Syftet med studien var att beskriva förekomsten av posttraumatisk stress bland ambulanspersonal samt skillnader mellan yrkesgrupper. Syftet var Àven att beskriva lokala riktlinjer för hantering av traumatiska hÀndelser. Deltagarna fick delge om nÄgon form av bearbetning samt kamratstöd förekommit pÄ arbetsplatsen efter en traumatisk hÀndelse. Vid datainsamlingen anvÀndes instrumentet, Impact of Event Scale, vilket mÀter posttraumatisk stress. Det var sammanlagt 65 enkÀter som delades ut, varav 63 besvarades.

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhÀllsmedborgarna Àr ett smÀrtsamt faktum. Att arbeta med denna mÄlgrupp och möta den problematik som vanvÄrd av barn innebÀr, Àr vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien Àr interna samt externa handledare. Resultat frÄn denna studie visar bland annat pÄ hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa pÄverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta kÀnslor av Ängest och frustration.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

The purpose of this study was to investigate how social services workers describe, the risk of being exposed to threats and violence in their profession. Six social services workers were interviewed, four from the Welfare Office in a major city and two from the Child and Family Services in a minor city. Results showed that the majority of social services workers consider themselves exposed in their profession, meaning that they feel there's a risk of a violent or threatening situation occurring in their work situation. All interviewees had experiences from some sort of threat or violence in a work related context and they attested that non-personal assaults, such as threats made through telephone, email and answering machines are more common than verbal assaults made in personal meetings. Being prepared and listening to ones intuition is a way of dealing with exposure when meeting with a client.

Skador till följd av vibrationsexponering Àr ett aktuellt och omfattande arbetsmiljöproblem, i Sverige arbetar ca 350 000 personer regelbundet med vibrerande handhÄllna verktyg. Under senare Är har det införts skÀrpta regler för att förebygga att arbetstagare kommer till skada till följd av vibrationsexponering. Krav pÄ riskbedömning, ÄtgÀrder relaterade till vibrationsexponering har funnits sedan 2005 och grundas pÄ ett EU direktiv vilket implementerats i nationell lag och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trots denna uttryckliga reglering av riskbedömning saknas detta pÄ mÄnga arbetsplatser. UtgÄngspunkten för studien kan sammanfattas i frÄgestÀllningen: Förekommer det, inom vÄrt kundunderlag, arbetsmiljöer med vibrationsexponering av sÄdan dignitet att hÀlsorisker kan befaras?Studien vill visa pÄ ett arbetssÀtt för företagshÀlsovÄrden (FHV) att nÄ fram till yrkesgrupper och arbetsmiljöer, speciellt sÄdana som man inte traditionellt betraktar som riskarbetsplatser utifrÄn vibrationsexponering.

Denna studie hade som syfte att ta reda pÄ om skiftarbetarna pÄ ett större företag inom tillverkningsindustrin följer riktlinjerna för frukt och grönt och fisk enligt Livsmedelsverket (2013b) nÀr det gÀller kostvanor och vad de skulle önska för hjÀlp eller förutsÀttningar för att kunna förÀndra om de anser sig behöva det. Detta utifrÄn att det kan vara svÄrt att sjÀlv genomföra en förÀndring av sina kostvanor.Utefter en enkÀtundersökning och tvÄ fokusgruppsintervjuer blev resultatet gÀllande respondenternas kostvanor att dessa speglar svenskarnas i stort. Deras konsumtion av fisk, frukt och grönt ligger under de faststÀllda rekommendationerna men pÄ samma nivÄ som resten av befolkningen. GÀllande antal mÄl per dag hos respondenterna nÄdde nÀstan hela gruppen upp till rekommendationerna, men det gÄr tyvÀrr inte att utlÀsa vilka mÄltider det rör sig om. NÀr det gÀllde hjÀlp och förutsÀttningar för att kunna förÀndra sina kostvanor sÄ önskade de tillgÄng till nyttig mat till ett bra pris, bland annat i restaurangen pÄ arbetsplatsen men Àven i automaterna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur yogautövare upplever att yogan ger effekt pÄ förmÄga till och förstÄelse för lÀrande, samt om detta gÄr att bÀra med sig i arbetslivet. Tidigare forskning har visat att yogan har en frÀmjande effekt pÄ förmÄgan att koncentrera sig pÄ sitt arbete samt att yogan Àven ger en stÀrkande individuell effekt som ger energi till arbetet. Teorier om lÀrandet visar vikten av att skapa en arbetsmiljö som frÀmjar motivation och ger trygghet till individ och grupp. Som metod för undersökning gjordes en förstudie med enkÀter pÄ tvÄ yogastudior i Sverige. DÀrefter gjordes tre kvalitativa intervjuer, samt tre uppföljande intervjuer med samtliga respondenter.

För att uppnÄ jÀmlik hÀlsa för alla Àr arbetsplatsen en bra arena eftersom arenan nÄr en stor del av befolkningen. Swedbank bedriver hÀlsofrÀmjande arbete genom BankhÀlsan FriskvÄrd, som i sin tur anvÀnder hÀlsoombud pÄ bankkontoren. VÄrt syfte med studien var att studera Swedbanks hÀlsofrÀmjande arbete genom hÀlsoombudens perspektiv. Empowerment, Banduras begrepp sjÀlvförmÄga, Karasek och Theorells modell om krav, kontroll och stöd samt Siegrists insats- och belöningsmodell förhÄller sig alla till arbetsplatsen och har anvÀnts för att sÀtta in studiens resultat i ett större sammanhang. De teorietiska utgÄngspunkterna var behaviorism, sociokulturellt lÀrande och det salutogena perspektivet.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för den sexuella lÀggningens betydelse för upplevelsen av arbetsplatsen. Undersökningen baseras pÄ fyra intervjuer med homosexuella poliser som Àr medlemmar i Föreningen för gaypoliser i Sverige. Studien undersöker hur öppna de Àr med sin sexuella lÀggning pÄ arbetsplatsen, kollegornas bemötande angÄende deras sexuella lÀggning och hur medlemskapet i föreningen har pÄverkat dem pÄ deras arbetsplats. Studien anvÀnder tre teoretiska utgÄngspunkter: begreppen socialkonstruktivism och heteronormativitet och Àven Raewyn Connells teori om maskuliniteter. Resultatet av studien redovisas i fem delar.

Syftet med denna studie var att undersöka om det förelÄg upplevelser av stress pÄ arbetsplatsen bland de idrottslÀrare pÄ högstadiet som utgör vÄr undersökningsgrupp. Vi ville ocksÄ identifiera bidragande faktorer och lÀmpliga ÄtgÀrder för denna stress. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av Àr: Upplever idrottslÀrare pÄ högstadiet stress pÄ sin arbetsplats? Vilka kan de bidragande faktorerna vara? Vilka uttryck kan stress ta sig? Vilka ÄtgÀrder tillÀmpas mot stress? Vilka förebyggande ÄtgÀrder kan tillÀmpas mot stress? Vi har utgÄtt ifrÄn den fenomenografiska teorin i beskrivningen av vÄrt metodologiska val. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn Passer och Smiths teori (2007) som Àr en förklaringsmodell som lyfter fram stressens natur och ger en ökad förstÄelse i ett individ ? miljö perspektiv.

Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.

En stor del av befolkningen tillbringar den största delen av sin tid pÄ arbetet. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena att arbeta med för att ökat vÀlbefinnande bland fler mÀnniskor. Delaktighet och inflytande Àr faktorer som har stor betydelse för individens vÀlmÄende, som kan frÀmjas genom ett bra ledarskap och en bra psykosocial arbetssituation. Ett idag vanligt försök till att skapa delaktighet och inflytande pÄ arbetsplatsen Àr att anvÀnda sig av Ärliga medarbetarsamtal. Beroende pÄ hur det vÀljer att anvÀndas kan det leda till ett viktigt lÀrande för sÄvÀl individ som organisation, men anvÀnds instrumentet slarvigt riskerar samtalet att förlora sin mening för samtliga inblandade.

Företag har idag mer och mer börjat inse vikten av att de anstÀllda ska mÄ bra, och företagshÀlsovÄrden erbjuder ett stort utbud gÀllande detta omrÄde. Trots detta finns det flera företag som inte samarbetar med företagshÀlsovÄrden. Syftet med studien var dÀrför att belysa vad företag som inte samarbetar med företagshÀlsovÄrden erbjuder sina anstÀllda istÀllet, utifrÄn företagsledarens egna beskrivningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta företagsledaren inom olika yrkesomrÄden i Halmstad kommun. Studien var en innehÄllsanalys och resultatet presenterades i ett latent tema och tvÄ manifesta huvudkategorier med tillhörande underkategorier.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Att byta jobb Àr kostsamt, bÄde för individen och för företaget.Men vad Àr det som gör att man stannar pÄ jobbet, Àr det kollegorna, lönen eller möjligheten till utveckling?Studien genomförs pÄ en kommun, fiktivt döpt till Solrosen en organisation som Àr uppdelad pÄ olika nÀmnder och aktiebolag. PÄ tre olika organisationer inom Solrosens kommun har sammanlagt sju intervjuer genomförts. Fem av intervjuerna var med personer i ledarpositioner och tvÄ av dem var med medarbetare. Intervjuerna och studien har varit av en kvalitativ art.Syftet med uppsatsen Àr att visa hur man anvÀnder verktyg sÄ som kompetensutveckling, se hur lÀrandet hos och utvecklingen av personalen pÄ arbetsplatsen ser ut och se hur man hanterar den befintliga kompetensen.