Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Vi ville med denna uppsats undersöka om instant messaging matchar de kommunikationsbehov som IT-anstÀllda har. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer. Dessa intervjuer skapade Àven ytterligare kunskap vilken vi benÀmnt barriÀrer. En lista pÄ IM-funktioner hÀmtades frÄn Wikipedia och reviderades senare av oss. Kommunikationsbehoven identifierades under analysen av intervjuerna.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Asplund, L (2007). Systematiskt arbetsmiljöarbete. Nyckelpersonsintervjustudie om uppfattning kring arbetsmiljöarbete, lönsamhet och prioriteringar pÄ en arbetsplats 15 högskolepoÀng, Magisterprogrammet. Högskolan i GÀvle, Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.BakgrundAtt arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbete Àr ett krav för alla arbetsgivare enligt svensk arbetsmiljölag. Alla arbetsgivare förvÀntas göra riskbedömningar och ta fram lösningar för att förebygga olyckor.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Social games have become a digital phenomenon over the last few years, affecting a lot of peoples everyday life. This paper focuses on how social games can affect workplace relationships. Through qualitative interviews I investigate how people who play with their colleagues experience the social games and their influence on the social interaction in the workplace. 10 interviews were carried out with people from four different organizations. The findings from these interviews were then put in relation to previous research and existing theories concerning workplace relationships and social games.

Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef pÄ rÀtt sÀtt ska komma ini sitt arbete, utföra bÀsta möjliga jobb och stanna hos organisationen sÄ lÀnge som möjligt. Forskning lyfterfram tre delar som viktiga för att underlÀtta för intrÀdet i organisationen. De delar som bör ingÄ i enchefsintroduktion Àr att skapa en systemförstÄelse, bli insocialiserad i kulturen pÄ arbetsplatsen ochnÀtverksskapande. Syftet med min studie Àr att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner ipraktiken. Min studie Àr fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anstÀllda dÀr jag harintervjuat 7 nyanstÀllda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion.

Den hÀr uppsatsen handlar om kompetensutvecklingens betydelse och utformning för de socionomer som Àr anstÀllda i kommunalt socialt arbete, belyst bÄde ur organisations- och professionsperspektiv. Jag har formulerat en rad frÄgestÀllningar utifrÄn de tre huvudomrÄdena kompetensutveckling, medarbetarsamtal och samarbete om kompetensutvecklingsfrÄgor. I uppsatsen har jag undersökt hur socionomernas kunskapskÀllor ser ut och vilka kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och efterfrÄgas. Jag har Àven tagit reda pÄ hur viktig kompetensutvecklingen Àr för socionomerna och vad det Àr som styr kompetensutvecklingen samt vilka kompetensutvecklingsstrategier som tillÀmpas. Har socionomerna regelbundna medarbetarsamtal och hur Àr kvaliteten pÄ dessa? Resulterar samtalen i en individuell utvecklingsplan dÀr hÀnsyn tas till eventuella kompetensutvecklingsbehov? Jag har ocksÄ undersökt hur samarbetet ser ut mellan arbetsplatserna och universitet/högskolor/FoU och om arbetsplatsen har ett organiserat samarbete med andra utbildare samt om det finns ett samarbete med andra arbetsplatser nÀr det gÀller kompetensutvecklingsfrÄgor.

NCC i SkellefteÄ har sedan vÄren 2004 anvÀnt sig av ett lönesystem som baseras pÄ prestationer av hela enheten. Lönesystemet har visat sig ge goda ekonomiska resultat bÄde pÄ yrkesarbetarnas löner samt enhetens resultat. Anledningen till det hÀr arbetet var att NCC och vi skulle fÄ en bÀttre bild av var kunskapsnivÄn ligger och komma med förslag pÄ ÄtgÀrder som NCC kan anvÀnda sig av under sina informationstrÀffar.Tanken var att vi skulle jÀmföra prestationslönesystemet som anvÀnds i SkellefteÄ mot klassisk ackordslön som anvÀnds pÄ NCC:s avdelning i UmeÄ. TyvÀrr pÄgick det en lönetvist just dÄ i UmeÄ sÄ vi kunde inte genomföra vÄr enkÀtundersökning dÀr. Vi fick istÀllet endast förlita oss pÄ enkÀtundersökningen som vi delade ut i SkellefteÄ.I rapporten kom vi fram till att lönesystemet Àr ekonomiskt gynnsamt, ger bÀttre stÀmning pÄ arbetsplatsen, bÀttre samarbete mellan tjÀnstemÀn och yrkesarbetare samt en högre kvalitet pÄ slutprodukten.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna pÄ ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv dÀr interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frÄgestÀllningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och pÄ vilka olika sÀtt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivÄer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartlÀggningen av kulturens uttryckssÀtt.

Sjuksköterskor som vÄrdat personer har varit utsatt för risken att bli exponerad av smittat blod. Forskning visar att blodsmitta kommer att öka i vÀrlden och det gör sjukdomen till en viktig folkhÀlsofrÄga. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse vid omvÄrdnad av personer med blodsmitta. Litteraturstudien baserades pÄ tretton vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att bli berörd och kÀnna sin otillrÀcklighet: att bristen pÄ kunskap leder till rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter: att fÄ stöd och uppskattning.