt sprÄk Àr avgörande för att samtalet ska falla vÀl ut.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.