Att Ă€gna sig Ă„t icke arbetsrelaterade sysslor pĂ„ arbetsplatsen Ă€r relativt vanligt. Dessa sysslor Ă€r svĂ„ra att definiera eftersom det Ă€r vardagliga och ofta nĂ„got den anstĂ€llde gör av rutin. Ämnet Ă€r Ă€ven relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frĂ„gestĂ€llning som lyder:§ Varför Ă€gnar sig anstĂ€llda Ă„t privata angelĂ€genheter pĂ„ arbetstid?§ Vad har den administrativa chefen för syn pĂ„ Ă€mnet privata angelĂ€genheter?§ Vad har anstĂ€llda för syn pĂ„ Ă€mnet privata angelĂ€genheter?§ StĂ€mmer den administrativa chefens och de anstĂ€lldas syn överens?Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att med hjĂ€lp av frĂ„gestĂ€llningen bidra till en utvecklad förstĂ„else för Ă€mnet som Ă€r privata angelĂ€genheter. Vidare Ă€mnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhĂ„llningssĂ€tt till fenomenet.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera socialsekreterares förestÀllningar kring mÀns vÄld mot kvinnor, vÄldsutsatta kvinnor och kring stöd och hjÀlp till vÄldsutsatta kvinnor. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ halvstrukturerade forskningsintervjuer med sex socialsekreterare, verksamma inom fyra olika socialkontor inom en kommun. Socialsekreterarna arbetar inom följande omrÄden inom socialtjÀnsten: vuxengrupp, barn och ungdom, mottagningsgrupp, ekonomiskt bistÄnd och barn och familj. De mest framtrÀdande resultaten i undersökningen Àr att informanterna ser till olika faktorer och orsaker för att förklara och förstÄ mÀns vÄld mot kvinnor, förklaringar som kan kopplas till ett antal olika teoretiska perspektiv sÄ som individinriktat perspektiv, vanmaktsperspektiv, kulturellt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv, feministiskt perspektiv samt ekologiskt perspektiv. GenomgÄende Àr att de flesta informanter utgÄr ifrÄn förklaringar som kan knytas till mer Àn ett teoretiskt perspektiv.

Dagens arbetsvillkor prÀglas av att vara förÀnderliga dÀr idealet Àr flexibilitet. En följd av detta Àr att arbetsrelationerna tenderar att blir mer tillfÀlliga och ytliga. Tidigare forskning visar bl.a. att inhyrd personal upplever ett utanförskap och maktlöshet i sin arbetssituation, vilket belyser en ojÀmlikhet. UtifrÄn denna bakgrund syftar denna studie till att beskriva och förstÄ den ordinarie personalens upplevelse av möte med inhyrd personal pÄ arbetsplatsen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvÄrd pÄ arbetsplatsen för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse för vad som kÀnnetecknar individer som Àr fysiskt aktiva eller inaktiva. FrÄgestÀllningarna var: Vilka Àr de frÀmsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvÄrd, b) bland dem som inte utnyttjar friskvÄrd men Àr fysiskt aktiva. Vilka Àr det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvÄrd i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemÀssiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvÄrd?MetodUndersökningen var en tvÀrsnittsstudie som genomfördes med hjÀlp av en web-enkÀt som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lÀrande i organisationer uppfattar lÀrande, samt vilka förutsÀttningar och hinder för lÀrande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrÄn en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lÀrande i organisationer uppfattas utifrÄn tre huvudteman; dÀr chefen skapar förutsÀttningar, medarbetarna Àr drivkraften och organisationen sÀtter ramarna för lÀrandet.NyckelförutsÀttningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lÀrandet. Men Àven organisationen som genom sitt klimat underlÀttar lÀrande och chefer som med god kommunikativ förmÄga och trygghet i sin roll Àr engagerad i sina medarbetares lÀrande. Bristen av ekonomiska resurser, anstrÀngningen som lÀrande krÀver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap pÄ arbetsplatsen identifierades som hinder..

The aim of this qualitative study was to give an deeper understanding of how employees in the engineering industry experienced health education and how they understood and gave meaning to the terms health and health education. The study was based on interviews with eight men and women who participated in a health education project which had been held on their workplace. When the study took place the interviewees were in the age between 28 and 58 years. The results indicate that the employees understood health as a combination of both physical and psychological factors. The positive aspects described by the interviewees based on their experiences from the project were increase physical activities and that the project had helped them to get a better diet.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Uppsatsen studerar hur arbetsmiljön pÄ barn- och familjeenheten (BoF) pÄ socialtjÀnsten i en kommun i mellersta Sverige, en enhet som har bÄde hög arbetsbelastning och personalomsÀttning, ser ut. Studien utgÄr frÄn fyra stycken intervjuer med socialsekreterare som har lÄng erfarenhet inom barn- och familjeenheten (BoF) i kommunen. Resultatet visar att arbetsbelastningen och stressen har ökat med tiden genom att personalen har fÄtt förhÄlla sig till nya krav pÄ arbetsplatsen och dÀrför har tidspressen blivit större. Den höga personalomsÀttningen leder till rekrytering av ny personal, vilket pÄverkar den befintliga personalen. Den befintliga personalen introducerar de nya och fÄr ta de tyngre Àrendena, vilket slutligen ger mindre tid Ät klientmöten.

I denna uppsats har jag undersökt metoder för förvaltande av kunskap samt lÀrande pÄ arbetsplatsen genom att utgÄ ifrÄn personalens expertkunskaper inom sitt arbete och hur företag kan ta tillvara dessa. Den samlade kunskapen som finns pÄ företag Àr ett vÀrdefullt verktyg. Om den skulle varit möjligt att ta tillvara den pÄ ett effektivt sÀtt skulle bÄde medarbetare och företagets utveckling kunna dra stor nytta av det. Jag har undersökt hur denna kunskap skulle kunna förvaltas för att de anstÀllda ska kunna fÄ mer ansvar och möjlighet att förbÀttra sin arbetsplats med hjÀlp av olika metoder. Detta har jag gjort i samarbete med företaget Jidoka Innovation och deras metoder under samlingsnamnet HelpMe.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet Àr en central bestÀmningsfaktor för anstÀlldas hÀlsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och pÄverka pÄ arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en stÀndig dialog, frÀmjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnÄtt hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod anvÀndes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

SjukfrÄnvaron ökar kraftigt i Sverige. Mest har sjukfrÄnvaron ökat bland kvinnor inom den offentliga sektorn dÀr medelÄldern ligger mellan 45-50 Är. Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska institutet leder ett forskningsprojekt, HAKuL-projektet (HÄllbar arbetshÀlsa i kommuner och landsting) med mÄlsÀttningen att identifiera faktorer som stÀrker den framtida hÄllbara arbetshÀlsan och det lÄngsiktiga vÀlbefinnandet för anstÀllda i kommuner och landsting. Man har tagit fram förslag till modell för ett strukturerat arbete med sjukfrÄnvaron, för rehabilitering och för förebyggande arbete. Grunddesignen Àr en prospektiv kohortundersökning dÀr individerna och arbetsplatserna följs under minst tre Är.

Facebook har blivit ett av de mest populĂ€ra redskapen för socialt nĂ€tverkande och kommunikation. År 2010 hade Facebook över 500 miljoner anhĂ€ngare. Syftet med studien var att undersöka anvĂ€ndandet av Facebook i privatlivet men Ă€ven i relation till arbetslivet. En kvalitativ studie genomfördes via tillgĂ€nglighetsurval, det var naturligt i denna studie att finna respondenterna via Facebook. Intervjuerna var halvstrukturerade.

This paper describes how files and information can be shared in organisations and workplaces. We studied and compared the traditional file sharing in Microsoft Active Directory and the Social file sharing that comes with Microsoft SharePoint Sites. We used qualitative studies based on interviews with system administrators, management and by our own observations to acquire the necessary data. Using independent research, we were able to analyze the data and show the general difference between the traditional and the social file sharing systems. Social file sharing enables the user to easily store and share files in a flexible online environment.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.