Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frÄgor har stÀllts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anstÀllda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört Ätta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet Àr bristfÀllig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrÄn tre huvudsakliga faktorer.

Trots all forskning som Àr gjord inom omrÄdet postoperativ smÀrta, kvarstÄr det faktum att mÄnga patienter upplever otillfredsstÀllelse i sin smÀrtlindring. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera aktuell forskning om vad som pÄverkar sjuksköterskans smÀrtbedömning vid postoperativ omvÄrdnad. Studien har genomförts som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som tydligt beskriver de omrÄden som pÄverkar sjuksköterskans smÀrtbedömning: (1) patientens sÀtt att visa smÀrta, (2) patientens uttalande, (3) erfarenhetsbaserad bedömning och (4) rÄdande normer. NÀr sjuksköterskan smÀrtbedömer vÀgs ofta flera av dessa kategorier in, genom att man utefter tidigare erfarenhet observerar den generella framtoningen, i kombination med patientens vitala tecken.

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

Syftet med undersökningen har varit att göra en kartlÀggning av kompetensen bland personal som arbetar med funktionshindrade barn och ungdomar i en vald kommuns LSS verksamhet. Hur ser personal pÄ sin kompetens, pÄ sina utvecklingsmöjligheter pÄ arbetsplatsen och i yrket, hur de ser pÄ sin nuvarande arbetssituation, samt hur deras tillgÄng till handledning ser ut. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning har jag fÄtt fram vilken grundutbildning personalen har, hur de upplever sina möjligheter att utvecklas inom vÄrd och omsorgsyrket och vad som skulle behövas för att de ska fÄ tillrÀckliga utvecklingsmöjligheter pÄ sin nuvarande arbetsplats. Undersökningen visar ocksÄ att personalen ser positivt pÄ sin nuvarande arbetssituation. Samtidigt uppvisar resultatet att majoriteten av de tillfrÄgade att arbetslaget aldrig har fÄtt handledning, trots att flertalet av dem nÄgon gÄng har kÀnt ett behov av detta.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur barnavÄrdsutredande socialsekreterare förhÄller sig till mamma- och papparoller i utredningsförfarandet. Vi ville studera detta ur ett genusperspektiv för att se om socialsekreterare tolkar egenskaper och förÀldraförmÄgor olika beroende pÄ om de innehas av en man eller en kvinna. Vi valde att göra en vinjettstudie med en kvalitativ ansats. Det deltog sex socialsekreterare i studien, vilka fick resonera kring förÀldraförmÄgor i enskilda intervjuer. Den fiktiva fallbeskrivningen utgick frÄn en orosanmÀlan kring en tvÄÄrig flicka.

I fo?ljande arbete underso?ks en partikelbaserad simuleringsmetod som kallas Fluid-partikelmetoden, FPM. FPM a?r designad fo?r att simulera komplexa fluiders beteenden pa? mesoskalan, vilken sammanla?nkar kontinuumskalan med den molekyla?ra skalan. Metoden utvecklades av Pep Espan?ol i slutet av 1990-talet och a?r en vidareutveckling och generallisering av Dissipative Particle Dynamics som togs fram av Hoogerbrugge och Koelman under tidigt 1990-tal.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en större förstÄelse för hur nÄgra lÀrare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar som studien baserades pÄ var: Vilken inverkan har feedback pÄ arbetsglÀdjen pÄ en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? PÄ vilket sÀtt har denna feedback en relation till lÀrarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssÀttet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av Ätta lÀrare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohÀlsa leder till en frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar nÀr sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt fÄ tillbaka individen och pÄbörja en rehabilitering har visat sig vara framgÄngsrikt för den sjukskrivnes ÄterintrÀde pÄ arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlÀgga faktorer som kan pÄverka en individs möjlighet att Äterkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en lÄngtidssjukskrivning pÄverkar en individs anstÀllningsbarhet. Data inhÀmtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa sig i begreppet psykologiska kontrakt. Vilka Àr de outtalade och underförstÄdda förvÀntningarna och löftena som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare pÄ en arbetsplats? Hur ser arbetet ut för att ÄskÄdliggöra skyldigheter och förvÀntningar och vad sker nÀr dessa inte uppfylls?Sex deltagare frÄn sex olika organisationer intervjuades. För att fÄ olika perspektiv pÄ det psykologiska kontraktet intervjuades bÄde arbetsgivare och arbtestagare.Resultaten visade att arbetsgivare och -tagare hade en samstÀmmig uppfattning av vad som förvÀntas av dem och vad de förvÀntar sig att fÄ i utbyte. Dessa förvÀntningar och skyldigheter diskuteras framförallt pÄ utvecklings- eller medarbetarsamtal.

Kvinnliga yrken Àr yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska,tandhygienist, sjuksköterska och förskollÀrare. Men det finns Àven mÀn som hardessa yrken och det skrivs ocksÄ dÄ och dÄ om dem i tidningar. De Àr ovanliga, menblir vanligare dÄ det görs satsningar för att fÄ in fler mÀn pÄ dessa arbetsplatser.Att undersöka hur de framstÀlls i media och se vilka varianter av manlighet somförmedlas Àr syftet med denna undersökning. Materialet kommer frÄn svenskdagspress och innefattar bÄde lokala och rikstÀckande tidningar.För att svara pÄ frÄgestÀllningarna gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys. Materialetomfattar tolv artiklar med intervjuer med mÀn i kvinnodominerade yrken.Resultatet visar att de flesta mÀnnen inte tÀnker sÄ mycket pÄ manligt och kvinnligtoch kÀnner inte att deras manlighet Àr hotad av det kvinnliga yrket.

Det artificiella ljuset Àr nÄgot som idag ses som en sjÀlvklarhet. Det Àr först nÀr ett strömavbrott uppstÄr som betydelsen av ljuset blir riktigt pÄtaglig och visar hur hjÀlplösa mÀnniskor blir utan det. En bra belysningsanordning, pÄ exempelvis arbetsplatsen, Àr en förutsÀttning för att korrekt information frÄn kontexten Äterges. Det hÀr examensarbetet har undersökt vilka förvÀntningar och krav mÀnniskor har pÄ sin arbetsbelysning i hemmet. I samband med examensarbetet utfördes intervjuer för att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur individer tÀnker kring arbetsbelysning i hemmiljö.Det erhÄllna resultatet vÀrderades sedan i relation till en konceptuell modell över hur ljuset kan pÄverka arbetsprestationen.

BakgrundFör att revisorn ska kunna ge aktiebolagets intressenter en rÀttvisande bild över bolagets finansiella stÀllning krÀvs det att revisorn innehar hög kompetens inom omrÄdet och Àr objektiv i sina bedömningar. För att revisorsnÀmnden ska kunna sÀkerstÀlla att revisorn besitter de kunskaper som krÀvs för att genomföra en revision av hög kvalité behöver revisorn avlÀgga ett kunskapsprov. Mellan Ären 2006 och 2012 var det omkring 50 procent av tentanderna som blev godkÀnda pÄ revisorsexamen, dÀrför fann vi det intressant att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar tentandens resultat pÄ revisorsexamen. SyfteSyftet med vÄr studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse om vilka faktorer det Àr som kan ha en större inverkan för tentandens resultat pÄ revisorsexamen. Vi har dÀrför valt att undersöka följande faktorer: branscherfarenhet, utbildning, sjÀlvstudier, motivation, trivsel pÄ arbetsplatsen, mentorskap och lÀrande, kontorsstorlek, Älder samt kön. Teoretisk referensram Under teoriavsnittet presenteras McClelland prestationsteori, Herzbergs dubbelfaktorteori samt Argyris Single and Double loop inlÀrningsteori. Dessa teorier förklarar vad tentanden motiveraras av och ökar trivseln i det dagliga arbetet samt hur tentandens inlÀrning sker.

   SammanfattningSyftet med denna uppsats var att belysa hur fenomenet friskvÄrd pÄ en arbetsplats uppfattas av enskilda individer och vilken betydelse det kan fÄ med avseende pÄ sÄvÀl hÀlsan som vÀlbefinnandet i stort. UtifrÄn denna frÄga ville vi Àven se om det fanns skillnader i upplevelser av friskvÄrd i de olika yrkeskategorierna frÄn arbetsledning till arbetstagare. InstÀllningen till friskvÄrd som prevention pÄ en arbetsplats och vardagsmotion för den enskilde individen Àr individuell. En del mÀnniskor varken vill eller tror sig kunna utöva friskvÄrd och hÄller sig friska ÀndÄ. Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod.