Vi har upplevt att nyanl?nda elevers l?s-och skrivutveckling ?r n?got m?nga pedagoger har sv?rt att f?rh?lla sig till n?r den inte f?ljer den f?rv?ntade normen. Handlar det om en sen andraspr?ksinl?rning eller r?r det sig om andra l?s- och skrivsv?righeter? H?r finns ett behov av f?rdjupade studier f?r att tydligg?ra var sv?righeterna finns och hur de kan uppm?rksammas och finna en l?sning p?. V?r f?rhoppning ?r att studien kan vara till hj?lp f?r pedagoger inom den svenska skolan att bli b?ttre p? att uppt?cka eventuella l?s- och skrivsv?righeter hos nyanl?nda elever.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Samarbete Àr nÄgot som alltid behövs nÀr en grupp vill nÄ samma mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om individer som Àr aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmÄga inom idrotten som de kan ha anvÀndning av i arbetslivet. Fem informanter som Àr aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmÄga och att samarbetet fungerar pÄ ett likartat sÀtt inom lagidrotten och pÄ arbetsplatsen. Att lÀra kÀnna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbÀttra samarbetet bÄde inom lagidrotten och pÄ arbetsplatsen.

HÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatsen Àr av stor betydelse för att uppnÄ god hÀlsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvÄrdsbidraget som mÄnga arbetsgivare erbjuder bidrar till att frÀmja hÀlsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur anstÀllda pÄ en arbetsplats förhÄller sig till friskvÄrdsbidraget och vilka orsakerna Àr till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anstÀlldas motionsvanor och instÀllning till hÀlsa.Designen var en tvÀrsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare pÄ en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvÄrdsbidrag. Urvalet var 134 anstÀllda pÄ företaget Anticimex Region Norr.

Det Àr sÀllan man lÀser i tidningar om det goda sociala arbetet som utförs av socialtjÀnster i Sverige. Den enskilde medborgaren vÀnder sig inte heller ofta till media för att fÄ berÀtta om stödet och det goda bemötandet de fÄtt av myndigheten. DÀremot kan klienter kontakta media för ett sista försök till att fÄ uppmÀrksamhet samt upprÀttelse i ett beslut. Denna kontakt i kombination med journalistens sökande efter nyhetsvÀrde kan resultera i artiklar dÀr socialtjÀnsten arbete framstÀlls negativt. SÄledes kan en missvisande bild mÄlas upp i media, sÀrskilt hos mÀnniskor som aldrig sjÀlva haft kontakt med myndigheten.

Idag satsas det inom folkhÀlsoarbetet mycket pÄ arbetsplatsen som arena dÄ arbetslivet har en avgörande betydelse för att varje mÀnniska ska uppnÄ god hÀlsa. Vad som gör en arbetsplats hÀlsosam Àr individuellt. För mÄnga handlar det dock om att kÀnna eget ansvar, delaktighet, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. Den svenska arbetsmarknaden karaktÀriseras av att mÀn och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrkesomrÄden, vilket har skapat en könssegregerad arbetsmarknad. Den könssegregerade arbetsmarknaden leder till att arbetsgrupperna pÄ arbetsplatserna ofta Àr könshomogena.

Företag anvĂ€nder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anstĂ€llda till ökad prestation pĂ„ arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och pĂ„ sĂ„ vis blir motiverade att göra sitt yttersta pĂ„ arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahĂ„llande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgĂ„ng till ekonomisk information gör att de anstĂ€llda kĂ€nner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vĂ„r studie har dĂ€rmed har inte heller motivation genom ekonomisk information nĂ„gon betydelse för företagets effektivitet..

Organisationen har en betydande roll i medarbetarens livspussel. Det finns mycket att vinna för arbetsgivaren genom att hantera problem och finna lösningar som passar den anstÀllde. Studier av hÀlsofrÀmjande interventioner pÄ arbetsplatsen visar att bÀst resultat uppnÄs om interventionen riktar sig samtidigt till bÄde individen och organisationen. Syftet med studien var att beskriva kommunanstÀllda chefers uppfattningar av hur en interventionsstudie, som chefernas medarbetare deltagit i, pÄverkat arbetsplatsen. Studien syftade Àven till att söka förstÄelse för chefernas vidare tankar kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ organisationsnivÄ utifrÄn ett perspektiv dÀr hela vardagen inkluderas.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

I den hÀr kvalitativa studien har vi valt att undersöka bemanningsanstÀlldas syn pÄ gemenskap.  Tidigare studier visar att individer med lÄgstatusyrken, som bemanningsarbeten ofta uppfattas som, söker betydelse och motivation i annat Àn sjÀlva arbetet. Det framgÄr Àven att gemenskap Àr en viktig del nÀr det kommer till framgÄng samt att ju lÀngre tid det gÄr desto mer tillit bygger vi upp till varandra pÄ arbetsplatsen. Vi frÄgar oss dÀrför hur bemanningsanstÀllda som inte har nÄgon fast punkt skapar denna tillit och gemenskap.Vi har genom Ätta intervjuer sökt förstÄelse för varje enskild individs syn pÄ vÀrdet av gemenskap pÄ arbetsplatsen. Genom en hermeneutisk ansats har vi tagit fram vÄrt empiriska material som vi sedan valt att analysera till hjÀlp av fyra utvalda teoretiker. Vi har anvÀnt oss av Scheff, Collins, Weiss och Asplund för att fÄ en bred syn pÄ relationer och gemenskap.Resultatet visar att alla anser att gemenskap pÄ arbetsplatsen bidrar till ökad trivsel men att det skiljer sig i betydelsen för de olika respondenterna.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjÀnstgrupper, och studiens syfte Àr att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig frÀmst till denkommunsom uppsatsen Àr skriven Ätmen Àven till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. FrÄn enkÀtsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna frÄn medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vÄrdtagaren. Chefens praktiska arbete Àrenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhÄllsatt den goda arbetsplatsen Àr komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svÄrt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en sÄ pass liten studie som denna. DÀremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan pÄverkagoda arbetsplatserinom hemtjÀnsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet..

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress pÄ arbetsplatsen Àr sjuksköterskor och det kan dÀrför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 Är pÄ en hematologiavdelning pÄ Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet frÄn intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder pÄ att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, sÄ som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen pÄ avdelningen, tung arbetsbelastning och Àven arbetsrelaterade krav. Det visade sig Àven finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande pÄ arbetsplatsen sÄ som stöd och möjlighet att pÄverka arbetsförhÄllandena.