Bakgrund: I sitt dagliga arbete Àr det mÄnga yrkesutövare som stÀlls inför svÄra utmaningar och höga förvÀntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbÀttrad sjÀlvkÀnsla. I dagens arbetsmiljö, prÀglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svÄra situationer lÀtt uppstÄ. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svÄra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg.

Hot och vÄld inom vÄrdyrket Àr nÄgot som inte Àr unikt för Sverige utan det förekommer i andra lÀnder med. I vissa fall kan hot och vÄld leda till lÀngre sjukskrivningar men Àven till dödsfall. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde reducera hot och vÄld gentemot sjuksköterskan pÄ arbetsplatsen. Studien har utförts enligt Goodmans systematiska tillvÀgagÄngssÀtt och sökningarna har gjorts i Pubmed, Cinahl, Medline och i The Cochrane Library. Kvantitativa samt kvalitativa studier har inkluderats i litteratursökningen.

SamhÀllet har under de senaste Ärtiondena inriktat sig allt mer pÄ hÀlsa och vÀlmÄende. Detta har skapat ett allt större intresse för organisationers arbete med hÀlsopromotion, det vill sÀga frÀmjande av hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Kandidatuppsatsen behandlar hur hÀlsopromotion anvÀnds för att skapa medarbetare som identifierar sig med Svenska Byggnadsarbetarförbundets vÀrderingar. AnstÀllda har intervjuats dÀr utgÄngspunkten var att undersöka hur förbundskontoret arbetar med hÀlsopromotion och hur vÀrderingar förmedlas. Genom intervjuer framgick att förbundskontoret anvÀnder sig av olika identitetsskapande metoder för att styra medarbetare att identifiera sig med organisationen och för att bli sjÀlvstyrande.

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Uppsatsen behandlar hur sociala problem konstrueras och förstÄs vid behandlingen av LVU-Àrenden (LVU, Lag med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga), med fokus pÄ Àrenden som grundas pÄ en ungdoms ?annat socialt nedbrytande beteende? enligt §3. Den syftar ocksÄ till att klarlÀgga hur socialsekreterares förestÀllningar om och beskrivningar av kön, könsskillnader, beteende, sexualitet, utsatthet, normer och normbrott ser ut. Uppsatsens teoretiska grunder Àr socialkonstruktionistisk teori, samt teorier om (socialt) kön. Den har en kvalitativ och hermeneutisk inriktning.

Research on psychosocial health in social work isn't developed enough. Instead, there's much more research on psychosocial unhealth. What about social workers, the unhealth is often related to the situation at work and the work environment.The aim of this study was to "during interviews understand the factors which social workers experience as important to maintain their own psychosocial health in the life situations". With hermeneutic method the particular interest was directed on how the participants experienced and explained their psychosocial health on the basis of their life situations, and the results was analyzed with Antonovsky's (1991/2005) perspective directed on health and Sense of Coherence (SOC). In the study, we used a qualitative form of interviews which allowed our participants to answer with their own words and from how they interpreted the questions.

MÄnga företag Àr idag aktiva med sina varumÀrken pÄ det bildbaserade sociala mediet Instagram. VarumÀrken som marknadsförs dÀr pÄverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger anvÀndare möjlighet att interagera med andra anvÀndare och sjÀlva styra över vad, nÀr, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger pÄ att övertala genom avbrott, upprepning och en pÄtrÀngande nÀrvaro har dÀrmed blivit allt mer ineffektiv. DÀrför mÄste företag för att nÄ konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-anvÀndare att följa och fortsÀtta följa deras varumÀrken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumÀrket mÄste företag förstÄ konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie Àmnar dÀrför undersöka hur Instagram kan anvÀndas för att skapa varumÀrkesvÀrde utifrÄn faktorer för konsumenters beteenden pÄ tjÀnsten.Teorier som anvÀnts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumÀrkesvÀrde, mÀnskliga behov och motiv till anvÀndning av sociala medier.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens instÀllning och uppfattning gentemot hÀlsofrÀmjande aktiviteter och hur det som fanns tillgÀngligt pÄ arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lÀrare. I studien anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lÀrare, tre kvinnor frÄn en skola och tvÄ mÀn och en kvinna frÄn en annan skola, intervjuades för att fÄ ta reda pÄ deras instÀllningar och uppfattningar om hÀlsofrÀmjande aktiviteter. Skolorna ligger i SkÄne och erbjuder olika hÀlsofrÀmjande aktiviteter för lÀrarna.

Vi ville med denna uppsats undersöka om instant messaging matchar de kommunikationsbehov som IT-anstÀllda har. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer. Dessa intervjuer skapade Àven ytterligare kunskap vilken vi benÀmnt barriÀrer. En lista pÄ IM-funktioner hÀmtades frÄn Wikipedia och reviderades senare av oss. Kommunikationsbehoven identifierades under analysen av intervjuerna.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Asplund, L (2007). Systematiskt arbetsmiljöarbete. Nyckelpersonsintervjustudie om uppfattning kring arbetsmiljöarbete, lönsamhet och prioriteringar pÄ en arbetsplats 15 högskolepoÀng, Magisterprogrammet. Högskolan i GÀvle, Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.BakgrundAtt arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbete Àr ett krav för alla arbetsgivare enligt svensk arbetsmiljölag. Alla arbetsgivare förvÀntas göra riskbedömningar och ta fram lösningar för att förebygga olyckor.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Social games have become a digital phenomenon over the last few years, affecting a lot of peoples everyday life. This paper focuses on how social games can affect workplace relationships. Through qualitative interviews I investigate how people who play with their colleagues experience the social games and their influence on the social interaction in the workplace. 10 interviews were carried out with people from four different organizations. The findings from these interviews were then put in relation to previous research and existing theories concerning workplace relationships and social games.

Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef pÄ rÀtt sÀtt ska komma ini sitt arbete, utföra bÀsta möjliga jobb och stanna hos organisationen sÄ lÀnge som möjligt. Forskning lyfterfram tre delar som viktiga för att underlÀtta för intrÀdet i organisationen. De delar som bör ingÄ i enchefsintroduktion Àr att skapa en systemförstÄelse, bli insocialiserad i kulturen pÄ arbetsplatsen ochnÀtverksskapande. Syftet med min studie Àr att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner ipraktiken. Min studie Àr fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anstÀllda dÀr jag harintervjuat 7 nyanstÀllda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion.

Den hÀr uppsatsen handlar om kompetensutvecklingens betydelse och utformning för de socionomer som Àr anstÀllda i kommunalt socialt arbete, belyst bÄde ur organisations- och professionsperspektiv. Jag har formulerat en rad frÄgestÀllningar utifrÄn de tre huvudomrÄdena kompetensutveckling, medarbetarsamtal och samarbete om kompetensutvecklingsfrÄgor. I uppsatsen har jag undersökt hur socionomernas kunskapskÀllor ser ut och vilka kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och efterfrÄgas. Jag har Àven tagit reda pÄ hur viktig kompetensutvecklingen Àr för socionomerna och vad det Àr som styr kompetensutvecklingen samt vilka kompetensutvecklingsstrategier som tillÀmpas. Har socionomerna regelbundna medarbetarsamtal och hur Àr kvaliteten pÄ dessa? Resulterar samtalen i en individuell utvecklingsplan dÀr hÀnsyn tas till eventuella kompetensutvecklingsbehov? Jag har ocksÄ undersökt hur samarbetet ser ut mellan arbetsplatserna och universitet/högskolor/FoU och om arbetsplatsen har ett organiserat samarbete med andra utbildare samt om det finns ett samarbete med andra arbetsplatser nÀr det gÀller kompetensutvecklingsfrÄgor.