Snabb, teknisk utveckling har förÀndrat kommunikationen pÄ arbetsplatsen. Den virtuella kontexten har bidragit med digitala kommunikationssÀtt, dÀr e-posten Àr den populÀraste. Fördelarna Àr stora. E-posten sparar tid och Àr kostnadseffektiv. Enligt tidig forskning har organisationers prestationer i stor utstrÀckning berott pÄ kommunikationen och relationen mellan chefer och medarbetare.

Mobil teknologi integreras idag i allt högre grad med centrala stödsystem. Studien har undersökt vilka möjligheter som finns för fÀltservicetekniker att arbeta direkt i stödsystem, Service Management System (SMS), m.h.a. nya tekniker. Hur kan en bra mobil arbetsplats utformas? En enkÀtundersökning har utförts dÀr 14 personer som arbetar som fÀltservicetekniker eller som servicechefer har deltagit.

Denna studie Àr en del av ett större projekt, ?Tillit och tillvÀxt?, angÄende funktionsnedsÀttningar i ett tillvÀxtperspektiv. Studien avser att undersöka vilka attityder och förhÄllningssÀtt som en arbetsgrupp har gÀllande anstÀllda med nÄgon form av funktionsnedsÀttning pÄ arbetsplatsen. TvÄ fokusgrupper med fyra deltagare i varje grupp genomfördes med avsikt att besvara syftet. Fokusgrupperna tog plats pÄ tvÄ företag som var i enlighet med projektets ramar; Region VÀrmland - en större regionalstyrd organisation - och Innebandybutiken, som Àr ett mindre privatÀgt företag med en handfull anstÀllda.Materialet frÄn fokusgrupperna analyserades genom en tematisk analys, vilket innebar att dela upp och kategorisera samtalen i olika teman.

Empati Àr att kunna uppleva och förstÄ andra mÀnniskors kÀnslor. Tre studier gjordes för att undersöka socialsekreterares empati för sina klienter och hur de upplever sin professionella och genuina empati. TvÄ studier var kvantitativa och en var en mixed design. Deltagarna var 26 socialsekreterare och 57 socionomstudenter. Studie 1 och 2 visade att socialsekreterare och studenter pÄ socionomprogrammet hade mer empati för en sympatisk person Àn för en osympatisk.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialsekreterare upplever att makt synliggörs och hanteras i mötet med klienter som Àr aktuella i placeringsÀrenden. Intervjuer med fyra socialsekreterare inom arbetsgruppen barn och unga genomfördes. Vi har anvÀnt oss av hermeneutik som forskningsmetod och har analyserat resultatet utifrÄn Michael Foucaults teori om makt. VÄr studie visar pÄ att socialsekreterare har ett ambivalent förhÄllningssÀtt till makt samt att deras maktutövning ofta utgÄr frÄn lagstiftningen. Vi har Àven kunnat pÄvisa att socialsekreterarna anvÀnder sig av omedvetna strategier för att hantera maktobalansen i mötet med klienter..

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

OsÀkra anstÀllningsformer som timanstÀllningar har under de senaste Ären ökat i Sverige. Personer med sÄdana anstÀllningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. TimanstÀllda har ofta begrÀnsat inflytande över sitt arbete och smÄ utvecklingsmöjligheter. En anstÀllningsform som timanstÀllning har Àven stor inverkat pÄ privatlivet, bÄde vad gÀller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanstÀllda pÄ ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssÀtt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som pÄverkade ArbetstillfredsstÀllelse var: FörmÄner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel pÄ arbetsplatsen.De kategorier som pÄverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet pÄverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan pÄ hÀlsan, Höga förvÀntningar men dÄlig feedback och Sociala relationer..

En viktig faktor för mÀnniskans förmÄga att arbeta Àr hÀlsa. PÄ arbetsplatsen tillbringar mÀnniskan mer Àn en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hÀlsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sÀmre hÀlsa samt högre sjukfrÄnvaro bland sina anstÀllda Àn andra arbetsgivare. De som jobbar inom vÄrd och omsorg har generellt dÄliga psykosociala arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dÄligt socialt stöd kan pÄverka hÀlsan negativt, vilket kan öka rörligheten pÄ arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb pÄ grund av dÄliga arbetsförhÄllanden.Syftet Àr att undersöka samband mellan sjÀlvskattad psykosocial arbetsmiljö, sjÀlvskattad hÀlsa och övervÀgandet att byta jobb bland kommunanstÀllda inom Àldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvÀrsnittsstudie och Àr en del av en störres studie.

Syftet i min undersökning Àr att skapa större förstÄelse för det psykosociala arbetsmiljöarbetet inom en större organisation i norra Sverige och fÄ en bild av en arbetsgruppsupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara mitt syfte har frÄgestÀllningar utformats: Vad Àr psykosocial arbetsmiljö? Hur arbetar organisationen för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö? Hur upplever arbetsgruppen att det psykosociala arbetsmiljöarbetet fungerar pÄ arbetsplatsen? I vilken mÄn pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön trivseln pÄ arbetsplatsen? Studien har utförts inom en stor organisation i norra Sverige dÀr en servicegrupp har studerats. Min metod har varit av kvalitativ art och djupintervjuer har genomförts med fem informanter. En av informanterna jobbar pÄ personalenheten inom organisationen, de fyra andra informanterna Àr med i en servicegrupp pÄ organisationen.

Enligt socialtjÀnstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga fÄr möjligheten att vÀxa upp under trygga och för deras utveckling goda förhÄllanden. Denna uppsats har som syfte att undersöka socialsekreterares uppfattning om hur det Àr att arbeta under en socialnÀmnd samt att se hur nÀmndens arbete fungerar enligt de lagar som berör barnets bÀsta. Inom detta omrÄde har forskning varit begrÀnsat. Den existerande forskningen visar att socialsekreterare ofta lÀmnar sina jobb nÀr de inte trivs inom organisationen och att man inom organisationen inte tar hÀnsyn till deras mÄende och arbetsbelastning. Forskare tog Àven upp att arbetet mer och mer Àgnas till att fylla byrÄkratiska uppgifter och regler, Àn klientens behov.Syftet med det hÀr arbetet Àr Àven att fÄ reda pÄ hur socialsekreterare tÀnker kring det faktum att de arbetar under en granskande och beslutande nÀmnd samt hur de uppfattar att nÀmnden anammar, förstÄr och beslutar enligt barnperspektivet.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa arbetsmiljöfaktorer som pÄverkar stress och stresshantering hos sjuksköterskor pÄ arbetsplatsen. Metod: Denna litteraturöversikt innefattar 18 studier av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databasen Wiley InterScience och dÀrefter granskades och analyserades. Resultat: Tre teman konstaterades som berörde; organisatoriska, psykosociala och professionsrelaterade faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress. Av de organisatoriska faktorerna var löneaspekten, inadekvat organisationsuppbyggnad och inadekvat personalbemanning av stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Psykosociala miljöfaktorer som bristande möjlighet till konsultation och stöd frÄn arbetskollegor och höga arbetskrav var faktorer som genererade stress pÄ arbetsplatsen.

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap kring hur medarbetarna pÄ det undersökta Företaget anvÀnder sig av samt vÀrderar anstÀllningsförmÄner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har Àven undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmÄner pÄverkar deras instÀllning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. VÀrderandet av anstÀllningsförmÄner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkÀter som datainsamlingsmetod. EnkÀten distribuerades till 214 personer pÄ Företaget, och gav en svarsfrekvens pÄ 71,5 %.

Omorganisationer inom företag Àr vanligt förekommande och syftar oftast till att förbÀttra eller effektivisera verksamheten. Resultatet kan vara svÄrt att överblicka pÄ planeringsstadiet och ÄtgÀrderna ger kanske inte alltid enbart den avsedda effekten. Syftet med det hÀr projekt-arbetet har varit att undersöka vilka möjligheter det finns att pÄverka och engagera sig i beslut rörande förÀndringar pÄ arbetsplatsen och hur dessa pÄverkar upplevelsen av arbetsmiljön.PÄ Ascom AB i Herrljunga, dÀr man tillverkar produkter för trÄdlös internkommunikation, intervjuades samtliga anstÀllda vid en monteringslina ett Är efter en omorganisation. Vid denna hade berörd personal sjÀlva planerat och genomfört förÀndringen som innebar att man gÄtt frÄn sÄ kallad batchtillverkning till taktat enstycksflöde. Gruppen bestod av 11 personer som sjÀlva fick redogöra för sin upplevelse av förÀndringen.Valet av frÄgor inriktades pÄ omrÄden som berörde de anstÀlldas upplevelse av inflytande och delaktighet i processen och hur detta pÄverkat deras attityd till förÀndringen, allmÀn trivsel, trivsel med arbetsuppgifter, förekomsten av belastnings- och stressrelaterade besvÀr samt graden av arbetstillfredsstÀllelse.ResultatmÀssigt visade gruppen stor samstÀmmighet nÀr det gÀller ökad bundenhet efter förÀndringen, hög trivsel pÄ arbetsplatsen och stor arbetstillfredsstÀllelse.