Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.

Vi har gjort en kvantitativ studie som avser att kartlÀgga produktionsarbetares upplevelser av faktorer kan pÄverka hÀlsan. Dessa faktorer har vi delat in i fyra rubriker som genomsyrar hela uppsatsen, de Àr Delaktighet, Feedback, Arbetsmiljö och LÀrandet. Data samlades in genom att enkÀter som lÀmnades ut till 97 produktionsarbetare pÄ tvÄ olika företag. I resultatet belyses personalens Äsikter och upplevelser om feedback, delaktighet, arbetsmiljö och lÀrande och hur det pÄverkar dem i arbetet. Slutsatser som kan dras Àr att respondenterna i vÄr undersökning mÄr bra men de skulle fÄ Ànnu bÀttre hÀlsa om de kÀnde mer delaktighet och om de skulle fÄ feedback nÀr de gjort bra ifrÄn sig.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

Bakgrund: Personal inom ambulanssjukva?rd utsa?tts dagligen fo?r stress och ho?g arbetsbe- lastning. Detta leder till o?kad risk fo?r ha?lsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna pa?verka omva?rdnaden.?Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av a?terha?mt- ning mellan uppdragen.?Deltagare: I studien medverkade tio ansta?llda inom ambulanssjukva?rden vid tva? medel- stora sta?der i Sverige och na?rliggande glesbygd.?Metod: Studien baserades pa? tio semistrukturerade intervjuer utfo?rda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys.?Resultat: Fyra kategorier framkom: Fo?rutsa?ttningar fo?r a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som ger a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som motverkar a?terha?mtning och Konsekvenser av bristande a?terha?mtning.

En viktig faktor för mÀnniskans förmÄga att arbeta Àr hÀlsa. PÄ arbetsplatsen tillbringar mÀnniskan mer Àn en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hÀlsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sÀmre hÀlsa samt högre sjukfrÄnvaro bland sina anstÀllda Àn andra arbetsgivare. De som jobbar inom vÄrd och omsorg har generellt dÄliga psykosociala arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dÄligt socialt stöd kan pÄverka hÀlsan negativt, vilket kan öka rörligheten pÄ arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb pÄ grund av dÄliga arbetsförhÄllanden.Syftet Àr att undersöka samband mellan sjÀlvskattad psykosocial arbetsmiljö, sjÀlvskattad hÀlsa och övervÀgandet att byta jobb bland kommunanstÀllda inom Àldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvÀrsnittsstudie och Àr en del av en störres studie.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka samband mellan upplevd hÀlsa och friskfaktorer samt att kartlÀgga effekter kring friskvÄrdsinsatser pÄ arbetsplatsen. Mina frÄgestÀllningar Àr:I vilken grad utnyttjas friskvÄrdsförmÄner som erbjuds pÄ arbetsplatsen?Vilka effekter ger friskvÄrdsinsatserna?Hur ser samband mellan upplevd hÀlsa och friskfaktorer ut?För att undersöka detta har kvantitativ metod anvÀnts. 100 enkÀter skickades ut. Svarsfrekvensen blev 59 %.

Gustafsson, F., & Törnquist, I. (2009) En kartlÀggning av anstÀlldas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer pÄ en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa pÄverkar deras hÀlsa. C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i GÀvle.DÄ en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig pÄ en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid dÀr har denna arena ett betydande inflytande pÄ individens hÀlsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö dÀr individen Àr en del av de dagliga systematiskt pÄgÄende processerna som pÄverkar hÀlsan. Att hitta friskfaktorer pÄ arbetsplatsen som pÄverkar hÀlsan i positiv riktning Àr sÄledes relevant i ett hÀlsofrÀmjande arbete.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms ? och ungdomsvetenskap Sidantal: 49 Titel: Tankar kring barn med utvecklingsstörda förÀldrar ? utifrÄn lÀrares, socialsekreterares och kuratorers perspektiv Författare: Maria Hansson & Malin Larsson Handledare: Ann- Sofi RÄstam Datum: 2005-12-15 Bakgrund: Det förekommer idag att nÄgra fÄ elever i förskola/skola har utvecklingsstörda eller svagt begÄvade förÀldrar. Vi ville uppmÀrksamma detta, eftersom det Àr viktigt att fÄ kunskap om hur man som pedagog bemöter de förÀldrar som har en utvecklingsstörning och de barn, som har utvecklingsstörda förÀldrar. Hur Àr det egentligen att vara barn och vÀxa upp med en utvecklingsstörd förÀlder? Syfte: Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur det kan vara att ha utvecklingsstörd förÀlder/förÀldrar.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd pÄ arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mÀta socialt stöd (informativt stöd frÄn chef, stÀmning pÄ arbetsplatsen och nÀtverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare Àr identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial frÄn 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anstÀllda i norra Sverige som under Ären 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen FortsÀttning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

HÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatsen Àr av stor betydelse för att uppnÄ god hÀlsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvÄrdsbidraget som mÄnga arbetsgivare erbjuder bidrar till att frÀmja hÀlsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur anstÀllda pÄ en arbetsplats förhÄller sig till friskvÄrdsbidraget och vilka orsakerna Àr till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anstÀlldas motionsvanor och instÀllning till hÀlsa.Designen var en tvÀrsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare pÄ en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvÄrdsbidrag. Urvalet var 134 anstÀllda pÄ företaget Anticimex Region Norr.

Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse pÄ promotivt hÀlsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare pÄ tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden Àr Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang. I analysarbetet anvÀndes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hÀlsoarbetet och att mÀnniskor med ett starkt KASAM bÀttre tÄl pÄfrestningar i arbetslivet Àn de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsÀttningar till en hÀlsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel.

SammanfattningTidsbegra?nsade ansta?llningar fyller en viktig funktion pa? en arbetsmarknad som sta?r under sta?ndig utveckling och fo?ra?ndring. Arbetsgivare kan anva?nda ansta?llningsformerna ur ett flexibilitetssyfte fo?r att ta?cka tillfa?lligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar ba?de EU-ra?tten och den svenska lagstiftningen om ansta?llningar.