Arbete, responslöshet och utbrändhet ? det finns en väg tillbaka
en studie om utbrända kvinnor på beslutsfattande positioner
Den aktuella uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex kvinnor i varierandeålder som varav fem arbetar i offentliga tjänstesektorn, Högskolan i Jönköping och JönköpingsKommun och en i privata tjänstesektorn. Vad som utöver detta förenar dessa kvinnor är derasbrinnande engagemang i sitt arbete. Utifrån den av intervjupersonerna lämnade empiriskainformation analyseras begreppen infostress och identitet utifrån en organisations aspekt. Analysentar sin utgångspunkt i framförallt Asplunds teori om social responsivitet och hur denna ligger tillgrund för att individen drabbas av utbrändhet. Jag har också använd mig av Gidens begrepp omrutiniseringen av vardagen för att analysera hur det här begreppet bidrar till skapandet avsammanhållen identitet. Hur den kan öka individens möjlighet att bemästra de snabbasamhällsförändringarna och därmed även förändringarna på arbetsplatsen. Utgår från attarbetsplatsen som organisation speglar på olika sätt dagens informations samhälle. Främst hänsyntas till den nya formen av social responsivitet som jag har benämnt ?artificiell social respons? därpersonlig fysik närvaro uteblir. Mängden av roller som vi är tvungna att hantera i vår vardag ochrutiniseringen av dessa kan ses som bidragande faktor till skapandet av flexibilitet i densammanhållna identiteten som kan vara viktig för att förebygga utbrändhet. Utbrändhet ser jag somett komplex problem som drabbar den enskilda individen i det informativa nätverkssamhället ochinformativa nätverksorganisationen där förändringarna snabbt avlöser varandra.