En viktig faktor för mÀnniskans förmÄga att arbeta Àr hÀlsa. PÄ arbetsplatsen tillbringar mÀnniskan mer Àn en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hÀlsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sÀmre hÀlsa samt högre sjukfrÄnvaro bland sina anstÀllda Àn andra arbetsgivare. De som jobbar inom vÄrd och omsorg har generellt dÄliga psykosociala arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dÄligt socialt stöd kan pÄverka hÀlsan negativt, vilket kan öka rörligheten pÄ arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb pÄ grund av dÄliga arbetsförhÄllanden.Syftet Àr att undersöka samband mellan sjÀlvskattad psykosocial arbetsmiljö, sjÀlvskattad hÀlsa och övervÀgandet att byta jobb bland kommunanstÀllda inom Àldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvÀrsnittsstudie och Àr en del av en störres studie.

Syftet i min undersökning Àr att skapa större förstÄelse för det psykosociala arbetsmiljöarbetet inom en större organisation i norra Sverige och fÄ en bild av en arbetsgruppsupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara mitt syfte har frÄgestÀllningar utformats: Vad Àr psykosocial arbetsmiljö? Hur arbetar organisationen för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö? Hur upplever arbetsgruppen att det psykosociala arbetsmiljöarbetet fungerar pÄ arbetsplatsen? I vilken mÄn pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön trivseln pÄ arbetsplatsen? Studien har utförts inom en stor organisation i norra Sverige dÀr en servicegrupp har studerats. Min metod har varit av kvalitativ art och djupintervjuer har genomförts med fem informanter. En av informanterna jobbar pÄ personalenheten inom organisationen, de fyra andra informanterna Àr med i en servicegrupp pÄ organisationen.

Enligt socialtjÀnstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga fÄr möjligheten att vÀxa upp under trygga och för deras utveckling goda förhÄllanden. Denna uppsats har som syfte att undersöka socialsekreterares uppfattning om hur det Àr att arbeta under en socialnÀmnd samt att se hur nÀmndens arbete fungerar enligt de lagar som berör barnets bÀsta. Inom detta omrÄde har forskning varit begrÀnsat. Den existerande forskningen visar att socialsekreterare ofta lÀmnar sina jobb nÀr de inte trivs inom organisationen och att man inom organisationen inte tar hÀnsyn till deras mÄende och arbetsbelastning. Forskare tog Àven upp att arbetet mer och mer Àgnas till att fylla byrÄkratiska uppgifter och regler, Àn klientens behov.Syftet med det hÀr arbetet Àr Àven att fÄ reda pÄ hur socialsekreterare tÀnker kring det faktum att de arbetar under en granskande och beslutande nÀmnd samt hur de uppfattar att nÀmnden anammar, förstÄr och beslutar enligt barnperspektivet.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa arbetsmiljöfaktorer som pÄverkar stress och stresshantering hos sjuksköterskor pÄ arbetsplatsen. Metod: Denna litteraturöversikt innefattar 18 studier av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databasen Wiley InterScience och dÀrefter granskades och analyserades. Resultat: Tre teman konstaterades som berörde; organisatoriska, psykosociala och professionsrelaterade faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress. Av de organisatoriska faktorerna var löneaspekten, inadekvat organisationsuppbyggnad och inadekvat personalbemanning av stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Psykosociala miljöfaktorer som bristande möjlighet till konsultation och stöd frÄn arbetskollegor och höga arbetskrav var faktorer som genererade stress pÄ arbetsplatsen.

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap kring hur medarbetarna pÄ det undersökta Företaget anvÀnder sig av samt vÀrderar anstÀllningsförmÄner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har Àven undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmÄner pÄverkar deras instÀllning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. VÀrderandet av anstÀllningsförmÄner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkÀter som datainsamlingsmetod. EnkÀten distribuerades till 214 personer pÄ Företaget, och gav en svarsfrekvens pÄ 71,5 %.

Omorganisationer inom företag Àr vanligt förekommande och syftar oftast till att förbÀttra eller effektivisera verksamheten. Resultatet kan vara svÄrt att överblicka pÄ planeringsstadiet och ÄtgÀrderna ger kanske inte alltid enbart den avsedda effekten. Syftet med det hÀr projekt-arbetet har varit att undersöka vilka möjligheter det finns att pÄverka och engagera sig i beslut rörande förÀndringar pÄ arbetsplatsen och hur dessa pÄverkar upplevelsen av arbetsmiljön.PÄ Ascom AB i Herrljunga, dÀr man tillverkar produkter för trÄdlös internkommunikation, intervjuades samtliga anstÀllda vid en monteringslina ett Är efter en omorganisation. Vid denna hade berörd personal sjÀlva planerat och genomfört förÀndringen som innebar att man gÄtt frÄn sÄ kallad batchtillverkning till taktat enstycksflöde. Gruppen bestod av 11 personer som sjÀlva fick redogöra för sin upplevelse av förÀndringen.Valet av frÄgor inriktades pÄ omrÄden som berörde de anstÀlldas upplevelse av inflytande och delaktighet i processen och hur detta pÄverkat deras attityd till förÀndringen, allmÀn trivsel, trivsel med arbetsuppgifter, förekomsten av belastnings- och stressrelaterade besvÀr samt graden av arbetstillfredsstÀllelse.ResultatmÀssigt visade gruppen stor samstÀmmighet nÀr det gÀller ökad bundenhet efter förÀndringen, hög trivsel pÄ arbetsplatsen och stor arbetstillfredsstÀllelse.

I denna studie undersöks skandinavisk grannsprÄksförstÄelse pÄ en arbetsplats med anstÀllda frÄn Danmark, Norge och Sverige. Syftet Àr att ta reda pÄ hur den skandinaviska sprÄkgemenskapen tar sig konkret uttryck pÄ arbetsplatsen. Materialet, som omfattar ett möte och tvÄ intervjuer, analyseras med utgÄngspunkt i ackommodationsteorin och CA (Conversation Analysis), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannsprÄksförstÄelse.Resultaten visar dels att viss ackommodation (sprÄkliga anpassningar) görs i de interskandinaviska samtalen, dels att förstÄelsen Àr asymmetrisk: de svenska medarbetarna tycks ha svÄrare Àn sina skandinaviska kolleger att förstÄ grannsprÄken. FrÀmst har de svÄrt att förstÄ talad danska, och vÀljer dÀrför ofta att tala engelska med sina danska kolleger. Talad norska förstÄs dÀremot betydligt bÀttre av svenskarna.

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gÀller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som tÀthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster pÄ arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien Àr att undersöka om tÀtheten pÄ kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret pÄ arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjÀnstemÀn vilka fick besvara en enkÀt med 22 frÄgor rörande kommunikation. En analys gjordes dÀr deltagarna delades in i tre grupper, utifrÄn hur tÀtt de satt; cellkontor, icke tÀta och tÀta öppna kontorslandskap.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vĂ„rdpersonals upplevelser av vĂ„ldsamma patienter och situationer samt att se ifall omvĂ„rdnadssituationen pĂ„verkas för en vĂ„ldsam patient. Även att se vilka stödjande Ă„tgĂ€rder arbetsplatsen kan erbjuda personal som upplevt en vĂ„ldsam situation och ifall Antonovskys begrepp, kĂ€nsla av sammanhang, Ă€r nĂ€rvarande bland vĂ„rdpersonalen pĂ„ den slumpmĂ€ssigt utvalda vĂ„rdcentralen. Metoden som ligger till grund för denna studie Ă€r utav en kvalitativ inriktning med ett fenomenologiskt synsĂ€tt i bakgrunden. Data insamlades genom intervjuer med en lĂ€kare, tre sjuksköterskor och en undersköterska. Resultatet visar att vĂ„rdpersonal sĂ€llan upplevde vĂ„ldsamma situationer Ă€ven om det förekommer.

Ledarskapet har förÀndrats över tid, samtidigt har ocksÄ samhÀllet förÀndrats. Behoven och de egenskaper som stÀmde överens tidigare för ledarskap har förÀndrats och kommer att förÀndras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritÀra drag dÀr lite hÀnsyn tagits för de anstÀlldas behov men Àven mindre förstÄelse om de anstÀlldas betydelse. Idag Àr ledarskapet mer situations anpassat dÀr ledaren har insikt om de anstÀlldas behov men dÀr det Àven stÀlls högre krav pÄ flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer.UppstÄdda situationer kan krÀva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det pÄverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.

Sverige anno 2014 Àr ett land tydligt pÄverkat av globalisering och mÄngkultur, dÀr mÀnniskor frÄn alla vÀrldens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna pÄ en svensk arbetsplats, med tydlig mÄngkulturell prÀgel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning Àr en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt tvÄ av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. DÄ organisationen dÀr arbetet sker i sig har möjlighet att pÄ olika sÀtt pÄverka de anstÀlldas beteende sÄ fokuserade vi Àven pÄ denna aspekt för att fÄ en heltÀckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsÀttningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom sÄvÀl kvalitativa intervjuer som observationer i fÀltet, analyserades med hjÀlp av begrepp och teorier frÄn Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989).

Genom att studera ledares motivation och tillfredsstÀllelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frÄgestÀllningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras pÄ arbetsplatsen i förhÄllande SDT ? om de Àr sjÀlvbestÀmmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsstÀllelse. FrÄgeformulÀr besvarades av 48 mÀn och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett berÀknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest sjÀlvbestÀmmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrÄn sjÀlvbestÀmmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsstÀllelse.