Syftet med denna uppsats var att undersöka hur yogautövare upplever att yogan ger effekt pÄ förmÄga till och förstÄelse för lÀrande, samt om detta gÄr att bÀra med sig i arbetslivet. Tidigare forskning har visat att yogan har en frÀmjande effekt pÄ förmÄgan att koncentrera sig pÄ sitt arbete samt att yogan Àven ger en stÀrkande individuell effekt som ger energi till arbetet. Teorier om lÀrandet visar vikten av att skapa en arbetsmiljö som frÀmjar motivation och ger trygghet till individ och grupp. Som metod för undersökning gjordes en förstudie med enkÀter pÄ tvÄ yogastudior i Sverige. DÀrefter gjordes tre kvalitativa intervjuer, samt tre uppföljande intervjuer med samtliga respondenter. Denna metod valdes för att skapa en fördjupad förstÄelse och kunskap över respondenternas upplevelse av fenomenet.

Satsningar för att skapa en god hÀlsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension pÄ arbetsplatsen. PÄ Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvÄrdssatsningen Qom i Gong som Àr till för att inspirera arbetstagarna till ett hÀlsosammare liv. Deras hÀlsofrÀmjande aktiviteter har visat sig ha frÀmst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en sprÄngbrÀda för att de anstÀllda ska fÄ upp ögonen för hÀlsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hÀlsoarbete Àven en positiv effekt ute pÄ arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet.

VÄr uppsats behandlar fenomenet motivation med syftet att undersöka hur individer med sjÀlvstÀndiga arbetsuppgifter i tekniskt enkla miljöer motiverar sig. Vi fokuserar pÄ stÀdare som ett representativt lÄgstatusyrke och vÄr frÄgestÀllning Àr: Hur motiverar sig stÀdare? Studien Àr kvalitativ och bygger till stor del pÄ egen datagenerering. Vi har intervjuat stÀdare pÄ ett hotell om deras situation och syn pÄ bland annat trivsel och motivation. VÄr hermeneutiska utgÄngspunkt innebÀr att tolkning och förstÄelse stÄr i centrum.

SAMMANFATTNING: (Abstract)Syftet med studien var att utifrÄn tre lÀrares och en socialsekreterares perspektiv söka en förstÄelse om hur samarbetet med barn som far illa ser ut, vilka tecken ett barn som far illa kan uppvisa och vilka faktorer som avgör om en lÀrare anmÀler ett barn till socialtjÀnsten. Syftet besvarades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och analys av svaren i förhÄllande till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. De viktigaste resultaten i studien var att intervjupersonerna inte kÀnde till alla tecken pÄ att barn far illa, att det finns ett flertal faktorer som pÄverkar om en lÀrare anmÀler ett barn till socialtjÀnsten och att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten inte Àr tydligt nog. Slutsatsen visade att det behövs mer kunskap för att upptÀcka barn som far illa, att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten behövs göras mer tydligt. Att lÀrarna behöver fÄ mer möjligheter till stöttning med elever som far illa för att minska faktorer som kan pÄverka lÀrares anmÀlningsbenÀgenhet..

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Handledare för en arbetsplatsförlagd lÀrlingsutbildning inom vÄrden var positiva till att lÀrlingar befann sig pÄ arbetsplatsen under lÀngre sammanhÀngande perioder, dock upplevdes svÄrigheter med kommunikation och osÀkerhet om lÀrlingarna fÄtt med sig allt vad som krÀvs för yrket dÄ de varken fick teoretiska omvÄrdnadskunskaper pÄ arbetsplatsen eller i skolan.Syftet var att ur den handledande vÄrd och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lÀrlingar i gymnasial omvÄrdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lÀrlingshandledare anstÀllda inom regional hÀlso- och sjukvÄrd eller kommunal omsorg om Àldre och funktionshindrade i sydvÀstra Sverige. Strategiskt urval anvÀndes för att fÄ variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehÄllsanalys.I resultatet framkom tvÄ huvudkategorier:Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lÀrlingsutbildningens upplÀgg pÄverkade möjligheterna till lÀrande.

Syftet var att belysa kunskap och uppfattningar hos sjuksköterskor pÄ en akutmottagning angÄende papperslösas tillgÄng och rÀtt till vÄrd. Papperslösa Àr en benÀmning pÄ personer som lever i ett land utan legal status. I Sverige finns ingen lag som direkt nÀmner papperslösa men tillsammans med turister ges de enlig HÀlso- och sjukvÄrdslagen rÀtt till omedelbar vÄrd. PÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset och i vissa andra landsting finns det riktlinjer som behandlar hur man ska bemöta papperslösa. Det ligger en etisk konflikt i det faktum att sjuksköterskornas etiska vÀrdegrund och de mÀnskliga rÀttigheterna stÄr i konflikt med lagstiftningen.

PÄ grund av dagens snabba utveckling och moderniserade organisationer blir det mer och mer viktigt med bra samarbete. Det ska gemensamt nÄs upp till verksamhetsmÄl och styrningen Àr idag inte lÀngre sÄ detaljerad som den var förr. Ett av mÀnniskors största behov Àr sociala relationer och uppskattning frÄn andra mÀnniskor dÀrför Àr det viktigt med ett fungerande samarbete mellan chef och övrig personal. Ett icke fungerande samarbete skulle leda till dÄligt utvecklade verksamheter och framförallt mycket otrevliga arbetsplatser.Studiens undersökningsomrÄde Àr dÀrför hur man kan skapa ett bra samarbete pÄ arbetsplatsen. Syftet med studien om bra samarbete har varit att yrkeskategorin chefer ska fÄ en inblick, idéer och kunskap i vad bra samarbete Àr för nÄgot och hur man kan skapa ett bra samarbete.Metoden för att ta reda pÄ detta har varit personliga intervjuer med chefer frÄn olika verksamheter, nÀrmare bestÀmt sex olika, privata som offentliga.

AnvÀndandet av e-posthantering i arbetet har ökat kraftigt under de senaste Ärtiondena. Studier har visat att alltför hög grad av informationsflöde kan leda till minskad jobbtillfredsstÀllelse och kÀnslor av stress. Individer i chefsposition har rapporterats vara sÀrskilt drabbade av detta informationsöverflöd och syftet med denna studie var att undersöka avdelningschefers upplevelser av e-posthanteringen i arbetet.En kvalitativ ansats har antagits i studien dÄ verkligheten tolkas pÄ olika sÀtt och en kvalitativ studies syfte Àr att förstÄ Àmnet frÄn intervjupersonernas subjektiva perspektiv. Urvalet till denna studie har gjorts strategiskt och valts till att bestÄ av fem personer; tre mÀn och tvÄ kvinnor. StorleksmÀssigt var antalet intervjuade för fÄ för att göra nÄgra könsjÀmförelser, vilket heller inte ingick i studiens syfte.

NÀtverksarbete har vÀxts sig allt starkare under de senaste trettio Ären i Sverige. Arbetet syftar till att se individen i sin helhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur socialsekreterare och klienter vid barn- och ungdomsenheten i en specifik kommun upplever deltagande i nÀtverksmöten. Syftet Àr Àven att undersöka vilka positiva och negativa aspekter gÀllande nÀtverksmöten som socialsekreterare samt klienter lyfter fram. Metoden som anvÀnts för att besvara syftet Àr kvalitativ.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

The overall aim of this study is to investigate how social workers who are dealing with financial assistance are experiencing discretion in their daily work. The aim of the study is also to examine how social workers who are dealing with financial assistance relates to the controlling and the supporting functions of their daily work and how this in turn affects the attitude to the client. In order to examine the aim of the study, qualitative method was used. Eight social workers have been interviewed and presented with two fictitious cases that they have been able to discuss. Theories regarding the street-level bureaucrat and its discretion have been used to interpret and understand the collected material.

Bakgrund: Fysisk aktivitet Àr en viktig faktor för att upprÀtthÄlla och ÄterstÀlla en god hÀlsa. Flera olika faktorer finns som kan försvÄra utövandet av fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses ofta som en bra arena för fysisk aktivitet och trÀning pÄ arbetstid implementeras ofta av arbetsgivare i syfte att förbÀttra de anstÀlldas hÀlsa och minska kostnader relaterade till sjukdom. Dock Àr forskningsresultaten inom omrÄdet inkonklusiva.Metod: Kvantitativ enkÀtstudie, enkÀten IPAQ.Syfte: Denna uppsats undersöker vilka faktorer som pÄverkar utnyttjandet av trÀning pÄ arbetstid, sjuksköterskors och undersköterskors fysiska aktivitetsnivÄ och hur den fysiska aktivitetsnivÄn pÄ arbetet pÄverkar aktivitetsnivÄn pÄ fritiden.Resultat: Resultatet visar ej statistiskt signifikanta samband mellan Älder, tjÀnstgöringsgrad, antalet arbetade Är pÄ avdelningen och den fysiska aktivitetsnivÄn pÄ arbetet och pÄ fritiden mot att utnyttja trÀning pÄ arbetstid. Deltagarna i denna studie Àr en högaktiv grupp som frÀmst utmÀrker sig genom en hög aktivitetsnivÄ pÄ fritiden.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..