SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att utreda om och hur gÀllande rÀtt har förÀndrats senaste 40 Ären angÄende alkoholsjuka arbetstagares anstÀllningsskydd.Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom pÄ alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av sÄvÀl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstÄr nÀr arbetsgivaren vill sÀga upp eller avskeda arbetstagaren pÄ grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver ocksÄ hur praxis de senaste 15 Ären tyder pÄ att arbetsgivare till viss del har lÀttare att fÄ gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gÀller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar pÄ arbetsplatsen jÀmfört med tidigare.Uppsatsens slutsats Àr att den praxis frÄn 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mÄn Àr obsolet.

Syftet med den hÀr studien Àr att se om det finns ett samband mellan hÀlsofrÀmjande ledarskap och medarbetarnas vÀlbefinnande. Hypotesen lyder att enligt kunskap inom omrÄdet kan ett hÀlsofrÀmjande ledarskap medföra ett högt vÀlbefinnande hos medarbetarna. Studien Àr genomförd med kvantitativ metod med hjÀlp av en enkÀtundersökning. Deltagarna i studien bestod av 63 medarbetare frÄn hÀlso- och sjukvÄrden i södra Sverige. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan hÀlsofrÀmjande ledarskap och medarbetarnas vÀlbefinnande pÄ den undersökta arbetsplatsen.

Det hÀr rapporten Àr ett resultat av undersökning av ett antal organisationers syn pÄ kompetens och kompetensutveckling inom explosiva Àmnen. Organisationerna inkluderade fem företag verksamma inom sektorn för explosiva Àmnen samt en kompetensresurs inom explosiva Àmnen som arbetar med utbildning och kompetensutveckling inom sektorn. MÄlet med undersökningen var att utifrÄn resultatet kunna jÀmföra företagen och kompetensresursens syn pÄ kompetens och kompetensutveckling. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa intervjuer med representanter för de involverade företagen och medarbetare pÄ kompetensresursen. Resultaten visar att det finns skillnader mellan hur företagen och kompetensresursen ser pÄ kompetens och kompetensutveckling.

Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta mÀnniskor och vi spenderar större delen av vÄr vakna tid pÄ arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en sjÀlvupplevd kÀnsla som gör att individen kÀnner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstÄ individens kÀnsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. EnkÀten innehöll 25 pÄstÄenden angÄende yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala frÄn ett till fem.

Examensarbetet genomfördes Ät företaget Corus Byggsystem AB. Ett företag placerat i Halmstad som tillverkar profilplÄt och lÀttbalk till tak och fasader. Företaget erbjuder Àven god rÄdgivning och skapar optimala lösningar för kunden.I företagets produktion finns det en maskin som pressar specialbalkar. Denna arbetsplats Àr varken produktionseffektiv eller ergonomiskt riktig dÄ materialet och balkarna lyftes manuellt, i vissa fall Àven över huvudet. PÄ tunga arbetsplatser Àr det oerhört viktigt att se över ergonomin, bÄde för att förbÀttra sÀkerheten och för att öka produktionsvolymen.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

RÀtten att inte bli diskriminerad Àr uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundlÀggande mÀnsklig rÀttighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mÀns representation pÄ arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av förÀldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebÀr en krÀnkning av en mÀnsklig rÀttighet som kan leda till ohÀlsa och sjukfrÄnvaro pÄ arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsÀtts genom hela livet kommer att drabbas av sÀmre ekonomiska förutsÀttningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering nÀr vÀrderingar och synsÀtt befÀsts istÀllet för att Àndras. SamhÀllet och arbetsplatser gÄr ocksÄ miste om kompetensen som de utestÀngda personerna besitter ifall de inte fÄr tilltrÀde till olika positioner i arbetslivet och i samhÀllet.I denna uppsats redogörs för de aktiva ÄtgÀrder som Àr tÀnkta att frÀmja jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden.

Bakgrund: I sitt dagliga arbete Àr det mÄnga yrkesutövare som stÀlls inför svÄra utmaningar och höga förvÀntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbÀttrad sjÀlvkÀnsla. I dagens arbetsmiljö, prÀglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svÄra situationer lÀtt uppstÄ. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svÄra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg.

Hot och vÄld inom vÄrdyrket Àr nÄgot som inte Àr unikt för Sverige utan det förekommer i andra lÀnder med. I vissa fall kan hot och vÄld leda till lÀngre sjukskrivningar men Àven till dödsfall. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde reducera hot och vÄld gentemot sjuksköterskan pÄ arbetsplatsen. Studien har utförts enligt Goodmans systematiska tillvÀgagÄngssÀtt och sökningarna har gjorts i Pubmed, Cinahl, Medline och i The Cochrane Library. Kvantitativa samt kvalitativa studier har inkluderats i litteratursökningen.

SamhÀllet har under de senaste Ärtiondena inriktat sig allt mer pÄ hÀlsa och vÀlmÄende. Detta har skapat ett allt större intresse för organisationers arbete med hÀlsopromotion, det vill sÀga frÀmjande av hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Kandidatuppsatsen behandlar hur hÀlsopromotion anvÀnds för att skapa medarbetare som identifierar sig med Svenska Byggnadsarbetarförbundets vÀrderingar. AnstÀllda har intervjuats dÀr utgÄngspunkten var att undersöka hur förbundskontoret arbetar med hÀlsopromotion och hur vÀrderingar förmedlas. Genom intervjuer framgick att förbundskontoret anvÀnder sig av olika identitetsskapande metoder för att styra medarbetare att identifiera sig med organisationen och för att bli sjÀlvstyrande.

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Uppsatsen behandlar hur sociala problem konstrueras och förstÄs vid behandlingen av LVU-Àrenden (LVU, Lag med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga), med fokus pÄ Àrenden som grundas pÄ en ungdoms ?annat socialt nedbrytande beteende? enligt §3. Den syftar ocksÄ till att klarlÀgga hur socialsekreterares förestÀllningar om och beskrivningar av kön, könsskillnader, beteende, sexualitet, utsatthet, normer och normbrott ser ut. Uppsatsens teoretiska grunder Àr socialkonstruktionistisk teori, samt teorier om (socialt) kön. Den har en kvalitativ och hermeneutisk inriktning.

Research on psychosocial health in social work isn't developed enough. Instead, there's much more research on psychosocial unhealth. What about social workers, the unhealth is often related to the situation at work and the work environment.The aim of this study was to "during interviews understand the factors which social workers experience as important to maintain their own psychosocial health in the life situations". With hermeneutic method the particular interest was directed on how the participants experienced and explained their psychosocial health on the basis of their life situations, and the results was analyzed with Antonovsky's (1991/2005) perspective directed on health and Sense of Coherence (SOC). In the study, we used a qualitative form of interviews which allowed our participants to answer with their own words and from how they interpreted the questions.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens instÀllning och uppfattning gentemot hÀlsofrÀmjande aktiviteter och hur det som fanns tillgÀngligt pÄ arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lÀrare. I studien anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lÀrare, tre kvinnor frÄn en skola och tvÄ mÀn och en kvinna frÄn en annan skola, intervjuades för att fÄ ta reda pÄ deras instÀllningar och uppfattningar om hÀlsofrÀmjande aktiviteter. Skolorna ligger i SkÄne och erbjuder olika hÀlsofrÀmjande aktiviteter för lÀrarna.

MÄnga företag Àr idag aktiva med sina varumÀrken pÄ det bildbaserade sociala mediet Instagram. VarumÀrken som marknadsförs dÀr pÄverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger anvÀndare möjlighet att interagera med andra anvÀndare och sjÀlva styra över vad, nÀr, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger pÄ att övertala genom avbrott, upprepning och en pÄtrÀngande nÀrvaro har dÀrmed blivit allt mer ineffektiv. DÀrför mÄste företag för att nÄ konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-anvÀndare att följa och fortsÀtta följa deras varumÀrken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumÀrket mÄste företag förstÄ konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie Àmnar dÀrför undersöka hur Instagram kan anvÀndas för att skapa varumÀrkesvÀrde utifrÄn faktorer för konsumenters beteenden pÄ tjÀnsten.Teorier som anvÀnts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumÀrkesvÀrde, mÀnskliga behov och motiv till anvÀndning av sociala medier.