I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i VÀstsverige pÄverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. VÄrt syfte har varit att öka förstÄelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och pÄverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgÄtt ifrÄn ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssÀtt i vÄr ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivÄ, translokal nivÄ och samspelet som en mikronivÄ, lokal nivÄ inom företaget.

Att vara chef idag Àr ofta krÀvande. Inte minst i det lilla företaget, dÀr man mÄste vara lite av en allkonstnÀr. Chefer pÄ smÄföretag tros arbeta hÄrt och ha en hög stressnivÄ, men lite Àr skrivet om hur de upplever sin hÀlsa och sin arbetsmiljö.DÀremot Àr kunskapen stor om att socialt stöd pÄ arbetsplatsen kan minska de negativa effekterna av stress och utgöra en buffert mot ohÀlsa hos de anstÀllda. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur chefen pÄ ett mikroföretag upplevde sin egen hÀlsa, sitt sociala stöd och om detta stöd var viktigt för hÀlsan. Chefer pÄ mikroföretag anslutna till JÀrnhÀlsans FöretagshÀlsovÄrd, med 5-9 anstÀllda, valdes ut som undersökningsgrupp.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

The purpose of this study is to examine the experiences of threats and violence among four social workers at a social services' reception center for individual and family care. The study uses semistructured interviews and an abductive approach. The analysis is based on previous research, communication theory, coping and sense of coherence, SOC. The study shows that the studied workplace isn't considered to be particularly exposed to threats and violence, although all four respondents have experienced threats and/or violence. The respondents make a difference between threats and harsh words from clients because they consider their clients are entitled to be upset considering the nature of the work conducted at the workplace.

The aim of this study is to examine social workers' and social work students' attitudes towards people living with hiv in Sweden. I will also examine if there is a connection between knowledge and attitudes. The questions at issue are how social workers' and social work students' attitudes can assume to influence on their professional practice and what causes can affect their attitudes towards people living with hiv. The study is based on a qualitative method. The methods have been: conversational interviews with five social workers, who work with family issues and integration, and a focused group interview with four social work students.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Studien har gjorts pÄ uppdrag av kommunaldelen HÀrryda utanför Göteborg och Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med 9 stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna Àr utvalda efter kriterierna killar och tjejer i Äldersgruppen 18-20 Är och sysselsÀttningskategorierna studerande, arbetssökande eller arbetsförda. Mitt syfte Àr att utvÀrdera huruvida satsningen "Ungdomsjobb" har uppnÄtt syftet med det engagemang och arbete som lagts ned pÄ ovannÀmnda ungdomar. Som en sociologisk studie med inriktning pÄ avvikelsesociologi (Becker 2006) utvÀrderas projektet ur ett jÀmlikhetsperspektiv genom att belysa ungdomarnas uttalanden om social exkludring. Resultatet visar att det finns skillander i intervjupersonernas uttryck kring den social exkluderingsproblematiken.

Synen pÄ förÀldrar med lindrig utvecklingsstörning har förÀndrats över tid. Den utveckling som skett har lett till att normaliseringsprincipen förutsÀtts gÀlla nÀr mÀnniskor med lindrig utvecklingsstörning blir förÀldrar. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur socialsekreterare förstÄr och arbetar med förÀldrar som har en lindrig utvecklingsstörning dÀr de misstÀnker att deras barn far illa. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av en fokusgruppsintervju med fem socialsekreterare som arbetar med utredning av barn. Resultatet visade pÄ att socialsekreterarna upplever att förÀldrar med lindrig utvecklingsstörning har vissa svÄrigheter i sin förÀldraförmÄga - som vilka förÀldrar som helst.

This essay describes social workers view on the action contact person. The study was qualitative and six social workers were interviewed on the topic. The effort contact person were chosen as the object for this study since it is the most common action given to young people, despite the lack of research about this subject. The result was analyzed out of conduct action theory and the theory of street level bureaucrats as well as scientific research in this area. The result of this study shows that most of the social workers consider the action as positive.

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena dÀr hÀlsan och förutsÀttningarna för hÀlsan kan pÄverkas. De senaste Ären har det skett en positiv utveckling gÀllande den fysiska arbetsmiljön men inte gÀllande den psykosociala arbetsmiljön dÀr speciellt anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden upplever en allt mer pressad arbetssituation. LitteraturgenomgÄngen kring psykosociala arbetsförhÄllanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hÀlsa. Detta ses som ett problem dÄ det i arbetsmiljön ligger en avsevÀrd potential i frÀmjandet av hÀlsa och att fokus bör förflyttas frÄn det patogena till det salutogena synsÀttet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse pÄ arbetsplatser inom privat hÀlso- och sjukvÄrd samt undersöka medarbetarnas sjÀlvuppskattade hÀlsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen.

Denna studie hade tvÄ syften. Det första syftet var att undersöka hur anstÀllda i Göteborgs Stad tolkar och relaterar till begreppen mobbning och krÀnkande sÀrbehandling. Det andra syftet var att undersöka vad anstÀllda har för faktiska erfarenheter av förebyggande arbete mot mobbning/krÀnkande sÀrbehandling och hur de skulle önska att detta arbete bedrevs.I denna studie har vi i första hand utgÄtt ifrÄn Leymann (1990) och Einarsens (2000) begreppsdefinitioner och rön gÀllande förebyggande arbete vad det gÀller missförhÄllanden i den psykosociala arbetsmiljön.Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tolv anstÀllda inom vÄrdsektorn i Göteborgs Stad. Intervjuerna innehöll öppna frÄgor kring begreppsdefinitioner och förebyggande arbete. Intervjumaterialet analyserade via tematisk analys.

I Sverige har invandrade akademiker svÄrare att fÄ ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivÄ och kompetens Àn vad infödda svenskar har. Det har identifierats flera anledningar till detta, allt ifrÄn diskriminering till sprÄkkrav och svÄrigheter att tolka den invandrade akademikerna utlÀndska examen.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker pÄ sin arbetsplats. Undersökningen har avgrÀnsats till att undersöka arbetsgivare inom arbetsmarknadsprojektet ?Korta vÀgen? i Stockholm genom vilket invandrade akademiker fÄr praktikplatser pÄ svenska arbetsplatser. Vi har genomfört djupintervjuer med sex olika arbetsgivare inom olika branscher i Stockholmsregionen.VÄra resultat visar att arbetsgivarna i vÄr undersökning har övervÀgande positiva erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker frÄn Korta vÀgen och att de gÀrna skulle anstÀlla dessa, vilket nÄgra av dem ocksÄ gjort.

Problemformulering: Forskning visar att hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder bÄde kan förbÀttra medarbetares hÀlsa och utveckla verksamheten. DÄ man aktivt arbetar med att utveckla hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr det vÀsentligt med en stÀndig utvÀrdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder pÄ arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förvÀntningar av dessa ÄtgÀrder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förvÀntningar av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar betrÀffande personer med ADHD pÄ en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Urvalet bestÄr av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, dÀr olika uppfattningar om ett fenomen stÄr i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den hÀr studien Àr social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsÀttningar.